Konjunktur: Ett kluvet 1999

Hur blir konjunkturen 1999? Den senaste statistiken tyder på atttrenderna från förra året fortsätter. USA fortsätter attöverraska positivt medan den tyska ekonomin i stället ser ännulitet svagare ut än väntat. Konjunkturbilden i EMU-länderna ärdock splittrad och tillväxten i EMU som helhet blir säkert litetstarkare än i Tyskland.Den svenska konjunkturbilden har stora likheter medEMU-ländernas. Industrikonjunkturen fortätter att falla.Försvagningen inom exportindustrin börjar sprida sig tillhemmamarknaden och ännu finns det inga tecken på att bottenskulle vara nådd. Enligt Sparbankernas så kalladeinköpschefsindex (som bygger på en enkät till 200 inköpscheferinom tillverkningsindustrin) föll industrikonjunkturen idecember till sin lägsta nivå sedan indexet börjadesammanställas. Det var dock så sent som 1995 och då kände ocksåde flesta industriländerna av en viss svacka i konjunkturen.Konjunktursvackan 1995 var inte särskilt djup och blir det intevärre än så kan tillväxten totalt sett ändå bli hygglig. Men detåterstår att se, det finns ingenting som tyder på attindustrikonjunkturen har nått botten ännu.

Extra skjuts åt bilarna

Nedgången inom industrin har hittills motverkats av ökandeprivat konsumtion och investeringar. Den trenden fortsatte ocksåi slutet av förra året. Bilförsäljningen fick till och med enextra skjuts uppåt under december och ökade med sexton procentfrån i december förra året. Ökningen under året som helhet blevelva procent. Även detaljhandeln har fortsatt att öka.De låga räntorna har också bidragit till att öka efterfrågan påvillor. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) steg villaprisernamed en procent i december. Under hela förra året stegvillapriserna med elva procent.Den splittrade konjunkturbilden, med svag industrikonjunktur ochstarkare inhemsk efterfrågan, återspeglas också påarbetsmarknaden. Trots höstens alla rapporter om ökande antalvarsel har sysselsättningen fortsatt att öka. Uppgången iantalet varsel kommer framför allt från industrin. Sjukvårdenoch så kallad uppdragsverksamhet är exempel på områden därefterfrågan på arbetskraft i stället ökar. Nedgången inomindustrin har ännu inte fått värre återverkningar än att 110.000fler var sysselsatta i november 1998 än ett år tidigare. EnligtArbetsmarknadsstyrelsen (AMS) fortsatte antalet varsel dock attöka i december. Antalet lediga platser föll också från novembertill december, men det brukar de göra. Jämfört med för ett årsedan låg de betydligt högre.Rapporterna om en svagare konjunktur tycks dock till slut habörjat påverka svenskarnas syn på den egna ekonomin – och det ärlitet oroande. Hittills är det framför allt synen på Sverigesekonomi som har blivit dystrare, men i december blev även synenpå den egna ekonomin mindre optimistisk. Det finns ingenanledning att dra några säkra slutsatser av det efter bara enmånads nedgång, men i värsta fall kan det innebära att även denprivata konsumtionen börjar dämpas.De internationella konjunktursignalerna är blandade.Förutsägelserna om en amerikansk avmattning tycks ännu en gångkomma på skam. I fredags meddelades att sysselsättningen idecember steg med 378.000 personer och att arbetslösheten sjönktill 4,3 procent. Därmed är den amerikanska arbetslöshetenåterigen nere på den lägsta nivån på flera decennier.Sysselsättningen har inte ökat så mycket på över ett år.I Tyskland blev det tvärtom. Sysselsättningen föll mycket mer änväntat och arbetslösheten vände uppåt från 10,2 procent inovember till 10,9 procent i december.