Köpvärt utbildningsbolag

Den svenska utbildningsmarknaden är relativt unik i världen. Med en tradition från de svenska folkhögskolorna har politikerna från 1992 tillåtit en liten växande marknad för friskolor att växa fram i Sverige.

I dag finns knappt 500 fristående grundskolor och 200 gymnasieskolor. Fyra större aktörer har vuxit fram: Kunskapsskolan, Academedia, John Bauer och Pysslingen. Trots att de var och en omsätter mer än en miljard kronor per år, har hela friskolesektorn endast 11 procent av totalmarknaden på 200 miljarder kronor.

Academedia är det enda börsnoterade bolaget i sitt slag i Sverige. Bolagets väg har varit lite krokig. Fokus låg tidigt på uppdragsutbildningar och speciallösningar. Efter att NTI-skolan förvärvades och Bures skolor lades in i portföljen har bolaget fått den storlek och tyngd som behövs i det långa loppet. Skanditek har positionerat sig som största ägare tillsammans med NTI-skolans tidigare ägare Josef Elias Holding och Catella.

Academedia har, till skillnad mot andra friskolor, valt att arbeta med flera olika varumärken: NTI-skolan, Vittra, Ljud & Bildskolan, IT-gymnasiet och Fenestra är alla helägda verksamheter inom Academedia.

Fördelen är att om någon verksamhet får problem med sitt varumärke, så smittar det inte andra. Nackdelen är att samordningen mellan skolorna, efter alla förvärv och sammanslagningar, hittills verkar lysa med sin frånvaro. Fastän skolorna drivs enskilt finns stora vinster att göra framöver på inköp, drift, underhåll och marknadsföring.

Ett problem för de svenska gymnasieskolorna är att det finns en överetablering i framför allt Stockholm där drygt 80 skolor slåss om ett krympande antal elever. Alla i branschen räknar med att vissa skolor behöver stängas. Det är ingen svår gissning att det är skolorna som har lägst intagningspoäng, och därmed sämst status, som får det kämpigt.

Men samtidigt öppnas möjligheter. En hel del skolor borde komma ut på banan för uppköp. Även politikerna borde tänka till. I Stockholm drivs 27 skolor i kommunal regim. Det är enkelt att se att flera av de skolor som har svårast att få elever drivs av Stockholms stad och kranskommuner. Varför inte passa på att lägga ner eller sälja flera av dessa nu och spara skattemedel?

Frågan är politiskt känslig. Debatten är ideologiskt smittad och grundar sig på en föreställning om att vinstdrivande skolföretag lockas pruta på kvaliteten för att öka vinsten.

När man tröskar igenom relevanta utredningar som finns på Skolverket och Skolinspektionen tonar det fram en bild av att betygen är något högre i friskolorna än i kommunala skolor. Delvis beror detta på att friskolorna är något mer generösa med bra betyg än kommunala skolor. Samtidigt får friskolornas elever något högre resultat än de som går i kommunala skolor. Men slutsatserna man kan dra från de skillnader som går att hitta mellan skolformerna i form av betyg och prov faller dock på att skillnaderna egentligen är för små för att det ska gå att dra några säkra slutsatser.

En signifikant skillnad är dock att kommunala skolor får fler anmärkningar på brister än friskolor. Detta grundar sig med rätt stor säkerhet på att kommunala skolor i genomsnitt är större än friskolorna.

Academedia dras med en riskpremie på grund av den politiska risken att friskoleverksamheten ska stoppas. Affärsvärlden anser att denna riskpremie är obefogad. Alla inom friskoleområdet förefaller vara medvetna om faran med att tumma på kvaliteten. Flera företrädare för sektorn framhåller fördelarna med att hålla skolorna på en lagom nivå för att upprätthålla kvalitet och trivsel.

I Sverige kan Academedia uppväga krympande elevunderlag på gymnasiet med växande kullar av barn i förskola och grundskola.

Internationellt domineras skolmarknaden av offentliga och privata skolor. De senare bekostas helt av föräldrarna. Friskolor finns i Danmark, Norge, Holland, Paraguay och Chile. Dock verkar både Tories och Labour i Storbritannien var för att införa en svenskliknande modell. Det finns sedan några år tillbaka nära 300 så kallade Academies i England, vilka är icke-vinstdrivande stiftelser som driver verksamhet. För att fortsätta stödja denna utveckling kommer den svenska modellen med skolpeng med stor sannolikhet att införas i Storbritannien efter nästa val.

Kunskapsskolan är den svenska skola som studerat möjligheterna mest och som förmodligen blir först att öppna verksamhet i England. Skalfördelarna för Academedia är dock stora om de följer efter till England.

Eftersom skolorna i England förmodligen inte får drivas med vinst, måste bolagen tänka ut en fungerande affärsmodell. Det bästa alternativet är att befintliga eller nya stiftelser äger skolan och att Kunskapsskolan och Academedia fungerar som entreprenörer på skolorna. På det viset kan den ideologiska fanan hållas högt samtidigt som aktieägarna kan få utdelning för sitt investerade kapital.

Rabatt och tillväxt ger potential

Utbildningsbolaget Academedia bjuder på bra vinsttillväxt och värderas lägre än utländska konkurrenterna. Vi ser en kurspotential om 30 procent.

Academedia har bara skrapat på ytan av den svenska utbildningsmarknaden. Vi räknar med att bolaget ska växa organiskt med i genomsnitt 12-13 procent under ökad lönsamhet de närmaste åren. Det är högst rimligt att förvänta sig ytterligare förvärv under 2009 medan den internationella expansionen kan inledas först under 2010.

För att se om bolaget är rimligt värderat måste man jämföra med internationella aktörer, då Academedia är det enda svenska, börsnoterade utbildningsbolaget. Bland annat finns amerikanska aktörer som Apollo Group och Devry Inc som bägge förväntas växa med i genomsnitt 20 procent de närmaste tre åren inom sina respektive kärnområden, som är framför allt universitetsutbildningar.

Dessa bolag handlas på skyhöga 25 gånger förväntad vinst medan värderingen i förhållande till vinsttillväxten (PEG)ligger dubbelt så högt som Academedias 0,4. Icke-amerikanska bolag som BPP Holding och Raffles Education handlas i sin tur runt 10 gånger förväntad vinst. Detta innebär att Academedia i dag värderas med nästan 20 procents rabatt trots väsentligt bättre tillväxtpotential enligt Affärsvärldens beräkningar.

Vi rekommenderar köp med riktkursen 100 kronor.

Uppsida
Tillväxt kan ske i grundskolan och samordningsfördelar mellan skolorna kan lyfta marginalerna under året.

Nedsida
Politikerna kan ändra förutsättningarna i branschen. Överetablering inom vissa områden kan pressa lönsamheten.