Konsten att leda ideellt

I ett hörn av lunchrummet står ett manshögt, genomskinligt rör av plast. De vita flörtkulorna inuti symboliserar det antal miljoner kronor som har samlats in hittills i år. Den höstdag när Affärsvärlden är på besök är nivån 180 miljoner kronor.

– Vid nyår bör vi ha nått 340-350 miljoner. Det är ett sjå att tömma röret efter nyår, kulorna brukar rulla omkring överallt, säger generalsekreteraren Ursula Tengelin.

Bollarna är ett symboliskt men knappast betydelselöst sätt att motivera de 40-talet anställda och alla personer i olika delar av fondens nätverk. När Affärsvärlden är på besök köar ett tiotal medicinska forskare framför kaffemaskinen intill i lokalen. I ett konferensrum diskuterar en av forskningsnämndens prioriteringskommittéer bakom stängda dörrar om de ska säga ja eller nej till olika projekt.

Att medverka till att bota och lindra cancersjukdomar är en uppgift som engagerar. Ändå är det i sig inte tillräckligt som motivation för personalen. Fonden behöver, liksom många andra ideella organisationer, också lägga kraft på att uppträda som en professionell arbetsgivare. Det är en nödvändighet eftersom verksamheten är så omfattande. Insamling och opinionsbearbetning och allt annat som hör till organisationer av Cancerfondens typ omsätter stora pengar.

Bara på plusgirots så kallade 90-konton får organisationerna in fyra fem miljarder kronor per år. Ändå betraktas ideella organisationer som en relativt perifer företeelse i det svenska samhället – vilket kanske så småningom kan förändras efter regeringsskiftet. Sverige är ett av ytterst få länder som inte tillåter någon avdragsrätt för penningdonationer till sådana organisationer. Vissa tecken tyder på att de borgerliga partierna har en mer positiv inställning.

– Jag anar en mer positiv attityd, även om de hittills inte har sagt mer än att de förstår frågans betydelse, säger Ursula Tengelin.

Cancerfonden står och faller inte med en eventuell reform när det gäller avdragsrätten. Fonden har funnits sedan 1951, har både de centrala arbetsgivarorganisationerna och fackförbunden som huvudmän, och har under årens lopp samlat in fem miljarder kronor.

Varumärket är väletablerat och erkänt. Insamling och kommunikation sker genom landsomfattande kampanjer – som just nu för forskning om bröstcancer – och insamlingsgalor i tv. En stor del av verksamheten sköts på entreprenad eller drivs i projektorganisationer vilket betyder att fonden inte behöver bära kostnaderna för en stor, befintlig organisation. Kundtjänsten är sedan flera år utlagd på ett outsourcingföretag och när Cancerfonden går ut med insamlings- och informationskampanjer bildar man ett “Team Cancerfonden” tillsammans med expertis från olika reklam- och pr-byråer.

Men att hålla nere kostnaderna får inte bli ett självändamål, menar Ursula Tengelin:

– Självfallet måste non-profit-verksamhet drivas effektivt – allt annat vore ju ett svek mot givarna. Samtidigt får vi inte ge avkall på professionalismen. Våra medarbetare har näringslivet som alternativ arbetsmarknad och därför betalar vi marknadsmässiga löner. Gjorde vi inte det skulle vi inte kunna leverera resultat.

Det stora problemet för organisationer är att de riskerar att hamna i målkonflikter. I ett aktiebolag har man som övergripande mål att tjäna pengar. I en organisation finns det en risk att strukturen “stelnar” och att fokus flyttas från att bygga upp till att i stället värna det bestående och se främst till själva organisationens intressen. Att skapa en bättre cancervård och minska dödligheten i sjukdomen kan tyckas vara en starkt motiverande faktor och är ett uppdrag som inte glöms bort i första taget. Men det räcker knappast för att behålla engagemanget.

– Vi behöver koppla våra medarbetares insatser i vardagen till vår vision om att ännu fler ska bli botade, och att vården av cancersjuka ska vara den bästa möjliga. Sättet att nå dit är att bryta ned visionen i delmål.

Ett sätt att åskådliggöra uppgiften är plaströret i lunchrummet. Men det handlar förstås också om ett personligt ledarskap.

Varför blev du chef?

– Jag har alltid tyckt det är roligt att driva frågor och påverka och arbeta med team.

Och vad är viktigast i det arbetet?

– Att skapa ett bra arbetsklimat och att sedan sätta mål och, förhoppningsvis, nå dem.

Hur utvecklar du dig i rollen som chef?

– Jag försöker byta perspektiv så ofta jag kan, till exempel genom att sitta i externa styrelser och för några år sen gick jag ett executive MBA-program. Förr sprang jag jämt, men nu ser jag till att hitta tid för reflektion. Genom att visa att “här tar vi oss tid” hoppas jag att jag uppmuntrar till att det blir ett kreativt klimat på Cancerfonden.

Vad tycker du att du mest behöver utveckla?

– Det är väl att skapa mer tid för reflektion. Jag får ofta höra att det går lite för fort.

Vilken är din främsta styrka?

– Jag är kreativ och lösningsorienterad. På något sätt lyckas jag väl alltid hitta en väg ut. Jag är ingen tävlingsmänniska, men det jag drivs av är tillfredsställelsen i att nå mål.

Vad är det sämsta med att vara chef?

– Det sämsta är väl att arbetet aldrig tar slut, oavsett om det är semester eller helg. Styrelseordföranden finns ju där som bollplank. Men man har aldrig någon back-up. Du är alltid själv ytterst ansvarig. Trots det har jag alltid haft privilegiet att tycka att det är kul att gå till jobbet.

Ursula Tengelin menar att expansionen gör jobbet i Cancerfonden spännande och engagerande. Målet är att inom några år årligen samla in 400 miljoner, alltså jämfört med dagens nivå på cirka 340 mkr. Hon betecknar ledaruppgiften som mycket annorlunda jämfört med hur det var i de miljöer där hon tidigare varit verksam.

– När jag arbetade i läkemedelsbranschen var det på sätt och vis enklare. Om man skulle spara pengar var det ju bara att räkna baklänges och se hur mycket organisationen behövde skäras ner. I viss mån var det en enklare uppgift än den uppgift vi har nu, att hela tiden öka insamlingsintäkterna.

____________________

MBA från Handels

Namn: Ursula Tengelin.

Ålder: 50.

Utbildning: Fil kand, Lunds universitet, executive MBA, Handelshögskolan i Stockholm.

Karriär: Nordisk vd för läkemedelskoncernen Aventis, vd på Proffice Sverige, sedan 2003 generalsekreterare på Cancerfonden.

Bor: Stockholm.

Fritidsintressen: Träning, utförsåkning, golf.