Kommentar: När börjar Fed höja?
Den senaste tidens statistik från USA har innehållit en del ljuspunkter och det bekräftas i dagens färska OECD-rapport. De samlade ledande indikatorerna för OECD-regionen, kallad ”CLI”, steg med 1,1 punkter i november jämfört med oktober, som utgjorde botten. USA steg med 2 punkter, men från den lägsta nivån av samtliga länder.
Mest av alla länder steg Kanada, som drog upp snittet med en ökning på 2,7 punkter. Euro-länderna steg bara med 0,7 punkter, där drar Tyskland ned kraftigt med endast 0,2 punkts ökning.
Men alla siffror är inte uppmuntrande. Trenden för arbetslösheten i USA fortsätter att peka uppåt och producentpriserna föll mer än väntat i december. Enligt den amerikanska affärssajten ”The Street” tror 80 procent av marknaden i USA därför fortfarande att Federal Reserve kommer att sänka räntan med 0,25 procentenheter vid sitt nästa möte 29 januari.
Men många tror också att Fed sedan kraftigt svänger om sin politik och börjar höja senare under året för att möta den snabb återhämtning som en del förutspår.
Därför har Fed-ordföranden Alan Greenspan ett allt mer akut problem. Marknaden tar alla tecken på en botten och kommande uppgång till intäkt för att driva upp den långa räntan, som redan är hög i relation till den korta, som Federal Reserve direkt påverkar.
Och stiger den långa räntan ytterligare kan det försena eller till och med stjälpa uppgången. Det är ju den långa räntan som sätter låneräntorna och alltså bestämmer hur mycket folk har i plånboken och om företagen har råd att låna.
Därför verkar det nu som om Feds olika delstatsrepresentanter försöker stämma i bäcken och ”prata ner” räntan. Bland annat säger de gång på gång att inflationen inte är något problem. Tydligare kan det inte sägas. Det är för tidigt att prisa in räntehöjningar.
Men de senaste dagarna verkar Fed samtidigt ha försökt balansera upp debatten och skickat signaler på att det kanske inte heller blir någon räntesänkning vid nästa möte 29 januari som marknaden väntar sig. I onsdags uppgav en representant för Fed för första gången att han faktiskt skymtar en botten på nedgången.
”Före en ekonomisk återhämtning måste ekonomin sluta falla, vi är i processen att formera en botten” sade chefen för Federal Reserve i Texas, Robert McTeer.
Ett par dagar tidigare gjorde hans kollega, chefen för Federal Reserve i Philadelfia, Anthony Santomero, uttalanden i samma riktning.
”Fed gjorde förra året elva snabba ´brandsläckande´ räntesänkningar, men det tar tid för dessa att få effekt. De åtgärder Fed vidtar idag kommer inte att få effekt på ekonomin förrän tidigast under andra halvåret i år, därför måste försiktighet vara nyckelordet den närmaste tiden”, sade han.
Och i mitten av året kommer uppgången, det spår både han och McTeer. Det är ett par månader senare än nuvarande snittprognoser förutspår, och indikerar också varför de inte ser behov de räntehöjningar som marknaden räknar med senare i år – de räknar helt enkelt inte med en lika snabb återhämtning och ser därför inte att det är nödvändigt.
Orsaken till den svaga återhämtningen är att arbetslösheten hämmar konsumtionen och att 11-septemberattacken har ännu inte klingat av helt. Denna veckas relativt svaga statistik från amerikanska handlare bekräftade detta. Santomero tror också att det dröjer innan investeringarna tar fart igen däremot tror han att de stabiliseras på nuvarande nivå snarare än att fortsätta falla.
Attacken mot New York blev, av förklarliga skäl, så mycket mer verklig för amerikanerna än för européerna, och genom USA:s fortsatta operationer i Asien tillåts det amerikanska folket inte heller att glömma den. Vi ser nu att konflikten fortsätter att påverka konsumtionen, ingen vet hur länge.
För det amerikanska kriget i Asien är här för att stanna en tid, även om vi i Europa inte längre får rapporter om det på TV varje dag. USA bygger nu en militärbas i Afghanistan. Militärer säger till New York Times att USA ”förbereder en närvaro i Asien som kan vara i flera år, ”vi skickar signaler till alla att vi har kapacitet att gå in igen och inte tänker glömma dem”.
Det finns en annan sak som möjligen talar för ett beslut om räntesänkning 29 januari, och det är det faktum att den amerikanska kongressen ännu inte har släppt igenom president Bushs mycket omtalade stimulanspaket. Från början hoppades Bush – och många andra – att paketet, som omfattar runt 100 miljarder dollar, skulle pressas igenom senast i oktober-november förra året. Vissa skattesänkningar som stimulans har diskuterat sedan i början av sommaren 2001, alltså långt före 11 september.
Men den politiska inriktningen på paketet som har stoppat det i kongressen och nu vet ingen när det lossnar och hur uppgörelsen kommer att se ut i slutändan. Risken är att det bara blir en tumme. Samtidigt vore det makalöst om stimulanspaketet fick positiv effekt – psykologisk – utan att det genomfördes i någon större omfattning. Tala om att äta upp kakan och ha den kvar.
Ikväll (fredag) håller Greenspan tal om USA:s ekonomi och då blir alla förhoppningsvis lite klokare, men stalltipset är att han signalerar ”avvakta”.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.