Kopparkuppen i Chile

Det glittrar i militärorkesterns bleckinstrument, och de chilenska flaggorna smattrar. Det är festlig vaktavlösning framför presidentpalatset ”La Moneda” i Santiago. Musikerna blåser så läpparna bågnar, och turisterna viftar med sina digitalkameror.

Också Santiagos gatuhundar passar på att delta i festligheterna, och strosar obekymrat omkring bland musikernas fötter.

Annat var det för 36 år sedan. Den då sittande presidenten, vänstermannen Salvador Allende, hade nationaliserat den sista hälften av Chiles kopparindustri, och därmed retat både inhemska och utländska koppar­baroner till ursinne. Den 11 september 1973 hade man fått nog. Ett gäng officerare under ledning av överste Augusto Pinochet gjorde militärkupp. Presidentpalatset besköts av stridsvagnar, presidentens livvakt avväpnades och presidenten själv sköts på stället.

Ett hårt militärstyre infördes. Vänsteranhängare arresterades i tusental och fördes till Santiagos fotbollsstadion, som förvandlades till koncentrationsläger med tortyrkammare i omklädningsrummen.

Horder av chilenare gick i landsflykt, många av dem kom till Sverige. Tusentals människor torterades och mördades eller bara försvann.

Men efter vinter kommer vår, och 1990 tvingades den allt sjukligare Pinochet lämna över makten till ett civilt styre. Dock inte förrän han sett till att införa lagar om amnesti för sina och sina medhjälpares brott under diktaturen.

Men han hade inte räknat med andra länders rättspatos.

En spansk åklagare väckte åtal mot Pinochet för mord på en spansk medborgare, och när Pinochet 1998 besökte ett sjukhus i Storbritannien för specialistvård sattes han i husarrest i väntan på beslut om utlämning till Spanien. Han släpptes efter en engelsk HD-dom år 2000, och reste tillbaka till Chile. Då hade han emellertid förlorat sitt rättsskydd sedan det visat sig att han försnillat en stor del av statskassan, och sattes åter i husarrest. Processerna mot honom hann dock inte fullföljas innan han dog i december 2006.

Salvador Allende har sakta men säkert återupprättats sedan kuppen 1973. Sedan fyra år står han staty utanför presidentpalatset, och en del av det långa huvudstråket genom Santiago har fått namnet Avenida 11 Septiembre.

Alla är dock inte förtjusta över detta. En amerikan som jobbar för Lundin Mining i norra Chile muttrar.

– Det var för tusan Pinochet som räddade landet. Utan honom hade vi varit ett nytt Kuba. Tack vare Milton Friedman och de liberala ekonomerna från Chicago fick man fart på ekonomin. Men nu är det Allende som blivit hjälte!

Men faktum är att Pinochet efter sitt maktövertagande behöll större delen av koppargruvorna i statlig ägo. I stället för att privatisera gruvorna införde han en ny lag, la ley del cobre, som garanterade den chilenska armén 10 procent av värdet av kopparexporten. Något som inte setts med blida ögon av grannländerna, i synnerhet inte sedan kopparpriset började skena efter 2004. Chile är världens största kopparexportör, så det är mycket pengar det handlar om. Hälften av exporten är bunden i långtidskontrakt med Kina, så det senaste årets kris och prisfall har inte betytt så mycket som det kunde ha gjort. Och nu går priserna upp igen.

Många chilenska regeringar har sedan 1990-talet försökt få bort den förargliga lagen, men misslyckats med att få majoritet i både senat och kongress. De stora mängderna pengar utanför den vanliga statsbudgeten har kunnat disponeras fritt av militären, och kanske har politiker erbjudits stoppa fingrarna i syltburken.

Senare skandaler har dock gällt beskyllningar om korruption i den statliga gruvjätten Codelco. Bolaget påstås mellan 2000 och 2005 ha betalat ut 284 miljoner pesos i falska konsultarvoden till bolag närstående regeringen. Beskyllningarna gjordes i teveprogram som sändes i mitten av augusti förra året, och väckte stor uppmärksamhet. Men alla var inte imponerade.

– Jag såg programmet, säger en tysk journalist bosatt i Santiago. Det var dåligt underbyggt, och faktum är att det producerats av en privat teve-kanal som ägs av den man som försöker bli president vid nästa val, Sebastian Piñera. Det ligger i hans intresse att visa att den nuvarande regeringen är korrumperad.

För övrigt har chilenska flygvapnet med pengar från Pinochets kopparlag köpt in en Boeing 767–300 för 58 miljoner dollar. Detta för att president Michelle Bachelet ska kunnna göra långväga statsbesök i USA, Europa eller Australien utan tidsödande mellanlandningar.

Tyvärr blir man dock tvungen att även behålla det gamla presidentplanet. Det nya planet är nämligen för stort för de flesta flygplatser i Latin­amerika.

Kaianders Sempler, journalist och ­medarbetare i tidningen Ny Teknik, skriver en krönika i Affärsvärlden varje vecka.