KONJUNKTUREN: Inte så dystert

Den närmaste framtiden ser ljus ut för den svenska ekonomin.Industriförbundets nya prognos för den svenska ekonomin ser väldyster ut.

Äntligen ser det ut som om det börjar bli litet bättre fart ävenpå den svenska hemmamarknaden. Enligt Konjunkturinstitutets (KI)månadsbarometer ökade orderingången till hemmamarknaden rejält imaj. Det är i och för sig bara en enstaka månad, men det vorenaturligt om uppgången inom exportindustrin nu också börjadesprida sig till den industri som riktar sig till hemmamarknaden.Det vanliga mönstret brukar vara att en starkare konjunkturförst märks inom exportindustrin, men ganska snart sprider sigäven till hemmamarknadsindustrin. Uppgången i maj tycks ocksåvara väl spridd, såväl inom insatsvaruindustrin som investerings– och konsumtionsvaruindustrin ökade orderingången tillhemmamarknadsföretagen i maj.

Orderingången till exportindustrin ökade också och därförefaller uppgången nu väl etablerad. Orderingången börjadeenligt barometern öka för ungefär ett år sedan och det mestatalar för att den fortsätter uppåt. Försvagningen av kronansedan i slutet av förra året verkar ju inte vara tillfällig, nuhar TCW-index legat runt 122 ända sedan i mars, och det innebäratt konkurrenskraften stärks. Samtidigt blir den internationellakonjunkturen starkare. KI räknade i sin senaste prognos med attmarknadstillväxten i år stiger från sex procent förra året tilldrygt sju procent i år.

Även i övrigt ser det ganska ljust ut för den svenska ekonomin.Uppgången för den privata konsumtionen verkar fortsätta. EnligtHandelns Utredningsinstitut (HUI) ökade detaljhandeln med treprocent i maj från motsvarande månad förra året. Hittills i århar detaljhandeln också ökat med tre procent från motsvarandeperiod förra året. Att upprätthålla den ökningstakten underresten av året kan dock bli svårt. Fortfarande jämför man meddet svaga första halvåret 1996, under andra halvåret vände dockdetaljhandeln uppåt. Därför ligger prognoserna för den privatakonsumtionen, som brukar ligga ungefär i linje med detaljhandeln,fortfarande på ungefär två procent för 1997. Sammantaget kommerde flesta prognosmakare fram till att tillväxten i den svenskaekonomin hamnar på ungefär två procent i år. Industriförbundetvarnar dock för att dessa prognoser bygger på en överdrivetoptimistisk bild. Industriförbundets prognos för årets BNP–tillväxt är 1,4 procent.

Industriförbundets prognoser brukar höra till de som liggerlägst, men Ola Virin, konjunkturbedömare på Industriförbundetsedan många år, vill inte bli kallad pessimist. AttIndustriförbundet hamnar lägre beror enligt honom bland annat påatt man har kunnat ta hänsyn till nationalräkenskaperna förförsta kvartalet. De visade enligt Industriförbundet attuppgången under andra halvåret förra året är bruten och att densvenska ekonomin ännu inte har kommit in i någon stabiltillväxtbana.

KI, som presenterade sin senaste prognos för en dryg vecka sedan,har dock också tagit hänsyn till första kvartaletsnationalräkenskaper och har ändå kommit fram till att densvenska ekonomin växer med 2,1 procent i år. KI:s tolkning äratt orsakerna bakom första kvartalets svaga tillväxt i hög gradvar tillfälliga (se Affärsvärldens konjunktursida i nummer 25).Vad är det då som gör att Industriförbundet hamnar så mycketlägre än alla andra? När det gäller den privata konsumtionen ärdet ingen större skillnad, Industriförbundets prognos är att denökar med 1,9 procent. Industriförbundet varnar dock för att detär stor risk att hushållen nu kommer att visa sig mer benägnaatt köpa importerade varor än tidigare. Det innebär i så fallatt en ökning av konsumtionen inte ger lika mycket tillväxt iSverige. Dessutom hotar det att börja dra ner de storabytesbalansöverskotten.

Men Industriförbundets prognos för importen är att den ökar med5,8 procent i år och det är till och med litet mindre än KI:sprognos på 6,9 procents ökning för importen i år. Det är alltsåinte importen som förklarar att Industriförbundet tror atttillväxten blir så svag i år.

DEN FRÄMSTA FÖRKLARINGEN VERKAR I STÄLLET VARA ATTIndustriförbundet tror på en svagare export än till exempel KI.Trots att även Industriförbundet tror på både starkaremarknadstillväxt och starkare konkurrenskraft för de svenskaföretagen i år än förra året, spår man att de svenska företagenförlorar marknadsandelar i en takt av två, tre procent i år.Industriförbundets prognos är att exporten ökar med sex procent,ett par procentenheter mindre än vad KI tror.

Finns det någon anledning att tro mer på Industriförbundetsprognos än på andra? Faktum är att de hade nästan helt rätt omförra årets utveckling. Till skillnad från de flesta andraspådde de redan i början av 1996 att tillväxten skulle bli sålåg som en procent medan de flesta andra trodde att tillväxtenskulle bli omkring två procent. Även inför den djupa nedgången ibörjan av 1990-talet var Industriförbundet ensamma om attförutspå en djup nedgång. Men det är när det går sämre än väntatsom Industriförbundet brukar få mest rätt. I den undersökning avolika prognosmakare som KI gjorde för några år sedan varIndustriförbundet den enda prognosmakare som verkligen brukadeligga väl lågt i sina bedömningar.

Av diagrammet härintill framgår också att Industriförbundetvarit bra på att förutse nedgångar, men oftast underskattatkraften i konjunkturuppgångarna. Affärsvärldens gissning är attvi nu står inför en period med allt starkare konjunktur och attIndustriförbundets prognos för i år kommer att visa sig alltförpessimistisk.