Kommentar: Vem behöver Lars Ramqvist?

Stormen i Skandia sätter strålkastaren på den intellektuella kapitalförstöring som drabbat den svenska försäkringsjättens styrelse. Ett tydligt symtom är att styrelsen vill ta pengar från Skandias aktieägare och mer eller mindre skänka dem till ledning och nyckelpersoner.

Detta direktörernas nallande i andras fickor betraktas på högre nivå som ett helt normalt beteende sedan den ”amerikanska sjukan” slagit rot i Sverige. 1991-2001 steg ersättningarna (lön, bonus, optioner) till USA:s toppdirektörer med 494 procent.

En arbetare fick 34 procent mer.

Elitgänget hade ifjol en årslön på 130 miljoner i genomsnittslön, eller 531 gånger mer än den normale medarbetaren.

-Styrelserna ger ofta VD bonus även för dåliga resultat (”för att han inte ska sluta”).

-Styrelserna ger ofta de sämsta VD:arna de högsta löneökningarna (”han får det för att inte ha sämre lön än andra i vår bransch”)

Mot denna bakgrund kallar amerikanska affärstidningar numera landets börsdirektörer och styrelseproffs för ”landsvägsrånare” och skriver om ett land bestående av ”trälar och kungligheter”.

Även svenska börsdirektörer tjänar allt mer. Visserligen blir de hudflängda i pressen, men det blåser över. Inne i bolagen ligger oppositionen lågt. Små aktieägare piper utan nämnvärd respons.

Styrelsen, den svagaste länken i maktkedjan, är ofta i händerna på ordföranden och VD. Att bryta en sådan konspiration är svårt. Fonderna böjer sig om bolagen ändrar lite i optionsvillkoren. Den typiske förvaltaren är eftergiven. Tomas Nicolin på Tredje AP-fonden, som vågat höja rösten, är därför värd all vår respekt.

Alla undrar vad som driver vissa att leda företag och jobba fanatiskt, ofta på bekostnad av familj och liv utanför jobbet. Är det för att tjäna pengar? Vad sporrar en människa som redan tjänat mer än det någonsin går att konsumera?

Somliga är giriga, men oftast handlar det inte om pengar. Det finns viktigare drivkrafter, visar olika undersökningar. Toppresterare älskar sina jobb och vill skapa något åt eftervärlden. Arbetet och entreprenörskap är deras största passion. Därför kan man undra varför de som redan lyckats törstar efter mera guld.

Svaret är: männen tävlar med varandra.

Toppdirektörerna vill vinna lönematchen mot sina kollegor. När Percy Barnevik jämförde sig med Jack Welch tävlade han, med Sigmunds Freuds ord, om vem som har längst penis. Pengar och makt gör en man attraktiv.´

Så när styrelserna hävdar att det handlar om ”incitament” för att få toppkrafter att ”prestera bättre” eller ”stanna kvar” är det kvalificerat struntprat eller självbedrägeri.

Sanningen är att det inte behövs miljoner, optioner, pensioner och andra förmåner för att få vettiga människor att göra ett bra jobb.

Det är inte miljonlöner och optionsprogram som gjort H&M och Ikea till två av Europas mest värdefulla företag. Jag tror att det handlar om två snåla aktieägare som satt vettiga gränser.

Lars Ramqvist och Skandias styrelse har i optionsfrågan bedrivit ren mytbildning. Inte så konstigt. De är själva en del i en nomenklatura där det tas för självklart att notan alltid betalas med någon annans pengar. Optionsstriden handlar om att de slåss för sin egen sjuka sak.

Skandias styrelse borde ha getts chansen att avgå i protest mot protesterna. Det är inte så viktiga som de tror. Världens kyrkogårdar är som bekant fulla av stora män, som under sin livstid beskrevs som oersättliga för sina företag.

Mats Edman

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.