Kommunen mot makten

Nacka kommun har kallats ett “moderat skyltfönster”. Här föddes på 1980-talet Sveriges första privata förskola Pysslingen, som dåvarande socialdemokratiska regeringen försökte stoppa med en lag, “Lex Pysslingen”. I dag drivs hälften av daghemmen i kommunen i privat regi, jämfört med 12 procent i landet som helhet. Samtidigt har kommunen fortsatt att driva på för ökad valfrihet inom service, allt från äldrevård till vuxenutbildning.

Nu vill Nacka öka mångfalden inom barnomsorgen ytterligare genom att ge bidrag även till föräldrar som av olika skäl varken vill ha sina barn i förskola eller på familjedaghem, utan ta hand om dem själva. Alltså en form av kommunalt vårdnadsbidrag. Men att driva ett familjedaghem endast för de egna barnen går inte, enligt skatteverket. Att vara föräldrar kan aldrig bli en affärsverksamhet, menar verket som därmed inte kan ge någon F-skattsedel. Och förskole- och ungdomsminister Lena Hallengren tycker att Nacka försöker runda lagstiftningen.

Nacka rundade “Lex Pysslingen”, som förbjöd utbetalning av statsbidrag till privata daghem i aktiebolagsform, genom att göra Pysslingen till en arbetsledningsentreprenad. Personalen var anställd av kommunen, vilket sedan underlättade övergången till en mer renodlad entreprenad. När det gäller föräldrapenningen tänker sig Nacka att föräldrar ska kunna ingå under ett större paraply som är F-skatteberättigat. Ett särskilt företag, F-bolaget, ska administrera ersättningen. Om upplägget godkänns skattemässigt är oklart.

Moderate kommunordföranden Erik Langby ser stora likheten med debatten om Pysslingen.

– Det finns tydliga paralleller, eftersom det även denna gång handlar om att cent-ralmakten vill förhindra en verksamhet som känns naturlig i en kommun där samspelet mellan medborgarna och de lokala politikerna fungerar väl.

– Jag tror inte det blir så många som kommer att välja vård av eget barn. Det är inte det viktiga. Det handlar om mångfalden. Så många medborgare som möjligt ska få sina önskemål tillgodosedda.

Nacka kommun har genom åren genomfört en rad förändringar i riktning mot ökade kundval och mångfald. Det gäller exempelvis principbeslutet 1991 att införa servicecheckar inom skola, barnomsorg och äldreomsorg. Checksystemet har sedan utvidgats till andra områden: hemtjänst, särskilt boende, familjerådgivning, vuxenutbildning. Med checken väljer medborgaren vem som ska vara utförare av tjänsten.

Nackas modell har väckt intresse utanför landets gränser, inte minst i Danmark, som håller på att modernisera sin offentliga sektor. Ett nyckelbegrepp har blivit “frit valg”. De svenska exemplen från Nacka och andra håll med förskola och friskola, som drivs med vinstintresse, har visat att det varken innebär lägre kvalitet eller missnöjda anställda, konstateras i en dansk studie.

Nacka har gjort en tydlig uppdelning av de tre roller som en kommun har, nämligen den rent politiska verksamheten, myndighets- och huvudmannauppgifterna samt produktionen.
Myndighets- och huvudmannauppgifterna kan inte konkurrensutsättas. Men inom produktionen, där de flesta sysselsatta finns, får kommunens egen produktion utföra tjänsterna i konkurrens med privata anordnare eller entreprenörer. Inom hemtjänsten i Nacka drivs i dag 60-70 procent i privat regi, knappt 50 procent av barnomsorgen, 40 procent av gymnasieskolorna men bara 15 procent av grundskolan. För riket är motsvarande siffror 15, 12 och 5 respektive 4 procent.

– Vårt intresse är inte privat eller kommunalt, utan en mycket bra verksamhet. Sedan är det ointressant vem som driver det, säger Erik Langby.

I de flesta av landets 290 kommuner drivs numera någon del av välfärdstjänsterna vård, skola och omsorg av andra än kommunen. Räknat på hela riket är det omkring 10 procent av verksamheten som sköts av privata företag. I 39 kommuner finns fortfarande inga alternativ till den kommunala välfärdsproduktionen, främst i glesbygd i norr och landsbygd i söder men också i relativt stora kommuner som Katrineholm och Ludvika. Det konstateras i en kartläggning nyligen av Almega, som organiserar de svenska tjänsteföretagarna.

Medan Sveriges politiska klimat blir allt kargare för alternativa driftsformer använder Danmark det svenska exemplet som underlag för en radikal omläggning av den framtida välfärdsproduktionen, skriver Almega i rapporten “Det är väl ett fritt land? – om en valfrihetsrevolution i motvind”.

Det är inte bara styrningen via kundval som gör att Nacka skiljer sig från många andra kommuner. För att mäta hur kommunen når sina mål används ett balanserat styrkort. Det är en vanlig metod i många företag, men inte så frekvent bland kommuner. En kommun, liksom ett företag, har många mål. Några är lätta att mäta som de finansiella mål som sätts upp, i form av avkastning och soliditet. Med ett balanserat styrkort ser man även till att kundernas och medarbetarnas önske-mål tillgodoses för att få en balanserad utveckling.

