Konsten att kliva av i tid

Börserna på världens så kallade tillväxtmarknader är som småsyskon. De ska alltid vara värst och får alltid oförtjänt mycket uppmärksamhet. När det är uppåt på börserna i New York och London stiger Moskva och São Paulo med det dubbla, och tillväxtfonderna är snabbt ute och annonserar om snälltåget som det fortfarande går att hoppa på.
Så har det varit i år.

Medan världsindex, som domineras av västvärldens börser, har stigit med 9 procent sedan årsskiftet har en genomsnittlig tillväxtmarknadsfond stigit med hela 26 procent.

Vad är det då som drivit på årets uppgång? Egentligen samma sak som lyft börserna i Stockholm, New York och London, det vill säga hopp om och tecken på en förbättrad konjunktur och stigande företagsvinster. Och ju större optimism, desto större riskvillighet. Och desto större risk för att det är en bubbla man blåser upp.

Men den här gången är det annorlunda, säger vissa bedömare, för det har hänt en del de senaste åren. Tillväxtmarknaderna är allt mer ekonomiskt fria och det statliga ägandet i företagen minskar. Allt fler växelkurser är flytande, och företagens finanser blir allt mer “transparenta”. Skaran av företag som gör kontantutdelningar till sina ägare växer stadigt.

Tillsammans med ett stigande välstånd och ökad efterfrågan från väst borgar allt detta för goda tillväxtutsikter.

Men när allt fler säger att det är annorlunda nu, att det inte är som det var förr, det är då man ska vara som mest på sin vakt och leta historiska paralleller. Och en av de mest påtagliga likheterna är att de här länderna fortfarande är mycket känsliga för interna och externa “chocker”, och samtidigt beroende av sina politikers välvilja och skicklighet.

Ta till exempel Brasilien, Latinamerikas största ekonomi. Den karismatiske presidenten “Lula” har framgångsrikt drivit igenom ekonomiska reformer, och fått sjunkande räntor och stärkt valuta som tack. Trots årets 80-procentiga börsrally ser många utrymme för fortsatt uppgång. Den brasilianska börsens p/e-tal ligger kring 7 på årets förväntade vinster, vilket ska jämföras med det historiska snittet på 11. Med sådana siffror för ögonen är det lätt att glömma Brasiliens återkommande makroekonomiska problem och dess eviga låneförhandlingar med IMF.

Samma sak gäller asiatiska börser, som för närvarande handlas till p/e 11, vilket är klart lägre än de senaste årens snitt på 16. Men det är fortfarande spänt mellan Sydkorea och Nordkorea, och diktaturen Kina gör fortfarande anspråk på Taiwan.

Goda tillväxtutsikter och låga värderingar har dock lett till det största nettoinflödet av kapital till asiatiska börser sedan åtminstone 1995, då banken State Street började bevaka flödet.

Fortsatt köpläge? På kort sikt i så fall. Det sägs att det gäller att vara långsiktig med aktier, men när det gäller tillväxtmarknader kan man lika gärna argumentera för motsatsen. Åtminstone talar historien för det. Den som för tio år sedan investerade 10 000 kronor i en genomsnittlig tillväxtmarknadsfond har i dag endast 7 600 kronor kvar. Den som satsade lika mycket pengar i en global fond, dominerad av utvecklade västbörser, har 16 000 kronor.

Så snarare är det på kortare sikt man ska placera på de så kallade tillväxtmarknaderna, om man över huvud taget ska göra det. Den som gick in hösten 1998, efter både Asien- och Rysslandskriserna, dubblade insatsen på drygt ett år. Även i år har tillväxtbörserna utklassat sina storebröder i väst.

Men håll utkik efter de finansiella bubblornas klassiska varningssignaler. De behöver inte vara mer raffinerade än de som den senaste tiden rapporterats från Kina och Ryssland – om hur flygplanen dit är packade med kostymer och att restauranger och hotell måste bokas Ritz-lång tid i förväg.

Eller som den varning som kom i början av oktober, när en svensk fondförvaltare rapporterade om hur het en investerarkonferens i Moskva var:
“Det var det största antalet deltagare någonsin och ett stort antal placerare fick inte plats. Många av deltagarna, främst de amerikanska, hade inte heller gjort investeringar i Ryssland ännu.”

Kanske är det ingen slump att Moskvabörsen sedan dess har rasat med nästan 20 procent.Raketbörserna
Kursutveckling i år, procent

Argentina +84
Brasilien +80
Thailand +76
Indien +40
Indonesien +37
Tjeckien +34
Tillväxtmarknadsindex(1) +26
Taiwan +23
Ryssland +20
Hong Kong +15
Världsindex(2) +9

(1) MSCI Emerging Markets Free
(2) MSCI
Kursutvecklingen anges i kronor. Kronförstärkningen har missgynnat placeringar på utländska börser.