Kommentar: Slut med räntesänkningar

Inflationstakten i euro-området var i oktober fortsatt över ECB:s mål på 2 procent. Inflationen minskade marginellt från 2,5 till 2,4 procent, vilket låg i linje med förväntningarna. Inflationen har nu legat över målet under 17 månader, men den har sjunkit under fem månader från den rekordhöga nivån 3,4 procent i maj.

De här siffrorna bör ändå innebära att alla förhoppningar om ytterligare en räntesänkning från ECB:s sida vid mötet 22 november nästa vecka kyls ned väsentligt. Sådana signaler skickade häromdagen även den italienske ECB-ledamoten Tommaso Padoa-Schioppa när han sade att ”det finns inget just nu som får oss att tänka att den senaste räntesänkningen på 0,5 procent behöver följas upp med ännu en inom överskådlig framtid”.

Samtidigt som industrikonjunkturen har försvagats kontinuerligt inom Euro-området i år och arbetslösheten har ökat i bland annat Tyskland, kom igår ett styrkebesked från konsumenterna. Antalet nybilsregistreringar ökade med 8,3 procent i oktober i årstakt.

Samma sak såg vi i USA under oktober, även om det där handlade om avancerad konstgjord andning i form av räntefria lån. Den ökade bilförsäljningen är ändå ett tecken på att konsumenterna, som väntas leda konjunkturuppgången, inte är omutbara, om bara priset är rätt.

I Sverige föll priserna något mellan oktober och september. Det innebär att inflationen nu har en årstakt på 2,7 procent, mot tidigare dryga 3 procent. Vice riksbankschefen Lars Heikensten sade i onsdags dels att konjunkturen å ena sidan har utfallit mer negativt efter inflationsrapporten än riksbanken hade väntat sig. Samtidigt sade han att riksbanken är beredd att snabbt höja räntan igen om ekonomin vänder upp snabbare än väntat.

Småföretagarbarometern som kom igår visar på en kraftig nedgång, men ingen verklig lågkonjunktur. Fortfarande anger 20 procent arbetskraftsbrist som ett tillväxthinder.

Både Handelsbanken och Nordea väntar sig att riksbanken ska sänka räntan med 0,25 procentenheter vid sitt nästa möte 4 december. Men mycket talar för att riksbanken fortsätter att avvakta utvecklingen och lämnar räntan oförändrad även i december, som de har signalerat hittills och gjorde vid sitt senaste penningpolitiska möte i oktober.

I USA finns det också fortfarande förhoppningar om fler räntesänkningar, men fokus ligger för tillfället på att den amerikanska motsvarigheten till riksdagen ska slussa igenom Bush-regeringens finanspolitiska stimulanser på minst 100 miljarder dollar.

Allt fler bedömare förutspår nu att världsekonomin, ledd av USA, vänder upp under andra halvåret 2002. Bakom den bedömningen ligger bland annat att aktiemarknaderna har vänt upp och att många betraktar USA:s bombningar av Afghanistan som ”framgångsrika” och talibanregimen trycks tillbaka steg för steg.

Räntorna i både Sverige och internationellt har samtidigt stigit den senaste tiden, eftersom marknaden antar att vi går in i ett mer stabilt politiskt skede som innebär att ekonomin lättare kan vända upp och inte riskerar att lamslås på obestämd tid.

På kort sikt har USA möjligen vunnit en delseger, men på lång sikt har de allierat sig med krigsherrar. Den så kallade ”nordalliansen”, en gerillarörelse, står knappast för fred och stabilitet och deras USA-vänlighet kan visa sig kortlivad. Det USA har gjort är demonstrerat sin styrka och skapat en bred politisk allians. Det kan räcka för att hålla världens marknader på humör under en övergångsperiod, men det betyder inte att terrorismen är bekämpad eller ens tillfälligt satt ur spel.

Just nu är Bush kanske en vinnare men känslan är fortfarande att terroristerna sätter agendan.