KONJUNKTUREN: Dollarn hjälper Europa

Fortsatt tillväxt tillsammans med låg inflation i USA ger styrkaåt den amerikanska dollarn. Mot kronan har den inte varit såstark på ungefär ett år och för att hitta motsvarande nivå somidag mot D-marken får man gå tillbaka till 1994.

Dollarn var som svagast i början av 1995, då kursen låg på 1,35D-mark per dollar. Idag ligger den över 1,60, vilket innebär attdollarn har stärkts med nästan tjugo procent mot D-marken. Motkronan nådde dollarn botten på 6,49 kronor i slutet av 1995 ochsedan dess har den stärkts till strax över sju kronor eller medungefär åtta procent.

Det är ganska stora förändringar som kan ge en välbehövlig extraskjuts åt den svaga europeiska konjunkturen. Hur mycket betyderdet? För Sveriges del kan man konstatera att dollarns vikt i TCW–index, som är ett konkurrensvägt index, är tolv procent. Mättmot TCW-index, har kronan försvagats med ungefär fyra procentsedan i oktober. Bara dollaruppgången bidrar alltså med ungefären procentenhet av kronans försvagning.

Enligt en simulering av ränte- och växelkurseffekter somKonjunkturinstitutet (KI) gjorde för Affärsvärldens räkning förett par år sedan uppskattades effekten av en varaktigväxelkursförändring på fem procent till ungefär en halv procentpå tillväxten under året efter förändringen och till nästan enprocent under året därpå.

Andra sidan av saken är naturligtvis att en starkare dollardämpar tillväxten i USA. Den internationella storbanken HSBCuppskattar att en förstärkning av dollarns reala effektivaväxelkurs (vilket ungefär motsvarar ett realt TCW-index fördollarn) med en procent drar ner exporten med en kvarts procent.Enligt HSBC hade den reala effektiva dollarkursen stärkts med 7,5 procent från juli 1995 till slutet av 1996. Under de senasteveckorna har den stärkts ytterligare.

NÄSTAN EN PROCENTEnligt HSBC:s uppskattning skulle exportvolymen alltså dras nermed ett par procent samtidigt som importvolymen ökar. Totaltsett bedöms dollarförstärkningen dra ner BNP-tillväxten med upptill tre kvarts procentenheter under året från och med andrahalvåret i år till och med första halvåret 1998. Om man haderäknat med de senaste veckornas dollarförstärkning skulle detbli ännu litet värre.

Men ännu så länge ser den amerikanska ekonomin ut att hållahygglig fart. En viss avmattning har skett från tillväxttaktenpå fyra-fem procent under andra kvartalet förra året. Tredjekvartalets tillväxt låg på drygt två procent, men statistikenför sista kvartalet förra året tyder på att tillväxten underslutet av året fick litet ny fart.

Arbetsmarknadsstatistiken för december förra året visade attsysselsättningen fortsatte att öka snabbt i december.Arbetslösheten är nu nere på 5,3 procent. Den lågaarbetslösheten är förmodligen en orsak till att hushållen är vidså gott mod och fortsätter att konsumera trots att de är högtskuldsatta. Detaljhandeln ökade med 0,6 procent från novembertill december, vilket var mer än väntat.

Även industrin håller farten uppe och i förra veckan meddeladesockså att industriproduktionen för andra månaden i rad ökade med0,8 procent i december. Kapacitetsutnyttjandet inom industrinökade också en del till 83,8 procent. Det innebär att detfortfarande finns litet kapacitet att ta av innan man brukarbörja se tecken på flaskhalsar i produktionen, med stigandepriser som följd.

Inflationen i konsumentledet är fortfarande låg. I december hadevisserligen konsumentpriserna ökat med 3,3 procent från sammamånad 1995. Det var det högsta inflationstalet på sex år. Menunderliggande inflation, vilket i USA mäts som konsumentpriserexklusive livsmedels- och energipriser, ligger på en låg ochstabil nivå.Den senaste tidens många positiva konjunkturteckeninnebär att de flesta tror att tillväxten under fjärde kvartaletlåg högre än under tredje kvartalets dryga två procent. Detmesta tyder på en tillväxt mellan tre och fyra procent underfjärde kvartalet. Även om mycket talar för att även deneuropeiska konjunkturen fortsätter uppåt är signalernafortfarande mera blandade än i USA. I förra veckanoffentliggjordes EU-barometern för december. Den tyder på attstämningen inom EU-ländernas industri för första gången påungefär ett halvår blev litet dystrare i december. Ävenproduktionsplanerna drogs ner något efter ett halvårs uppgång.Stämningen bland hushållen blev däremot en aning ljusare idecember. Index över hushållens förtroende har legat på enstabil och låg nivå under större delen av 1996 men har dragitsig uppåt under de allra senaste månaderna. De senasteindikationerna för den privata konsumtionen i Tyskland pekardock nedåt. I november föll detaljhandeln med två procent frånmotsvarande period förra året. Bilförsäljningen i Västeuropafortsatte dock att öka, med 8,5 procent i december och med 6,6procent under hela 1996.

ENVIS ARBETSLÖSHETI Europa liksom i Sverige ligger arbetslösheten envist kvar påskyhöga nivåer. I november låg arbetslösheten i EU-länderna på10,9 procent för sjunde månaden i rad. I flera länder hotardessutom ytterligare besparingar för att klara konvergenskraven.Budgetunderskottet i Tyskland uppgick till 3,9 procent förraåret och det lär krävas ytterligare besparingar för att kommaner till tre procent i år.

I Sverige behöver vi knappast vara rädda för nya storabesparingspaket. Budgetunderskottet har ju minskat snabbare änväntat och allt talar för att vi klarar att komma under treprocent av BNP nästa år. Fortsatt hög arbetslöshet lär dockbidra till hushållens pessimism även framöver. Varslen visaringa tecken på att sjunka och nyanmälda lediga platser tyderinte heller på någon förbättring framöver. I december stegarbetslösheten mer än väntat till 8,7 procent, i december 1995låg den på 7,8 procent.