KONJUNKTUREN: Exporten drar ensam

Konjunkturinstitutets (KI) marsbarometer visar attindustrikonjunkturen stärktes under första kvartalet i år. Mendet är fortfarande exporten som står för hela uppgången. Deföretag som anger att orderingången från exportmarknaderna ökarär nu i klar majoritet. Detta innebär en stor förbättring sedani början av 1996. Då minskade orderingången från exportmarknadeni oroväckande snabb takt, enligt konjunkturbarometern.Förväntningarna på andra kvartalet är att det skall bli ännubättre. Då tror bara två procent av företagen på minskandeorderingång och över trettio procent att den skall fortsätta attöka.

Företagens förväntningar är visserligen inte någon särskilttillförlitlig indikator. Under det senaste året har man nästanhela tiden överskattat efterfrågan från exportmarknaderna.Första kvartalet i år var det första på över ett år när utfalletfaktiskt blev så bra som man hade trott.

Men att man har överskattat utvecklingen under det senaste åretbehöver inte betyda att man gör det också framöver. Det vanligaär nämligen att man underskattar både upp- och nedgångar ikonjunkturen. Nedgången i början av 1990-talet blev mycketdjupare än väntat och uppgången efter kronans fall 1992 blevockså kraftigare än väntat. Det tycks vara regel att manunderskattar dynamiken när konjunkturen vänder.

Om de gamla mönstren håller i sig är det alltså mycket möjligtatt man till och med underskattar uppgången just nu. Det finnsmycket som talar för att den svenska industrin borde vara på vägin i ett gynnsamt läge. Ökande produktivitet och försvagningenav kronan innebär att konkurrenskraften har stärkts trots attlöneökningarna har varit väl höga.

Dessutom talar det mesta för att den europeiska konjunkturen ärpå väg uppåt. Hittills är det i och för sig, liksom här, framförallt den europeiska exporten som har vänt uppåt. Men i år böräven investeringarna på viktiga svenska marknader som Tysklandoch Frankrike få litet bättre fart.

HÄLFTEN VERKSTADVerkstadsvarorna svarar för över femtio procent av den svenskaexporten. Ökande maskininvesteringar på våra störstaexportmarknader skulle därför vara mycket positivt. Ännu sålänge finns det dock inte så mycket konkreta bevis för den härutvecklingen.

Att exportorderingången ökar visar visserligen bådekonjunkturbarometern och Statistiska Centralbyråns (SCB)statistik, så det finns det nog ingen anledning att betvivla.Men kanske är det fortfarande mest andra marknader än dekontinentaleuropeiska som håller ökningstakten uppe. SCB harännu så länge bara redovisat exporten uppdelad på regioner förjanuari. Då t.o.m. minskade exporten till Tyskland med fjortonprocent, jämfört med januari förra året. De senaste årens svagaexport till Tyskland har inneburit att Tysklands andel av densvenska exporten har fallit från tretton till elva procent påett par år.

Totalt sett minskade exporten till EU-länderna, som tar emotsextio procent av vår export, med två procent. Exporten tillicke EU-länder ökade dock och även den totala exporten kundedärmed öka med ett par procent.

Eftersom exportpriserna har fallit har volymökningen varitstörre än värdeökningen. Enligt SCB ökade exportvolymen meddrygt fem procent under sista kvartalet förra året frånmotsvarande kvartal ett år tidigare. Även under helåret 1996ökade exportvolymen med ungefär fem procent.

ONORMAL UPPGÅNGDet finns naturligtvis en risk för att den europeiskakonjunkturuppgången inte sprider sig till investeringarna på detsätt som de flesta bedömare tänker sig. Irma Rosenberg,chefekonom på Posten, framhåller att den tyska exportuppgången inormala fall redan borde ha gett synbara spridningseffekter tillresten av ekonomin. Så är dock ännu inte fallet och hon menardärför att detta helt enkelt inte är en normal situation.Negativa faktorer, som omställningen av välfärdsapparaten,osäkerhet om ytterligare besparingar och mycket hög arbetslöshet,innebär enligt Irma Rosenberg att goda förutsättningar i övrigtändå inte får något genomslag på den inhemska efterfrågan.

Även här hemma går det betydligt trögare på hemmamarknaden.Enligt KI:s marsbarometer är industrins orderingång frånhemmamarknaden fortfarande mycket svag. Förväntningarna om enviss uppgång har inte infriats och enligt barometern harorderingången minskat under i stort sett hela förra året. Sistakvartalet var det bästa och då bedömdes orderingången ha varitoförändrad från kvartalet före. Under första kvartalet i årvände det dock nedåt igen.

Trots detta har förhoppningarna om en uppgång vuxit sig ännustarkare. Nu tror en fjärdedel av företagen på en uppgång ochbara nio procent på en fortsatt nedgång under andra kvartalet.Så optimistiska har inte företagen varit sedan i början av 1995.Totalt sett ökade orderingången något under första kvartalet.Andra indikatorer stärker också bilden av attindustrikonjunkturen är på väg uppåt. Produktionsvolymenminskade visserligen något under första kvartalet, men planernaför andra kvartalet tyder på en kraftig ökning då. När detgäller produktionskapaciteten syns en tydlig omsvängning. Idecember förra året ansåg vart fjärde företag att de hade förstor produktionskapacitet. I den senaste barometern var det barasjutton procent som bedömde kapaciteten som för stor.

MYCKET PÅ LAGERLagersituationen är dock ungefär oförändrad – de flesta anserfortfarande att lagren av färdiga varor är litet för stora.Risken finns därför naturligtvis att strävan att dra ner lagrendämpar produktionen under de närmaste månaderna. Företagensplaner är dock att produktionen skall öka i hygglig takt bådeförsta och andra halvåret i år.

När det gäller antalet sysselsatta ser det dock fortfarandemycket mörkt ut. Sysselsättningen fortsatte att minska underförsta kvartalet och det syns inga tecken på att trenden skallvända.Det bästa man kan säga är att nedgången inte ser ut att bliriktigt lika stor under andra kvartalet, men det är fortfarandeen tydlig nedgång. Det är bara yrkesarbetare och s.k. tekniskatjänstemän som kan glädja sig åt en viss ljusning. Andelenföretag som har brist på dessa yrkesgrupper har ökat med någraprocent från sista kvartalet förra året till första kvartalet iår.