Kraftbrist i vinter befäster oligopol

Det finns en stor oro på elmarknaden för effektbrist i vinter. Blir det riktigt kallt räcker kanske inte den reservkraft som finns tillgänglig. I värsta fall blir det kris och då kommer hela elmarknadsreformen att ifrågasättas.

Tanken med reformen var att göra en boskillnad mellan monopoldelen (näten) och den konkurrensutsatta delen (produktion och elhandel). Nya konkurrenter skulle pressa priset och erbjuda konsumenterna ett alternativ till de gamla monopolen.

För att få vara med på elmarknaden måste en elleverantör ta ansvar för sin balans, alltså köpa in lika mycket el som denne säljer. Det handlar om ett ekonomiskt ansvar. Det fysiska ansvaret för att allt fungerar har Svenska Kraftnät, som debiterar den som har negativa obalanser och krediterar den som har positiva obalanser.

Svagare konkurrens

Den som inte själv vågar vara balansansvarig och skriva ett avtal med Svenska Kraftnät måste köpa denna tjänst av någon annan för att få sälja el.

I dag finns drygt 40 balansansvariga. I praktiken är det de mest aktiva på marknaden som är balansansvariga. Vill man ha stora kunder och kundgrupper är detta ett krav.

De flesta som är balansansvariga saknar egen kraftproduktion. Går elpriset i höjden kan de inte kompensera sig genom att sälja egenproducerad kraft till höga priser. Många har heller ingen monopolskyddad nätverksamhet att falla tillbaka på. De lever ett riskfyllt liv och flera går med förlust. Några har redan givit upp och blivit uppköpta.

Frågan är vad som händer med konkurrenstrycket på elmarknaden om dessa uppstickare slås ut. Det kan sluta med att det bara blir producenterna och deras återförsäljare kvar. Pressade elsäljare med balansansvar uppvaktar nu Kjell Jansson, generaldirektör för tullverket. Han leder en snabbutredning om konkurrensen på elmarknaden.

– Balansansvarsavtalets nuvarande utformning lägger en mycket stor, svåröverskådlig och närmast ohanterbar ekonomisk risk på många balansansvariga företag, något som riskerar att kraftiga reducera antalet balansansvariga också i det korta perspektivet. Redan kommande vinter kan en omfattande utslagning äga rum, varför problemställningen är akut, skriver det amerikanska energiföretaget Enron i ett brev till Kjell Jansson.

Enron, vars moderbolag befinner sig i ekonomisk kris, har funnits på den nordiska elmarknaden sedan den avreglerades. Enron, som vare sig har produktion eller nät i Norden, har ingått leveransavtal med en rad återförsäljare av el: Varberg Energi, Ringsjö Energi, Mellersta Skånes Kraft, Affärsverken i Karlskrona och Gislaved Energi.

Enron är inte ensam om sin oro och sin kritik. Nio balansansvariga företag har vägrat skriva på det tilläggsavtal om en effektreserv som Svenska Kraftnät och branschorganisationen Svensk Energi enades om förra året. De har heller inte betalt sin del av kostnaden. De flesta tillhör föreningen Oberoende Elhandlare: Agrokraft (uppköpt av norska BKK och numera omdöpt till Fjordkraft), Brukskraft, Hydro Kraft, Kraftkommission (som planerar en introduktion på Aktietorget) och Statoil (vars rörelse övertagits av Öresundskraft). Kommunal Mölndal Energi har heller inte betalt. Ironiskt nog har heller inte tre företag som är medlemmar av Svensk Energi betalat (Borås Energi, Jämtkraft och Telge Kraft).

En del av problemet är att de nya spelarna haft för stora ambitioner och utsatt sig för stora risker. Men i grunden är den hotande effektbristen ett systemfel. Elreformen har medfört att kunderna kommit för långt från marknadspriset, vilket framhölls i förra numret av Affärsvärlden (nr 47). De reagerar inte på prisförändringar, som de skulle ha gjort på en mer normal marknad. Det gäller inte bara hushåll och andra småkunder, utan även större förbrukare med långa elavtal.

– Kraftproducenterna visar inget intresse av att sluta tilläggsavtal som skulle ge industrin en del av förtjänsten att minska förbrukningen. Samtidigt upplever vi tyvärr att kraftproducenterna har ett visst intresse av att “skapa effektbrist”, vilket kan ha en kraftig prispåverkan för hela året, säger Birgitta Resvik, energiansvarig på Kemikontoret, till tidningen ERA.

Kjell Jansson kommer inte att hinna med något förslag till mer grundläggande reform av elmarknaden. Ett delbetänkande från hans utredning kommer nu på fredag och slutrapporten den 15 januari.