KONJUNKTUREN: Stora fel i viktigaste prognosen

Hur stark blir den svenska konjunkturen under nästa år? Ganskastark, enligt Konjunkturinstitutet (KI). BNP-tillväxten stigerfrån knappt två procent i år till tre procent nästa år. Det äringen uppseendeväckande prognos, utan ligger ungefär i linje medandra bedömare.

Men det finns ändå anledning att titta närmare på just KI:sprognos. Ingen annan bedömare gör en så grundlig genomgång avdet svenska konjunkturläget. Andra prognosmakare tittarsäkerligen också noggrant på just KI:s bedömning, och gör sinaegna prognoser mer eller mindre som avvikelser från KI:s. Undernästa år blir det framför allt inhemsk efterfrågan som lyfterkonjunkturen. Den privata konsumtionen har ju redan vänt uppåtoch under nästa år väntas ökningen bli lite starkare. Hushållensförmögenheter som andel av inkomsten är högre än under hela 1980–talet. Dessutom är hushållen mer optimistiska om framtiden änpå länge.

Men det finns orosmoln. Eftersom hushållens inkomster har fallitunder de senaste tre åren har uppgången i den privatakonsumtionen skett helt på bekostnad av sparandet. Sparkvoten(sparandet som andel av inkomsten) har fallit från över åttaprocent 1994 till under två procent i år.

KI:s bedömning är att hushållen, trots att sparandet redan harfallit så mycket, fortsätter att dra ner sparandet. Under nästaår får hushållen för första gången på länge en vissinkomstökning, på realt 1,6 procent, och KI:s bedömning är attde ökar sin konsumtion ännu mer, med 2,4 procent. Det skulleinnebära att sparkvoten faller till bara drygt en procent. Detlåga sparandet begränsar naturligtvis utrymmet för ökadkonsumtion och skulle kunna innebära att den privatakonsumtionen inte riktigt blir den starka drivkraft ikonjunkturen som nästan alla räknar med.

Utrikeshandelns bidrag till tillväxten minskar däremot undernästa år. Exporten dämpas efter årets förvånansvärt starkatillväxt, men fortsätter ändå att öka ungefär i takt medmarknaderna. Även om lönerna hittills har ökat litet snabbare äni våra konkurrentländer så är konkurrenskraften fortfarandestark. Även framöver väntas lönerna öka litet snabbare än iomvärlden, med 4-4,5 procent. Eftersom kronan antas ligga kvarpå nivån från första halvan av oktober och produktivitetensamtidigt börjar öka litet långsammare innebär det attkonkurrenskraften försvagas något nästa år och 1999. KI:sbedömning är att företagen ändå kan bibehålla sinamarknadsandelar.

Löneökningarna blir inte heller så höga att inflationsmåletäventyras. KI räknar visserligen med att riksbanken börjar höjareporäntan under nästa år. Tremånadersräntan väntas stiga från 4,1 procent i genomsnitt i år till 4,9 procent nästa år och 5,5procent 1999. Det bedöms räcka för att hålla inflationen inomföreskrivna ramar.

Åtstramningen av penningpolitiken bedöms alltså bli ganskamåttlig. Finanspolitiken blir tvärtom mer expansiv under denärmaste åren. Den offentliga konsumtionen, som har minskatunder flera år väntas börja öka svagt från och med nästa år. Denoffentliga sysselsättningen börjar också öka svagt – efter ennedgång med över tre procent i år.

Sysselsättningen i det privata näringslivet vänder också uppåt,men det är en ganska svag uppgång med ungefär en procent per år1998 och 1999. Ökningen av utbildningsinsatserna innebärsamtidigt att arbetskraften minskar med drygt en procent i åroch ett par tiondels procent nästa år. Minskande arbetskraft ochen viss ökning av sysselsättningen innebär att den öppnaarbetslösheten faller från ett årsgenomsnitt på över åttaprocent till 6,9 procent 1998.

Trots att KI:s prognos på många sätt alltså tecknar en ganskaljus bild, med hygglig tillväxt, låg inflation och ganska lågaräntor, ser det alltså mörkt ut på arbetsmarknaden. Den totalaarbetslösheten hamnar enligt KI:s prognos på över elva procentnästa år och på 10,6 procent 1999. Mycket mer krävs för att viskall komma ner till rimliga nivåer igen.

Hur mycket skall man tro på prognosen? Den är definitivt bättreän rena gissningar, men det finns ingen anledning att tittaalltför noga på decimalerna. Felmarginalerna i BNP-prognosernaär ganska vida. Enligt en utvärdering som KI gjorde för ett årsedan ligger medelfelet på ungefär en procentenhet. Prognosen omatt nästa års tillväxt blir 3,0 procent är alltså inte säkrareän att tillväxten lika gärna kan bli två eller fyra procent, omKI gör lika mycket fel som man brukar göra. Men trots att felenär så stora har KI lyckats ganska bra med att förutsäga omkonjunkturen är på väg att stärkas eller om den försvagas. Underperioden 1970 till 1994 missbedömde man bara detta fyra gångerav tjugofyra.

Man kan inte heller säga att KI:s prognoser systematiskt ger enalltför ljus eller alltför mörk bild av konjunkturutsikterna.Det enda systematiska fel man kan hitta är att man underskattarbåde upp- och nedgångar. Så den bästa prognos man kan göra justnu är kanske att göra KI:s prognos för 1998 ännu litet ljusare.