Kommentar: Ännu ett positivt tecken för konjunkturen

Konjunkturinstitutets Roger Knudsen säger idag att ”svensk industri har blivit svagt optimistisk” främst därför att lagersituationen har förbättrats. Han säger också att industrikonjunkturen kan ha nått botten.

Konjunkturstatistik för september, som visserligen är historia när vi befinner oss i slutet av november, men ändå säger något om utvecklingen, visar samma sak. Aktiviteten i den svenska ekonomin, som är ett hopkok av industriproduktionen, omsättning i detaljhandeln, arbetade timmar i offentliga sektorn samt export – och import, var oförändrad i september.

Tittar man på aktivitetsindex över tiden kan man konstatera att det har legat ganska stilla under 2001. Men nivån är fortfarande väsentligt högre än under första delen av förra året och strax över nivån i slutet av 2000.

Samtidigt ökade industriproduktionen med drygt en halv procentenhet i september. Industriproduktionsindex ligger nu högre än i april och på samma nivå som i maj. Slutsatsen av detta kan vara att vi befinner oss i en utveckling som är W-formad och kommer att bli ryckig framöver, med en ny utförskurva runt hörnet.

Men det kan också betyda att botten faktiskt är nådd. Då finns det ändå två möjliga scenarier, det ena är att utvecklingen vänder upp ganska snabbt, det andra innebär att vi får en mer utdragen kurva – säg gurka snarare än riksbankschefens banan.

Det är tydligt i alla företagsbarometrar och undersökningar att det är exportföretagen som har tagit mest stryk, medan byggbranschen, detaljhandeln och sällanköpshandeln har klarat sig bra. Precis som i USA är det konsumenterna som håller upp tillväxten.

Fortfarande har vi sannolikt en viss ökning av arbetslösheten framför oss, men samtidigt som varslen slår igenom kan orderingången mycket väl vända upp, om än försiktigt, därav en långsam vändning. Det kan dröja något år innan alla indikatorer pekar åt rätt håll.

Jokern i leken är alla stimulanser. Räntesänkningarna har obestridligen haft en effekt i USA, och det är att hålla bostadsmarknaden under armarna. De låga räntorna har också bidragit till att hålla konsumtionen på en hyfsad nivå genom att boendekostnaderna har varit låga.

Börserna har också hållits igång med konstgjord andning i form av billiga pengar. Riksbankschefernas, främst Greenspans, förhoppning är att det låga ränteläget skall fungera som en bro över till en mer stabil tillväxtperiod. Pessimisterna menar att det som händer är dels att företag som borde gå i konkurs får hjälp att överleva, dels att kraschen bara fördröjs. Till slut infinner sig en punkt när Fed måste stänga av sin livsuppehållande maskin och tillåta patienten att falla i koma ett slag.

Men i Sverige befinner sig inte patienten i koma, utan är bara gipsad här och där, ännu så länge åtminstone. Optimisterna kan få rätt. För även i småföretagsbarometern, vars siffror är veckofärska, finns positiva tecken. Visserligen har konjunkturnedgången spritt sig och nivån är den lägsta sedan hösten 1998.

Men det finns branscher som går bra, de flesta småföretagen räknar med att kunna behålla nuvarande arbetsstyrka och fortfarande visar en majoritet av företagen ökad orderingång. Och även om orderingången förblir svag även nästa år räknar företagen inte med att avmattningen fortsätter med samma kraft nästa år. Det kan bli en gurka.