Kommentar: Är Worldcom ett USA-fenomen?

Beskedet att Worldcom, USA:s näst största teleoperatör, har fifflat med siffrorna slog ned som en bomb i tisdags.

Ett nytt fiffeldrama (efter Enron med flera) var det sista redan sargade aktiesparare behövde. Nu väntar vi bara på att en stor redovisningsskandal ska flyta upp på vår sida av Atlanten.

Förhoppningsvis slipper vi.

Men det är inte utan att det finns tendenser till mer hemsnickeri även i svensk redovisning. Säkert håller sig snickeriet på rätt sidan av lagen (peppar peppar), men många gånger kan moralen ifrågasättas.

Allt mer sällan är det ett “resultat efter finansnetto” som svenska företag framhåller. I stället skyltas det med resultatmått såsom operativ vinst, underliggande ebitda (Telia), justerat resultat efter skatt eller rörelseresultat före goodwill och jämförelsestörande poster.

Anledningen sägs vara att öka jämförbarheten med historiska resultat. Det är en modifierad sanning. I tider av vikande konjunktur ökar regelmässigt denna typ av hemsnickeri, eller skönmåleri om man så vill.

Till varje pris vill företagen visa att kärnan är frisk. Enklaste sättet är att bortse från poster i resultaträkningen som inte leder till in- och utbetalningar. Det vill säga avskrivningar på investeringar.

Sedan om det är stora, små, bra eller dåliga investeringar lämnas till intet. Räcker inte dessa grepp för att visa upp en sund kärna återstår alltid möjligheten att hitta jämförelsestörande poster, ett begrepp använt sedan i början av 90-talet.

Kriterierna för vad som är jämförelsestörande är diffusa. Till exempel beskrivs omstruktureringar av rörelsen ofta såsom jämförelsestörande. Och så må väl vara.

Å andra sidan kan man tycka att omstruktureringar är en rätt naturlig del av företagandet. Kontentan är att vara uppmärksam när ett företag nära nog alltid pekar på jämförelsestörande poster.

Nog om det. Det finns anledning att dra på smilbanden. För trots skandalerna i USA så visar svenska börsen på styrka. En nedgång på ynka 0,4 procent på tisdagen och en uppgång i går tyder på att botten kan vara nära.

Ingen människa vet, det går bara att anta. Men det är inte utan att det finns tecken. Rörelsemönstret på börsen påminner om hur det såg ut inför vändningen 1998.

Då avslutades en djup nedgång med kraftiga indexfall och ett fåtal lättare rekyler. (Ungefär så som det sett ut de senaste veckorna.)

Sedan bar det av till himmelriket. För övrigt är All-share-index nu nere på samma nivåer som vid bottennoteringen under Asienkrisens 1998.

För egen del tror jag inte resan till himmelriket upprepas i detta läge – men väl att botten är nära. Det ska inte behöva bli mycket värre. En eventuell resa till himmelriket är inte möjlig förrän institutionerna öppnar pengakranen.

Och det kan dröja. Först måste företagen börja bjuda på lite roligare nyheter.

Emellertid ryktas att institutionerna så smått börjat agera. Enligt djungeltelegrafen köpte Fjärde AP-fonden 12 miljoner Ericssonaktier i början av veckan, och Salomon Smith Barney köpte 5 miljoner Nokia.

Viktor Svensson