Kommentar: Mild vinter i ekonomin

Inköpschefsindex steg något under november, men visar att vi fortfarande befinner oss i en nedgångsfas. Föreningssparbanken, som tar fram indexet, framhåller att man ska vara försiktig med att dra alltför förhastade slutsatser av uppgången, det krävs flera månader med samma signaler innan uppgången kan anses vara ett faktum.

Alla indikatorer steg, om än svagt, orderingång, produktion – och även sysselsättning. Till de dåliga nyheterna hör att leveranstiderna minskade något, vilket indikerar att företagen inte har tillräckligt mycket att göra.

Men det visste vi egentligen redan. Det viktiga är nu att det inte kommer kraftiga signaler på dramatiska försämringar, det skulle vara ett bakslag. Orderingången, som är den viktigaste vändningsindikatorn, steg från 39,7 till 43,1. Produktionsindikatorn steg ungefär lika mycket och lagersiffran var oförändrad.

Samtidigt visar statistik från Bilindustriföreningen Bil Sweden att antalet inregistrerade bilar fortsätter att falla, med 14 procent på årsbasis. Men i november har raset bromsats upp och begränsats till minus 9 procent.

Veckosiffran från AMS visar att antalet öppet arbetslösa minskar, det var 2748 färre arbetslösa vecka 48 än föregående vecka. En vecka är naturligtvis inget att bygga förhoppningar på, det är mer en kontroll att utvecklingen inte verkar avvika kraftigt från spåret, vilket den alltså inte gjorde. Den stabila sysselsättningen fortsätter att vara något av ett mysterium.

Det finns säkert flera förklaringar till det, två är att sjukfrånvaron ökar samt att många arbetsgivare avvaktar med uppsägningar tills det är helt nödvändigt och att det därför finns en betydande eftersläpning. Men om vi nu, som många bedömare tror, befinner oss i närheten av botten, borde det inte utlösas nya varsel. Istället kanske det visar sig att en del företag lyckas övervintra perioden av överkapacitet.

AMS-chefen vidhåller också att arbetslösheten endast kommer att öka marginellt de närmste åren. Även andra prognosmakare ligger som mest på en arbetslöshet på runt 5 procent, att jämföra med dagens 4 procent.

På onsdag får vi se vad riksbanken anser om tillståndet i riket, då kommer årets sista inflationsrapport och räntebeslut. Det mesta pekar på att räntan åter lämnas oförändrad, eftersom det inte har skett några dramatiskt negativa förändringar i svensk ekonomi sedan riksbankens förra penningpolitiska möte.

Det som har hänt är att inflationen har minskat något och kronan stärkts något sedan sist. Samtidigt finns det ljusglimtar i den blandade konjunkturstatistiken, beroende på hur man tolkar den. Idag redovisade exempelvis opinionsinstitutet Skop att de svenska hushållen är mer positiva till framtiden. Men de här förändringarna är sannolikt inte tillräckliga för att motivera en sänkt ränta, framför allt inte med tanke på de skattesänkningar som slår igenom nästa år och ökar hushållens inkomster och köplust.

I USA är de finanspolitiska stimulanserna av ännu större betydelse för den efterlängtade återhämtningen i ekonomin. Men där har stimulanspaketet fastnat i byråkratin (eller demokratin om man så vill). Det åtgärdspaket med stora skattesänkningar som president Bush ville driva igenom snarast möjligt, senast till den amerikanska helgen Thanksgiving, som var häromveckan, har ännu inte godkänts av kongressen.

Man har tidigare räknat med att åtgärderna skulle kunna börja genomföras med start i början av nästa år, men det ser nu mörkt ut. För varje vecka som stimulanserna och förhalas i kongressen, fördröjs också genomförandet av de åtgärder som ska lyfta USA ur krisen. Konsumenterna har hållit emot bra i utförsbacken, och deras framtidstro har förbättrats den senaste tiden, trots recession. Men arbetslösheten kommer troligen att öka väsentligt mer i USA än i Sverige, och det bör på sikt drabba hushållen och konsumtionen.

Tidningen Business Week pekar också i sitt senaste nummer på att det inte blir någon snabb, utan en ganska långdragen uppgång i den amerikanska ekonomin. Det beror bland annat på att eftersom konsumtionen har hållit stånd bra i nedgången finns det inte något stort uppdämt behov av konsumtion när ekonomin vänder upp, och då blir det heller inte någon stark köpboom. Minskade förmögenheter kommer också att hämma köplusten.

Men BW tror samtidigt att de starka detaljhandelssiffrorna från oktober, tillsammans med rapporter om fortsatt god försäljning de senaste veckorna, kommer att lyfta BNP-tillväxten för USA under fjärde kvartalet. Tillväxten blir då väsentligt bättre än den försvagning på 2 procent som många nu har ställt in sig på.

Blir det som BW spår en ”mild recession och mild återhämtning” i USA bör även den svenska nedgången kunna begränsas utan stor åthävor. Det innebär också att riksbankens politik att sitta still i båten efter räntesänkningen i september har varit helt riktig.