Konjunktur: Lugnet på räntemarknaden

Den stora uppgången i de långa räntorna som inleddes i början av förra året verkar vara över. Den svenska tioårsräntan har parkerat sig runt sex procent medan den tyska ligger knappt en halv procentenhet lägre. Så här i efterhand ser det ut som om räntetoppen, åtminstone för Sveriges del, nåddes i slutet av oktober förra året. Den senaste tidens räntehöjningar var väntade och har inte utlöst några större reaktioner.

Vad skulle kunna störa lugnet? Knappast ytterligare höjningar av de korta räntorna, det är ju just vad man väntar sig. Om de inte blir mycket större än väntat förstås. Enligt enkäter till analytiker på räntemarknaden kommer reporäntan att höjas med ytterligare någon procentenhet under det närmaste året. Penningmarknadens egen prissättning tyder på förväntningar om att reporäntan kan höjas till en bra bit över fem procent. Efter den senaste höjningen ligger reporäntan på 3,75 procent.

Litet hot

Men det är litet svårt att se varför riksbanken skulle behöva höja mycket snabbare än väntat. Inflationshotet är allt annat än överhängande. Att inflationen, enligt riksbankens eget favoritmått UND1X, har stigit upp mot två procent beror mest på att oljepriserna steg så kraftigt under förra året. Om oljepriserna stabiliseras eller till och med faller från dagens höga nivå så kommer också inflationen att falla tillbaka igen.

Detsamma gäller i EMU-länderna. Där väntas inflationen nå en topp på strax över två procent under de närmaste månaderna för att sedan falla tillbaka igen. Det betyder att den tillfälligt till och med stiger över inflationsmålet på högst två procent. Rensat för energipriser låg dock den europeiska inflationen på bara en procent i december. Att det tyska metallfacket kräver löneökningar på över fem procent är visserligen oroväckande, men de brukar få betydligt mindre än de har begärt. Och under de senaste åren har löneökningarna totalt sett i EMU-länderna legat ganska stabilt på strax över två procent. Ännu så länga kan man inte se några tendenser till löneinflation. Om produktiviteten stiger, som den brukar göra när konjunkturen stärks, kan det till och med hända att de så kallade enhetsarbetskostnaderna faller en del.

Men det finns de som tror att långräntorna fortfarande har en bit kvar till toppen. Jan Häggström, chefekonom på Handelsbanken, är en av dem. Han menar att analytikerna på penningmarknaden är alltför optimistiska om reporäntan. I takt med att det visar sig att höjningarna blir större än väntat tror han att även de långa räntorna kommer att dra sig uppåt. Prognosen för tioårsräntan är att den stiger med åtminstone en halv procentenhet från dagens nivå på sex procent. Det är dock något mindre än för några veckor sedan när Handelsbankens prognos var att tioårsräntan skulle stiga till 6,75 procent.

Det främsta skälet är att han ser tecken på att tillväxten i Sverige blir ännu starkare än han trodde tidigare. Och Handelsbanken hörde ändå till de verkliga optimisterna när de i november förra året spådde att årets BNP-tillväxt skulle bli 4,3 procent.