Konjunktur: Är kronan för svag?

Var bör kronkursen ligga? De flesta bedömare verkar vara överensom att kronan i varje fall borde vara starkare än idag. Låginflation, överskott i utrikeshandeln och överskott i budgetenär så kallade fundamentala faktorer som brukar framföras somskäl för att kronan borde stärkas från dagens nivå. Men trotsdetta har kronan envist legat kvar på ett TCW-index mellan 120och 130 (ju högre indextal desto svagare krona).Riksbanken, som började redovisa sina kronprognoser för ettdrygt år sedan, har hela tiden sagt att kronan bör bli starkare.I mars 1998 fick de ganska rätt, åtminstone under några månader.Då gick kronindex från 122 i början av mars till 117 i maj. Ochdå låg kronan en kort tid på en nivå som riksbanken gissningsvisanser är ganska rimlig.Men eftersom Sverige har rörlig växelkurs och inflationsmålvarken kan eller bör riksbanken försöka styra kronkursen tillnågon exakt nivå. Riksbankens styrmedel, reporäntan, räcker baratill för att hålla inflationen på rätt nivå. När det gällerkronkursen kan man möjligen tala om vilken nivå man anser ärrimlig och därigenom kanske påverka de finansiella marknadernaatt styra kronkursen i önskvärd riktning. Under det senaste åretkan man dock inte säga att riksbanken har lyckats något vidare,vare sig med att förutspå kronkursen eller, om man nu har haftden ambitionen, att prata upp kronkursen.

Stärkt av EMU

Efter den lyckosamma prognosen i mars 1998 försvagades kronannämligen kraftigt ända upp till ett index på 130 i slutet av1998. På vägen dit spådde riksbanken i inflationsrapporterna ijuni och september att kronan skulle börja stärkas igen. Idecember förra året ändrade man sig till slut något och sa attkronan nog förblir svag på kort sikt, men att den därefterskulle börja stärkas. Men just då blev det dags för en rejälförstärkning. Efter årsskiftet stärktes kronan snabbt med sexprocent i januari. Men det berodde knappast på så kalladefundamentala faktorer. En av de främsta orsakerna tycks istället ha varit att sannolikheten för ett svenskt EMU-inträdebedömdes ha ökat. I den senaste inflationsrapporten från i marskonstaterade riksbanken att kronförstärkningen hade gått snabbare änväntat och fortsatte att förutspå en ytterligare gradvis förstärkning.Men kronkursen har ännu inte börjat stärkas.

Inte så undervärderad

Vad är det då för fel med kronprognoserna? Varför stärks inteden undervärderade kronan?Åtminstone på kort sikt är det faktiskt inte alls uppenbart attkronan är så undervärderad. En undervärderad krona brukar jut.ex. betyda att exporten ökar snabbt, eftersom en svag valutagör det lättare att sälja exporten billigt. Men orderingångenfrån exportmarknaderna föll under andra halvåret 1998 och förstunder de senaste månaderna finns det tecken på att den håller påatt vända uppåt.En alltför svag krona brukar också betyda inflationsrisker. Dengör ju importen dyrare samtidigt som det brukar bli bättre farti ekonomin genom att exporten kan öka snabbare. Men det finnsinga tecken på att inflationen håller på att ta fart. Den tycksvisserligen ha passerat botten, men hittills har den bara kommitupp till noll. Kronkursen kanske är helt rimlig utifrån dagensförutsättningar.Till skillnad från i höstas kan man inte heller säga att det ärnågon slags förtroendekris som pressar kronan. Då var ju oronstor för vad Asienkrisen och kraschen i den amerikanskahedgefonden LTCM skulle kunna ställa till med och det skapade enallmän flykt till kvalitet. Det drabbade bland annat kronan. Nufinns det inget sådant att skylla på.Hur kan det då komma sig att riksbanken envisas med att hävdaatt kronan är undervärderad? Riksbanken resonerar ungefär såhär: Enligt teorin är en långsiktig jämviktskurs för en valutaden kurs som ger både extern och intern balans i ekonomin. Medextern balans menas att utrikeshandeln är i balans på längresikt. Med intern balans menas att man inte haröverskottskapacitet i ekonomin.Exporten har ju efter att kronan föll 1992 utvecklats så starktatt Sverige har haft stora överskott i utrikeshandeln underflera år. Överskottet i bytesbalansen har sedan 1995 legatmellan två och tre procent av BNP och det har inneburit attSverige har kunnat amortera ner sin utlandsskuld. Överskottet ibytesbalansen har dock kulminerat och Konjunkturinstitutet (KI)tror att det kommer att ligga på motsvarande ungefär 1,5 procentav BNP i år och nästa år. Men det är också mycket, så de storaöverskotten talar möjligen för att kronan långsiktigt kan sägasvara undervärderad.

Däremot kan man knappast säga att den svenska ekonomin är iintern balans. Den totala arbetslösheten är ju fortfarandemycket hög. Riksbankens egen bedömning är att det även i övrigtfinns gott om lediga resurser. Den interna balansen talar alltsåinte alls för att kronan är för svag.Riksbanken bedömer dock att inhemsk efterfrågan ökar i hyggligtakt under de närmaste åren och att vi därigenom närmar ossintern balans. Samtidigt betalar vi av på utlandsskulden och detminskar räntekostnaderna till utlandet i framtiden. Sammantagetleder det riksbanken till slutsatsen att kronan är undervärderadur ett långsiktigt perspektiv.De kanske har rätt. Men slutsatsen av det senaste åretsprognosmissar blir snarare att teorierna om en valutaslångsiktiga jämviktskurs i normala fall nästan inte sägernågonting om vart en valutakurs är på väg. I varje fall inte idet korta tidsperspektiv som de flesta är intresserade av.