Konsumtionen faller i Kina

I början av januari handelsstoppades Apples aktie, efter att företaget för första gången på över 15 år nedjusterat försäljningsprognosen för kommande kvartal. Vd Tim Cook framhöll som främsta orsak att man inte kunnat förutse ”magnituden av försämringen av Kinas ekonomi”.

Cook har satsat hårt på Kina. Redan 2013 uttryckte han sin förhoppning om landet som Apples största framtida marknad. Men såväl USA som Europa är fortfarande större, och i fjol föll försäljningen av Iphonemobiler på den kinesiska marknaden med hela 13 procent. Detta beror dels på att Apple har tappat mark till inhemska konkurrenter som Huawei och Xiaomi. Men det återspeglar också en minskad tillväxt av den kinesiska konsumtionen.

Enligt det statliga forskningsinstitutet CAICT minskade försäljningen av smarta telefoner i Kina med 15,5 procent i fjol. Det var det andra och tillika största årliga tappet någonsin sedan denna pryl började säljas i Kina. Enligt prognoser kommer minskningen fortsätta i år.

Samma trend ses inom andra viktiga sektorer. China Association of Automobile Manufacturers uppgav nyligen att bilförsäljningen sjönk med 2,8 procent under 2018, vilket var första nedgången sedan 1990. Under sista kvartalet var tappet på årsbasis över 12 procent.

Då Kinas bilmarknad utgör 30 procent av hela världens, får nedgången stora konsekvenser för enstaka aktörer. Fords försäljning minskade här med 36,9 procent i fjol, från cirka 1,2 miljoner till 752 243 fordon.

Tillväxten i försäljning av kosmetika och smycken i Hongkong minskade också under förra halvåret. Till och med LVMH – som äger det i Kina omåttligt populära märket Louis Vuitton – uppgav nyligen att kinesiska konsumenter nu ”spenderar lite mindre”. Likaledes har antalet utlandsresor som kineser genomför ökat lavinartat de senaste åren, och växte så sent som första halvåret 2018 med 15 procent. Under andra halvåret stod antalet i princip helt still.

Minskade momsintäkter

Att kinesiska konsumenter dragit åt svångrem märks särskilt tydligt från och med fjolårets sista kvartal. I september ökade – helt i sin ordning – myndigheternas skatteintäkter från konsumtion med 16,3 procent på årsbasis. Men under årets tre senaste månader rasade dessa intäkter med mellan 62 och 71 procent.

En liknande om än inte lika dramatisk utveckling kan ses inom Kinas detaljhandel, som mellan 1993 och 2018 växte med i snitt 13,92 procent på årsbasis. Även på senare år har denna tillväxt varit stadigt tvåsiffrig. Under 2018 stagnerade den dock till 9 procent, med rekordlåga noteringar i november och december på 8,1 respektive 8,2 procent.

Under sista kvartalet minskade även statens momsintäkter. Utländska produkter tycks ha drabbats hårt; i december nästan halverades intäkterna från moms och konsumtionsskatt på importerade varor.

– Den kinesiska konsumenten är fortfarande en stark motor för landets tillväxt. Men då landets BNP nu balanseras om, så tvingas utländska företag till nya förhållningssätt, säger Ann Bierbower, kundansvarig vid konsultbolaget China Luxury Advisors, till Affärsvärlden.

Bierbower menar att Kinas konsumenter mognar, och nu samtidigt blir mer selektiva på grund av den minskade tillväxttakten. Hon tror att turism, utbildning och underhållning kommer fortsätta prestera väl i Kina. Dock ser det värre ut för hemelektronik samt bil- och fastighetsmarknaden.

– Denna tidsperiod kommer utesluta de företag som inte hänger sig till den kinesiska marknaden på ett seriöst vis, säger Ann Bierbower.

BNP växer långsammare

Kina har – delvis genom sin ökande konsumtion – stått för cirka 30 procent av den globala ekonomiska tillväxten under det senaste årtiondet. Men i januari meddelade Kinas nationella statistikbyrå att ekonomin under fjolåret växte med 6,6 procent, vilket är den lägsta siffran sedan 1990, då sanktioner rådde efter massakern vid Himmelska fridens torg.

