KONJUNKTUREN: Högkonjunkturen som försvann

Under förra veckan var både riksbankschefen Urban Bäckström ochvice riksbankschef Lars Heikensten ute och talade om den svenskapenningpolitiken. Det var uppenbart att de nu anser att detbörjar bli dags att förbereda marknaderna på att enreporäntehöjning inte är alltför avlägsen.

Fortfarande säger de att penningpolitiken är väl avvägd, vilketbetyder att de inte kommer att höja reporäntan inom de närmasteveckorna. Men om konjunkturen stärks dröjer det förmodligen intemer än några månader innan riksbanken börjar dra upp reporäntan.Urban Bäckströms tal inför finansutskottet i torsdags i förraveckan var ovanligt klart och tydligt. Han sade till och med iklartext att det inte är dags att höja reporäntan ännu. Men meden real reporänta på 2,5 procent och en, enligt riksbankensbedömning, något undervärderad krona är effekterna av kortaräntor och växelkurs klart expansiva samtidigt som konjunkturenär på väg uppåt.

Urban Bäckström framhöll att det är viktigt att penningpolitikeni god tid läggs om i mer neutral riktning innan produktionsgapetslutits. Han sade också att om man börjar höja i tid kan deträcka med en måttlig åtstramning av penningpolitiken. Enligtriksbankens bedömning uppgår det så kallade produktionsgapet(skillnaden mellan faktisk och potentiell produktion) tillungefär två procent för närvarande. Enligt den prognos sompresenterades i riksbankens senaste inflationsrapport (tvåprocents tillväxt 1997 och tre procent 1998) kommer det attslutas någon gång mot slutet av 1999. Beräkningar avproduktionsgapet är dock mycket osäkra, inte minst därför attberäkningarna av den totala tillväxten är så osäkra.

I förra veckan presenterade Statistiska Centralbyrån (SCB)reviderad statistik för 1995, 1996 och första halvåret 1997.Revideringarna för 1995 och 1996 var inte särskilt stora, men iår har tillväxten varit betydligt svagare än man hittills hartrott.

INGEN TILLVÄXTDet var framför allt de preliminära beräkningarna för andrakvartalet som ändrades rejält. Tidigare visade statistiken attBNP växte med 0,8 procent, enligt säsongrensade uppgifter, underandra kvartalet. Uppräknat till årstakt, som den amerikanskatillväxten brukar redovisas, skulle tillväxten alltså ha varituppe i 3,2 procent. En tydlig och klar vändning uppåt. Denreviderade statistiken ändrar dock bilden helt. Nu visar det sigatt det i själva verket inte alls var någon tillväxt, utan attBNP till och med minskade med 0,1 procent under andra kvartalet.

Eftersom BNP sjönk svagt även under första kvartalet var detalltså i teknisk mening till och med recession, som ju brukardefinieras som två kvartal efter varandra med fallande BNP. Omman jämför med andra kvartalet förra året ökade dock BNP med 1,2procent, enligt dagkorrigerade uppgifter. Det innebär atttillväxten nästan bara var hälften av den preliminärauppskattningen på 2,3 procent.

Vad var det som låg bakom revideringarna? Importen ökadesnabbare än enligt de preliminära uppgifterna och det innebäratt den inhemska tillväxten var svagare. Den offentligakonsumtionen sjönk också mer än väntat. Men en annan mycketviktig förklaring var att den så kallade dagkorrigeringen intehade gjorts tillräckligt noggrant. Dagkorrigeringen görs för attrensa bort effekterna av att det kan vara olika antalarbetsdagar under två kvartal.

FEL ANTAL DAGAREnligt SCB gjordes dagkorrigeringen i de preliminäraberäkningarna på alldeles för grov nivå, vilket orsakade storafel i beräkningarna av den totala tillväxten. Av den totalanedrevideringen från 2,3 till 1,2 procents tillväxt från andrakvartalet förra året till andra kvartalet i år förklarar denfelaktiga dagkorrigeringen så mycket som 0,4 procentenheter.Slutsatsen blir att de första preliminära uppskattningarna avtillväxten är ännu mer preliminära än man fick intryck av när depublicerades. Förhoppningsvis blir det bättre – det här var baraandra gången som SCB publicerade nationalräkenskaper så härsnabbt. Men SCB borde verkligen ha varnat mer för hur osäkraberäkningarna egentligen är.

Hur kan det komma sig att den totala tillväxten är så svag närman under den senaste tiden har hört så mycket om attkonjunkturen är kraftigt på väg uppåt? En del av förklaringen ärju just att SCB har överskattat den totala tillväxten. Men enannan viktig förklaring är att konjunkturbilden just nu ärväldigt splittrad. Den privata konsumtionen har vänt ganskakraftigt uppåt. Även enligt de reviderade nationalräkenskapernalåg den privata konsumtionen drygt tre procent högre under andrakvartalet i år än motsvarande period förra året. Det är denstarkaste ökningen under ett enskilt kvartal sedan i början av1988. Även exporten ökar snabbt, under första kvartalet med sjuprocent och under andra kvartalet med tolv procent frånmotsvarande kvartal förra året. Importen ökade också ganskasnabbt och även om det i sig drar ner den inhemska tillväxten såkan det ses som ett tecken på att den inhemska efterfråganbörjar ta fart. Att exportsektorn är på väg uppåt syns också iatt industriproduktionen enligt nationalräkenskaperna ökade medåtta procent under andra kvartalet.

STARK INDUSTRIKonjunkturinstitutets (KI) barometer för tredje kvartaletbekräftar också att industrin är inne i en starkkonjunkturuppgång. Orderingången från exportmarknaden fortsatteatt öka snabbt. Orderingången till hemmamarknaden, som vändeuppåt först under andra kvartalet i år, fortsatte att öka undertredje kvartalet.

Men offentlig konsumtion och investeringar har varit så svagaatt den totala tillväxten ändå har blivit svag hittills i år.Den offentliga konsumtionen, som motsvarar en fjärdedel av BNP,minskade kraftigt med tre procent under första halvåret. Äveninvesteringarna minskade med ett par procent under förstahalvåret.

Men det finns all anledning att tro att den svacka som blev såtydlig i SCB:s reviderade statistik är tillfällig. KI:sbarometer visade ju att uppgången inom tillverkningsindustrinfortsatte under tredje kvartalet. Det finns också mycket somtalar för att den privata konsumtionen fortsätter att öka. Nästaår ökar hushållens inkomster, hushållens förmögenhetsställningär bättre än på länge och räntorna är trots den senaste tidensturbulens fortfarande låga.

Därför är nog slutsatsen att riksbanken börjar höja reporäntaninom några månader riktig, trots den svaga tillväxten hittills iår.