Kommentar: En dag med bara förlorare

När sorgen efter tiotusentals dödade i en terroristattack knappt har börjat bearbetas är det för tidigt att tänka på vilka börskurser som kommer att gå upp och ned. Speciellt som terrorattackerna både direkt och indirekt slagit mot flera av världens finanscentra.

Det enda som är säkert är att en bräcklig återhämtning av den amerikanska konjunkturen fått sig en rejäl knäck. Den amerikanska konsumenten som skulle spendera pengar och vända världsekonomin kommer att skjuta upp sina inköp av bilar och möbler ett antal månader. Terrorskräcken höjer även riskpremien på börsen när investerarna säljer osäkra aktier och flyttar sitt kapital till säkra statspapper, eller guld.

Jag ringer Klas Eklund, chefsekonom på SEB.

”Vi kommer inte att säga något idag. Självklart är effekten på ekonomin negativ men jag har emotionellt svårt att sätta kronor och ören på det som inträffat. Det är politikerna som kommer att avgöra hur långvarig effekten på ekonomin blir. Ingen seriös ekonom kan uttala sig på annat sätt.”

SEB hade redan från början en ganska pessimistisk syn på världsekonomin. På tisdagsförmiddagen, timmarna före terroristattacken, varnade SEB:s ekonomer i en konjunkturrapport för att tillväxten i USA i år skulle stanna på 1,3 procent och nästa år bara stiga till 1,7 procent. I det scenariot räknade SEB med att amerikanska centralbanken Fed skulle sänka räntan med ytterligare en halv procentenhet till 3 procent fram till årsskiftet.

På tisdagseftermiddagen spekulerade handlare om kraftiga, och samordnade räntesänkningar från både Fed och europeiska centralbanken ECB.

Jag ringer till Björn Jansson, analyschef på Enskilda, SEBs investmentbank. Inte heller han vill uttala sig. Men det går att jämföra gårdagens terrorattack i USA med den utveckling som skedde på börserna efter det att Saddam Hussein gått i Kuwait i augusti 1990. Då sjönk Stockholmsbörsen med omkring 30 procent på en månad. Botten nåddes först efter 2-3 månader.

”Aktierna på Stockholmsbörsen är lika högt värderade idag som när Kuwaitkriget började. Det framgår om man tittar på de räntejusterade p/e-talen nu och då. Därmed finns det en fallhöjd”, säger Björn Jansson.

En jämförelse av de amerikanska konsumenternas förtroende idag och 1990 ger en liknande bild. I juli 1990 låg siffran för konsumenternas förtroende på 100. Ett halvår senare låg förtroendet på cirka 55.

”Det visar att amerikanarnas förtroende för ekonomin, och viljan att spendera, kan falla snabbt även om osäkerheten rör en händelse långt utanför USA. När hotet slår till direkt i hjärtat av USA kan läget bara beskrivas som en katastrof”, säger Björn Jansson.

Jag surfar runt på nätet. Läser några spridda kommentarer om att Stockholmsbörsen föll 8 procent, det värsta raset sedan 1987, att flygbolag drabbats mest medan säkerhetsaktier sannolikt kan utpekas som vinnare. När det egentligen bara finns förlorare.