Konjunktur: Japans nya hållning

Under den senaste veckan har det varit ett väldigt rabalder om att den japanska centralbanken till slut har övergett den så kallade nollräntepolitiken. Inte minst har det varit en het strid mellan regeringen, som har gjort allt den har kunnat för att stoppa räntehöjningen, och den japanska centralbanken som blev självständig för bara två år sedan. Och förklaringen till att räntan höjs just nu är säkert helt politisk. Några ekonomiska argument för höjd ränta är nämligen svåra att se. En sak kan man vara ganska säker på: det är inte höjningen till 0,25 procents ränta som avgör om den japanska ekonomin ska börja återhämta sig på allvar eller inte.

Omstrukturering

Det stora som händer i Japan just nu är omstruktureringen av näringslivet. Den är en nödvändighet om Japan ska kunna vända det senaste decenniets kräftgång till varaktig tillväxt. Men samtidigt är risken stor att företagskonkurser och nedläggningar på kortare sikt ökar arbetslösheten. Ett färskt exempel var att det 170 år gamla varuhuset Sogo tilläts gå i konkurs för en månad sedan. Konkursen är ett skäl för hushållen att fortsätta spara .

Internationella valutafonden (IMF) framhåller i sin nya rapport om Japan att återhämtningen fortfarande är mycket bräcklig och ojämn. IMF varnar både för att höja räntorna och att börja strama åt finanspolitiken. Om man tittar tillbaka några år framstår varningen som befogad. Under 1997 höjdes momsen och det bidrog till att konsumtionen föll kraftigt. Samtidigt skars de offentliga investeringarna ner och en finansiell kris slog hårt mot

investeringarna. Till råga på allt förvärrades nedgången av Asienkrisen. Under 1997 föll BNP med nästan tre procent och det är inga tvivel om att den ekonomiska politiken i högsta grad bidrog till att fördjupa nedgången.

Men förhoppningsvis lärde sig japanerna något av det och ännu så länge ser omläggningen av den ekonomiska politiken ut att bli mycket försiktigare än då.

Positiva tecken

Och det finns en hel del positiva tecken att ta fasta på. Vissa internationella bedömare har till och med dragit upp sina prognoser för Japan. Salomon Smith Barney (SSB) tror att tillväxten i år når upp till drygt två procent och till 2,5 procent nästa år. Goldman Sachs ekonomer är ännu mer optimistiska och tror på en tillväxt på drygt två procent i år och drygt tre procent nästa år. Snittprognosen enligt tidningen Economist ligger på 1,7 procent för i år och 2,0 procent nästa år. Att osäkerheten är stor syns dock tydligt. Prognoserna för nästa år går från -0,7 procent till 3,2 procent. Så stor brukar skillnaden inte vara.

Bland de positiva tecknen är till exempel att både industrins produktion och orderingång har stigit kraftigt hittills i år. Den så kallade Tankanundersökningen, som ungefär motsvarar den svenska konjunkturbarometern, visar också att stämningarna inom näringslivet har blivit mycket mer positiva.

När det gäller hushållen är tecknen ännu inte lika tydliga. Visserligen har förväntningarna blivit betydligt ljusare under det senaste året, men den privata konsumtionen är fortfarande svag. Optimisterna räknar dock med att uppgången inom näringslivet så småningom också får positiva effekter för hushållen.