Korttidspermitteringar och Force Majeure – vad gäller under krisen?

Om två veckor – den 7 april – kan företag som drabbats hårt av coronaepidemin söka stöd vid korttidsarbete, eller korttidspermittering, som stödet inledningsvis kallades. Stödet, som söks via Tillväxtverket, kommer dock att tillämpas retroaktiv från den 16 mars.

– Tanken med stödet är att företag ska klara av att hantera överkapacitet utan att säga upp stora delar av arbetsstyrkan, säger Sten Bauer, advokat och expert på arbetsrätt vid Baker McKenzie.

Tillväxtverket skriver på hemsidan att det kommer att finnas tre fasta nivåer för arbetstidsminskning: 20, 40 eller 60 procent som innebär minskade kostnader med 19, 36 respektive 53 procent för arbetsgivaren. Det är endast vid arbetstidsminskning inom dessa nivåer som stöd för korttidsarbetet gäller.

– I värsta fall har företaget så mycket överkapacitet att det kan arbetsbefria alla anställda med 60 procent, det vill säga att de anställda jobbar mindre än halva den normala tiden. De anställda får då en lönesänkning med 7,5 procent, vilket är förhållandevis lite. Företaget sparar samtidigt 53 procent – ungefär hälften – av lönekostnaden. Mellanskillnaden står staten för. Med det finns ett tak – detta gäller bara upp till löner på 44 000 kronor. Har den anställde en högre lön får arbetsgivaren stå för den kostnaden, säger Sten Bauer.

Men reglerna är olika för företag med kollektivavtal och företag utan.

– En arbetsgivare med kollektivavtal förhandlar med det lokala facket. Parterna kan exempelvis komma överens om att en grupp ska gå ned 20 procent i arbetstid, en annan grupp 40 procent och en tredje grupp 60 procent. Lagen säger att lösningarna kan se ut i princip hur som helst bara arbetsgivaren kommer överens med det lokala facket.

Ett företag utan kollektivavtal har inte samma möjligheter att skräddarsy en lösning. På sin hemsida skriver Tillväxtverket: ”Har man inte kollektivavtal, så ska minst 70 procent av medarbetarna på driftsenheten godkänna och delta i korttidsarbete. Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten.”

– Tänk dig ett bemanningsföretag utan kollektivavtal där vissa kategorier har hur mycket jobb som helst och andra inte får några uppdrag – ett sådant företag kan inte utnyttja den här möjligheten, säger Sten Bauer.

Stödet vid korttidsarbete kommer dock inte hjälpa alla anställda att behålla jobbet.

– För att få det här stödet måste företaget, enligt reglerna, först göra sig av med tillfälligt anställd personal, så som extrapersonal och konsulter – om dessa inte har någon form av verksamhetskritisk uppgift. Korttidspermittering gäller fast anställd personal.

Sten Bauer tror att många hårt drabbade företag kommer att kombinera uppsägningar med korttidspermitteringar.

– Kanske säger man upp personal med kort uppsägningstid och korttidspermitterar resten av arbetsstyrkan.

I ett läge präglat av stor osäkerhet kommer det vara svårt för många företag att spå vilka åtgärder som är lämpligast. 

– Det kommer att krävas en analys av varje företags situation. Samtidigt behöver företagen inte ge någon prognos för hur länge man räknar med att behöva stödet. Det kan vara tills vidare. Lagen säger sex plus tre månader – i princip resten av året. Sedan kan företaget ändra på korttidsarbetets omfattning, exempelvis låta anställda gå upp eller ned i tid eller återgå till ordinarie arbetstid under året, förklarar Sten Bauer.

Företag med kollektivavtal kommer i så fall överens med facket om en ändring. Företag utan kollektivavtal måste komma överens med 70 procent av medarbetarna, såvida inte deras avtal med medarbetarna ger dem flexibilitet.

Vilka företag kommer mest sannolikt att få sina ansökningar godkända av Tillväxtverket?

– Exempelvis företag inom bilindustrin, tung industri och restauranger som är etablerade – företag med tillfälliga, ekonomiska svårigheter som kan kopplas till Coronapandemin.

Stödet är alltså tänkt till företag som i grunden är livskraftiga. Tillväxtverket förklarar explicit att företag som vid tidpunkten för ansökan är skyldiga att upprätta kontrollbalansräkning, är föremål för företagsrekonstruktion eller är på obestånd, inte kan få stödet.

Riskerar det inte bli en anstormning av ansökningar om stöd? Kommer Tillväxtverket att klara detta?

– Det står att ansökningarna ska hanteras ’skyndsamt’. Men jag tror att väldigt många företag kommer att söka och under tiden som ansökningarna handläggs ligger företagen ute med pengar. Risken – om Tillväxtverket tar lång tid på sig – är att företagen hinner gå i konkurs på grund av likviditetsbrist.

– Jag tror Tillväxtverket måste ägna sig åt någon form av schematisk prövning och släppa igenom ansökningar från företag i krisbranscher snabbare.

Brist på komponenter, kraftigt försvagad efterfrågan och i vissa fall nedstängda produktionsenheter i spåren av Coronapandemin, har också aktualiserat frågan om när det är möjligt att åberopa Force Majeure. Eller som engelsmännen säger – Act of God.

– Force Majeure-bestämmelserna brukar stå i slutet av avtal mellan leverantörer och köpare. Det handlar om i vilka lägen man kan bryta ett avtal utan att tvingas betala skadestånd. Typiska Force Majeure-händelser är strejk eller lock out. Det måste röra sig om något företaget inte kan påverka.

Under rådande omständigheter skulle en Force Majeure-händelse kunna handla om en underleverantör till bilindustrin som på grund av komponentbrist inte kan leverera i enlighet med avtal. Men det skulle också kunna röra sig om ett företag i bilindustrin som inte kan köpa produkter av en underleverantör på grund av att flera andra underleverantörer inte kan leverera. Om biltillverkaren inte har samtliga komponenter går det inte att bygga ihop en bil.

Men att ”få igenom” en Force Majeure är inte helt lätt.

– Det blir en tolkning av avtalet mellan två aktörer. Vad står det? I vilka lägen har man rätt att åberopa Force Majeure? Står det uttryckligen ”pandemi”, ja då är man hemma. Står det ”myndighetsbeslut” kan exempelvis en arrangör av konserter åberopa regeringens beslut att förbjuda folksamlingar som är större än 499 personer. Det ska inte heller bara vara svårt att hålla ett avtal, det måste i princip ha blivit omöjligt för att Force Majeure ska kunna tillämpas.

Enligt Sten Bauer är det troligt att tvister med koppling till Force Majeure-frågor kommer att öka kraftigt i spåren av Coronakrisen. 

– Sannolikt kommer vi att få se tvister i domstol och tuffa förhandlingar mellan parter som rör vem som ska stå för kostnaden för att hjulen plötsligt slutade snurra. Företagen kommer att se om de kan skjuta över kostnaden på någon annan.