Skolorna i Nacka arbetar exempelvis med fyra perspektiv: kund, pedagogiskt resultat, medarbetare och ekonomi. I fjol införde alla Nackas verksamheter balanserat styrkort.

På detta sätt har kommunen ganska bra koll på hur de övergripande målen uppfylls. Av senaste årsredovisningen framgår att resultatet är blandat. Det har blivit bättre när det gäller målen god kommunal service, stor valfrihet och effektivt resursutnyttjande, men sämre vad gäller målen lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter, kommunal ekonomi i balans samt trygg och säker kommun.

Just argumentet om sämre ekonomisk kontroll kan säkert användas emot moderaterna i höstens val, både lokalt och på riksdagsnivå. Hur mycket får valfriheten kosta? Dessutom har pionjärerna slagit in en kil mellan partierna i den borgerliga alliansen. För Nackas nya självsvåldiga experiment med barnomsorgspengen har upprört inte bara socialdemokratiska politiker, utan också folkpartister.

I en debattartikel i Dagens Nyheter nyligen ansåg riksdagsledamöterna Birgitta Ohlsson och Carl B Hamilton att “moderaterna i Nacka skadar alliansen”. De hävdar att Nackas linje saboterar tre viktiga borgerliga principer, jämställdhet, integration och arbetslinjen. Ohlsson och Hamilton menar att föräldrapengen cementerar hemmafrurollen och därmed går tvärt emot alliansens politik i de här frågorna. Debattörerna hänvisar till moderaternas nya starka profilering som “det nya arbetarpartiet”, och hävdar att det rimmar illa med de lokala politikernas agerande.

Nacka kan bli ett slagträ i valdebatten och missgynna moderaternas nya mer radikala image, även om lokalpolitikerna i sak har stöd i det moderata partiprogrammet. Parti-ledaren Fredrik Reinfeldt och hans folk har lagt flera år på att tvätta bort stofil- och skattesänkarstämpeln från partiet. Om de nu åter tvingas försvara något som kan uppfattas mer som reaktionära toner än nydanande valfrihet riskerar de att förlora röster både till vänsterblocket och de andra partierna i de borgerliga leden.
_____________________________________________
Nacka kommun
Läge: Nacka kommun, sydost om Stockholm.
Befolkning: 80?000 invånare. Av dessa är 16% utrikesfödda. Det är mer än i riket (12 %).
Politik: I senaste valet fick moderaterna 37 % av rösterna och styr kommunen tillsammans med folkpartiet (16%) och kristdemokraterna (5 %). Största oppositionsparti är socialdemokraterna med 27 %. Kommunen har varit borgerligt styrd sedan 1971, då moderaterna var tredje största parti.
Ekonomi: Nackas invånare har en genomsnittlig nettoförmögenhet på 740?000 kr. Bara Danderyd, Lidingö, Täby och Vellinge har rikare invånare. Kommunalskatten är 18,66 kr, med landstingsskatten på 12,27 kr blir det totalt 30,93 kr, jämfört med medelskattesatsen i riket på 31,56 kr. Kommunen har en svag synlig soliditet, men betydande dolda tillgångar i fastigheter och ett nätbolag.
Slogan: “Mellan storstad och skärgård”.

_____________________________________________

Det började med Pysslingen
Det var Nacka som stod i centrum för 1980-talets kanske hårdaste ideologiska strid, nämligen om den privatägda förskolan Pysslingen skulle få bedriva verksamhet i kommunen eller inte.

Thomas Berglund, numera chef för Securitas, och Bert Levin, som varit statssekreterare i den borgerliga regeringen, hade fått i uppdrag av SAF-bolaget Managementgruppen att skriva en bok om hur den offentliga sektorn skulle effektiviseras. I stället valde de att 1984 starta ett bolag, Pysslingen, med syfte att göra svensk barnomsorg bättre. Pysslingen fick finansiellt stöd av Electrolux och dess chef Hans Werthén.

1986 startade Pysslingen de två första förskolorna i Nacka. Men Pysslingen väckte häftiga protester, främst från fackligt och socialdemokratiskt håll. Sten Andersson, socialminister i den socialdemokratiska regeringen, slog till med “Lex Pysslingen”, som stoppade statsbidrag till privata daghem i aktiebolagsform.
Så småningom luckrades dock lagen upp. Trycket från medborgarna, även socialdemokrater, för att få alternativ växte. Det blev därför tillåtet att ge bidrag till föräldra-
kooperativ och daghem i kyrkans regi. När en borgerlig regering tog över makten avskaffades “Lex Pysslingen”.

Pysslingen är numera ett ganska stort företag, som driver ett 70-tal förskolor/skolor runt om i landet, varav åtta i Nacka. Verksamheten omsätter drygt 500 miljoner kronor och har drygt 1 000 anställda.