Konjunktur: Mild konjunkturvinter

För industrins del pekar de flesta konjunktursignalerfortfarande nedåt. Det är svårt att hitta några tecken på attbotten skulle vara nådd. Konjunkturinstitutets (KI)månadsbarometer visar att orderingången fortsatte att dämpas ioktober. Orderingången från exportmarknaderna minskade ochorderingången från hemmamarknaden ökade nästan inte alls.Statistiska Centralbyrån (SCB) presenterade också statistik somtyder på en avmattning inom både industrin och ekonomin somhelhet.Enligt KI har industriföretagen också dragit ner sina hittillsmycket positiva förväntningar på produktionen. Under hela detsenaste året har företagens produktionsplaner legat betydligthögre än utfallen. Nu har de till slut dragit nerf��rväntningarna och räknar med en mycket svagare ökning äntidigare.

Ovanligt mild nedgång

Hur djup blir nedgången den här gången? Handelsbanken, som längehar hört till de mer pessimistiska bedömarna, tror attindustrikonjunkturen bottnar nästa år. Men då väntasproduktionen ändå öka med tre procent från i år. Under år 2000räknar de med att ökningstakten blir litet snabbare igen.Sveriges verkstadsindustrier (VI) presenterade också en nyprognos i förra veckan och de tror att verkstadsindustrin, somstår för halva industriproduktionen, ökar med ungefär treprocent nästa år.Det innebär i så fall att den här avmattningen till och med blirlitet mindre än den förra som inträffade 1995-1996. Om manjämför med tidigare konjunkturnedgångar handlar det också om enväldigt mild avmattning. Under den djupa nedgången i början av1990-talet minskade industriproduktionen under tre år i följd.Så var det också i början av 1980-talet. Men då beroddenedgången på att vi hade fast växelkurs samtidigt som inflationoch löneökningar var snabbare än i omvärlden. Kronan blevalltmer övervärderad och till slut blev det en kraftigdevalvering som räddade oss ur knipan.Med rörlig växelkurs är situationen helt annorlunda. Den rörligaväxelkursen bidrar till att jämna ut svängningarna i den realaekonomin. Att använda det senaste halvårets försvagning avkronan som ett argument för att Sverige bör gå med i EMU ärdärför tveksamt. Man skulle lika gärna kunna säga att vi har tursom fortfarande har rörlig växelkurs. Därmed kan kronkursen, istället för den reala ekonomin, stå för en del av anpassningentill den försämrade världsekonomin.Det är ett viktigt skäl till att det förmodligen är helt rimligtatt räkna med att industrin, som är den del av ekonomin däreffekterna av Asienkrisen är som tydligast, inte alls har någondjup nedgång framför sig.

Lugn kroneffekt

Det finns kanske ingen anledning att räkna med att dagens svagakrona ska ge en kraftigt stigande export, som efterdevalveringarna i början av 1980- och 1990-talen. Då varkapacitetsutnyttjandet mycket lägre efter en djupkonjunkturnedgång. Nu har industrikonjunkturen visserligendämpats en del. Men inte mer än att kapacitetsutnyttjandetfortfarande befinner sig på historiskt sett mycket höga nivåer.Att kronkursen är rörlig kan naturligtvis också betyda att mångatror att försvagningen bara är tillfällig och därför inteutnyttjar den till att sänka priser och ta marknadsandelar. Detbetyder dock inte att den svaga kronan inte får några effekteralls. Även om det inte finns gott om ledig kapacitet så borde juden svaga kronan ändå bidra till att lindra en eventuellnedgång. Och om inte företagen utnyttjar den svaga kronan tillatt ta marknadsandelar så blir ju åtminstone vinsterna högre änmed en starkare krona.Om man tittar på ekonomin som helhet finns det ännu starkareskäl att tro på en mild avmattning. Rekordlåga räntor och ökandeinkomster är goda skäl för hushållen att fortsätta att öka sinkonsumtion. Att börsen dessutom har vänt uppåt igen innebär atten stor orosfaktor åtminstone för tillfället har försvunnit. Iförra veckan rapporterade visserligen SCB att detaljhandelnsjönk med 2,3 procent från augusti till september. Men enligtHandelns Utredningsinstitut (HUI), som alltid ligger ungefär enmånad före SCB, blev oktober en stark försäljningsmånad. EnligtHUI ökade försäljningen då med 3 procent från i oktober förraåret. Hittills i år har försäljningen inklusive bilar, apotekoch systembolag ökat med 4,5 procent i fasta priser.Att den svagare industrikonjunkturen har gett en kraftig ökningav antalet varsel ser nu ut som ett allvarligare hot mot denprivata konsumtionen än börsoron. EnligtArbetsmarknadsstyrelsens (AMS) nya prognos kommersysselsättningen bara att öka med 33.000 personer nästa år. Detär ungefär hälften av den ökning man trodde på när den förraprognosen presenterades i våras. Det innebär också attarbetslösheten bara faller litet grand från 6,6 procent i årtill 6,3 procent nästa år. Om man också räknar personer iarbetsmarknadsåtgärder som arbetslösa blir arbetslösheten 10,6procent i år och 10,3 procent nästa år.Att sysselsättningen nu väntas bli lägre än tidigare berorenligt AMS i hög grad på en sämre internationell utveckling. Detdrabbar främst industrin och AMS räknar med att 7.000industrijobb försvinner under nästa år. Det motverkas dock avatt sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn väntas ökamed 30.000 personer under nästa år. Även byggsektorn väntasbehöva anställa fler under nästa år.