Köp breda fonder

»Köp breda fonder« var ett av tio råd i »Fondskolan« förra veckan, och påståendet förtjänar att upprepas. Köp breda fonder är nämligen slutsatsen för vanliga småsparare om man kombinerar en gammal sanning med en ny.

Den gamla sanningen är att på aktiemarknaden lyckas de kunniga bättre än de okunniga. Särskilt gäller detta “timing”, alltså att försöka flytta pengarna till den aktiebörs som den närmaste tiden kommer att utvecklas bäst. Vanliga småsparare blir lätt lurade av ovidkommande information eller smarta säljare och hoppar på tåget för sent. Bara de som är mycket kunniga klarar av att tjäna pengar på att försöka spå vinnare bland aktiebörserna.

Samma avkastningskrav

Den nya sanningen är att aktiemarknaden blir allt mer global. Förr gjorde juridiska och institutionella låsningar att likvärdiga aktier kunde värderas olika länderna emellan. Men idag är det globala kapitalet så stort att storföretagens aktier snarare värderas efter bransch än efter land. Det gör att avkastningskravet och därmed den förväntade avkastningen från aktier är nästan samma oavsett aktiebörs.

Slutsatsen av dessa två sanningar är att det varken på kort eller lång sikt självklart lönar sig att placera i högriskfonder. På kort sikt bör småspararen inte chansa på en högriskfond som placerar i ett enda land, eftersom timingen oftare blir fel än rätt. På lång sikt bör småspararen inte placera i en högriskfond, eftersom den förväntade avkastningen numera knappast blir högre än i en bred lågriskfond.

Välj en Europafond

Det är alltså alltid bättre att placera i breda lågriskfonder. Dessutom får man då förhoppningsvis hjälp av (ovan nämnda) kunniga placerare med både timing och aktieurval.

Vilka är då de breda fonder som man bör välja?

När aktiekurserna under augusti och september förra året rasade runt om i världen, så rasade de betydligt mer i Stockholm än på de stora marknaderna USA, Europa och Japan. Detsamma kommer troligen att hända nästa gång börskurserna rasar. Samtidigt stiger aktiekurserna på en liten marknad mer under uppgångsfaserna.

Det betyder att osäkerheten är större om det framtida värdet, om en månad eller om ett år, på en Sverigefond än på en Europafond. Denna osäkerhet om det framtida värdet brukar kallas »risk«.

Ett vanligt sätt att mäta de kortsiktiga svängningarna är att räkna standardavvikelsen hos avkastningen under ett antal korta perioder. Om standardavvikelsen räknas om till årstakt brukar den kallas volatilitet, vilket är det riskmått som Affärsvärlden använder.

Tabellen (se den tryckta tidningen, nummer 42/1999 sidan 71) visar volatiliteten för några ofta använda jämförelseindex, dels i den Fondindikator som publicerades i förra numret av Affärsvärlden, dels för ett respektive två år sedan.

Som synes i tabellen är den inbördes rangordningen mellan olika marknader någorlunda stabil. Japan- och Asienfonder har till exempel haft högre risk än de övriga fondtyperna i tabellen. Europafonder har hela tiden givit kunderna lägre risk än flertalet andra aktiefonder.

Även dollarkursen svänger

USA kan tyckas ge en alltför hög risk med tanke på att denna aktiemarknad är så stor. Men det är inte bara New York-börsens svängningar som ingår när vi räknar ut volatiliteten. Även valutakursernas förändringar, i det här fallet dollarns kurs mot den svenska kronan, ger svängningar i värdeutvecklingen för en svensk placerare. Och eftersom dollarkursen svänger ganska kraftigt, så blir volatiliteten hos en USA-fond betydligt högre för en svensk än för en amerikan.

Däremot har volatiliteten ändrats kraftigt. Risknivån var som synes genomgående betydligt lägre i början av oktober 1997. Men strax efter inleddes en skakig period då särskilt högriskbörserna tappade kraftigt i värde. En slutsats av tabellen blir därför att volatiliteten inte bör redovisas med en eller två decimaler som många fondbolag gör, så exakt är inte detta nyckeltal. Självklart beräknas volatiliteten i Fondindikatorn med decimaler, men den redovisas utan decimaler.

Hälften så hög risk

1/3-blandfonder (se förra veckans artikel “Gott & blandat, men dyrt”) har som tabellen visar konsekvent ungefär hälften så hög risk som en Sverigefond. Det betyder att man kan förvänta sig att förlusten bara blir hälften så stor vid ett framtida börsras.

Men det betyder inte att den genomsnittliga avkastningen blir särkilt mycket sämre. Förklaringen är att riskabla placeringar svänger kraftigt kring en långsiktig trendlinje, medan placeringar med lägre risk följer trendlinjen närmare. Men visst kommer den förväntade avkastningen att bli något lägre, eftersom 1/3-fonder placerar en tredjedel av pengarna i räntebärande värdepapper.

Högriskplaceringar är alltså främst meningsfulla för den som försöker öka sin avkastning genom att byta fonder ofta och försöka köpa billigt och sälja dyrt. Samtidigt är de flesta experter överens om att det allra svåraste när det gäller kapitalförvaltning är att förutsäga kortsiktiga svängningar för hela marknader. Det är inte många vanliga fondsparare som har den kunskap som krävs för detta.

Istället bör vanliga fondsparare välja en Europafond eller en Globalfond. Vill man ytterligare sänka risknivån och dessutom ge förvaltaren möjlighet att försöka tjäna på “timing” mellan aktier och räntebärande så är 1/3-fonder utmärkta.

Övriga artiklar om blandfonder