Kommentar: Glöm en snabb uppgång

Men de påpekar också att nedgången är mycket mindre allvarlig för Sverige än den för tio år sedan, i början av 90-talet i spåren av fastighetskrisen. Den präglades av snabbt ökande arbetslöshet, en stark krona, som försvårade den för Sverige livsviktiga exporten – samtidigt som regeringen genomförde en dramatisk sanering av statsfinanserna.

Under hela våren diskuterades i spalterna huruvida vändningen uppåt i konjunkturen skulle bli en V-eller en U-kurva. Idag är det helt klart att det blir ett U. Många, bland andra SEB, tror att botten är nådd i USA. Det finns tecken på det. En sak är att makroekonomiska signaler som industriindexet NAPM har vänt uppåt, om än fortfarande på låg nivå.

De riktiga optimisterna, som en kolumnist på den amerikanska affärssajten The Street.com, påpekar att de amerikanska analytikernas prognoser för icke IT-relaterade bolag har fallit betydligt mindre i augusti än i juni och juli. Det är ett halmstrå, men det kan indikera en uppbromsning av vinstfallen.

En annan viktig faktor för att uppgången ska komma igång är att de amerikanska bankerna börjar lätta på sin strama utlåningspolitik och därmed underlättar för företagen att spendera.

”Om företag inte får några lån spelar det ingen roll hur låg räntan är. Därför räcker det inte med en expansiv penningpolitik. Nu har kredittillgängligheten ökat, men från en mycket låg nivå”, säger Morgan Stanleys chefekonom Richard Berner till the Street.

Han ser en viss stabilitet framöver och tror att företagsvinsterna kommer att börja stiga igen under andra kvartalet nästa år. När denna känsla sprider sig på aktiemarknaden kommer börskurserna snart att börja stiga för att sluta på plus minus noll för helåret 2001, är hans tes.

Berner kan ha rätt, för det är ju så att börsen aldrig missar en vändning uppåt, den ligger alltid först. Den viktigaste konjunkturindikatorn är egentligen börsen. Samtidigt är börsen lätt överoptimistisk ibland. Därför hoppades börsen i omgångar i våras på en snabb vändning. Förhoppningar som snart kom på skam. Nu deppar alla handlare och ser inget ljus. Ett skäl är naturligtvis att många företag som är bra fortfarande är för högt värderade för att det skall kännas tryggt att köpa dem.

Om makro-analytiker som SEB:s landar på BNP-tillväxtprognoser som 0,9 (Tyskland), 1,3 procent (USA) och 1,5 procent (Sverige) för västvärlden i år och marginellt högre nästa år innebär det att vinstuppgångar på 20-30 procent i företagen i de flesta fall får betecknas som hysteriskt orealistiska.

Uppgången kommer inom ett år, men den blir säkert slagig och det kommer att ta tid innan vi åter med tillförsikt betraktar vinstkurvor som ritas rakt och snyggt med 30 graders lutning snett uppåt från vänster till höger.