Många analytiker menar dock att Kinas tillväxtsiffror är alltför stabila och i linje med prognoserna för att kunna vara tillförlitliga. I South China Morning Post citerades förra månaden rapporter från kinesiska akademiker som menade att BNP-tillväxten under fjolåret var så låg som 1,5 procent. Artikelförfattaren Richard Harris, vd för Port Shelter Investment, menade att analytiker som fortfarande tror att Kinas ekonomi växer med 6 procent borde ”skämmas grundligt över sig själva”.

Konsensus råder kring att den kinesiska ekonomin kommer att växa ännu långsammare under de kommande två åren. En del av utvecklingen kan förvisso förklaras av att Peking under det senaste dryga året vidtagit åtgärder för att hantera landets skenande skuldnivåer. Denna ambition – samt de höga skulderna i sig – lämnar mindre utrymme och effektivitet för stora stimulanspaket likt det Kina lanserade under den globala finanskrisen för ett årtionde sedan.

I stället planeras omfattande skattesänkningar för att stimulera konsumtionen. I slutet av januari presenterade myndigheterna vidare 24 åtgärder för att stabilisera konsumtionstillväxten under 2019, bland annat med fokus på att öka bilförsäljningen.

Handelskrig oroar

När de senaste tillväxtsiffrorna presenterades så medgav Ning Jizhe, chef för Kinas nationella statistikbyrå, att handelskriget med USA påverkar Kinas ekonomi, om än i ”hanterbar” utsträckning. Ning uppgav vidare att ”komplicerade externa förhållanden” ligger bakom den press som Kinas ekonomi nu upplever.

Detta märks genom minskad tillväxt i investeringar och industriell produktion under fjolårets sista kvartal. Det ses även genom att Kinas handel för helåret 2018 ökade med 9,7 procent, jämfört med 14,2 procent året innan. I december var ökningen på månadsbasis blott 4,8 procent, vilket flera analytiker tillskriver osäkerheter relaterade till handelskriget. Framför allt exporten beräknas sjunka ytterligare under 2019.

Handelskriget ger även andra avtryck.

– Det främsta sättet på vilket handelskriget har påverkat konsumtionen är genom att drabba jobbmarknaden, där vi kunde se fler avsked inom den industriella sektorn under andra halvåret 2018 än under de tre föregående åren, säger Ernan Cui till Affärsvärlden.

Hon analyserar kinesisk konsumtion för konsultfirman Gavekal Dragonomics i Peking. Med grund i en enkät med 374 000 företag inom större industrier, understryker Ernan Cui att antalet anställda i dessa bolag minskade med 2,8 miljoner under det helår som ledde fram till november i fjol.

Även Bierbower understryker att handelskriget hittills främst drabbat större sektorer som bilindustrin, teknologiska industrier och klädindustrin.

Hon varnar dock för att påverkan riskerar att bli större på såväl ekonomin som konsumtionen om handelskriget inte får någon lösning.

Världens sämsta börsindex

Problemen sätter sina spår på börsen. Under fjolåret rasade Shanghais kompositindex med 24,6 procent, vilket gjorde detta index till det sämst presterande i hela världen. Thomas Gatley, företagsanalytiker vid Gavekal Economics, menar att en stor del av nedgången beror på försämrade tillgångar till finansiering. Detta är i sin tur en följd av Pekings ambition att minska såväl skulder som dåliga lån, i synnerhet genom att slå till mot så kallade skuggbanker. Under andra halvåret förvärrades börsnedgången ytterligare av handelskriget och den minskade ekonomiska tillväxten, i vad vissa analytiker har beskrivit som en ”perfekt storm”.

Thomas Gatley säger sig dock vara försiktigt positiv inför 2019, i förhoppning om att läget för finansiering och handelskrig förbättras. Särskila uppsida finns inom vissa sektorer, då Kina måste hålla tillväxten uppe trots de nuvarande bekymren.

– Med tanke på att konsumtionens tillväxt minskar men aktiviteten inom byggsektorn fortfarande är relativt starkt, skulle jag förlita mig på banker, råvaruföretag och industrier, vars fokus inte ligger på export. I alla fall i en första fas, säger Thomas Gatley till Affärsvärlden.

Men samtidigt tornar orosmolnen upp sig. Under januari vinstvarnade 440 företag listade i Kina. Av de över 2 400 listade företag som under januari presenterade prognoser för 2018, uppgav 373 att de gick med förlust. Detta enligt Bloomberg, som noterade att 86 procent av dessa 373 bolag gick med vinst under 2017.