Kommentar: ABB mörkar vinstvarning

Det senare framgår inte av ABBs pressmeddelande kring vinstvarningen. Det är märkligt eftersom det ger intryck av att ledningen just nu försöker skylla alla problem på asbesten. Från att inte ha berättat någonting alls om asbest berättas det plötsligt bara om asbest. Aktieägarna borde dra öronen åt sig.

Så här ligger det till: I niomånadersrapporten förutskickade ABBs VD Jörgen Centerman ett helårsresultat på ungefär 10 procent under fjolårets 880 miljoner dollar. Från den siffran skulle omstruktureringskostnader på cirka 200 miljoner dollar tas.

För att nå en nettovinst gällde det sedan att lägga till olika reavinster samt dra bort eventuellt ytterligare reserveringar från asbeståtaganden.

Nu varnar ABB för ytterligare asbestreserveringar på 470 miljoner dollar. Därtill blir det en nettoförlust för helåret. Den som räknar ser snabbt att kalkylen inte går ihop. Det är känt att ABB sålt tillgångar med ett antal hundra miljoner dollar i förtjänst.

För att ABB ska redovisa en nettoförlust, något ABB bara gjort ett enda år i början av 1990-talet, måste bolaget antingen ha tagit ytterligare reserveringar eller så har rörelsen utvecklats sämre än väntat. Sannolikt rör det sig om en kombination av båda två. På en telefonkonferens avböjde Jörgen Centerman att utveckla budskapet om förlusten.

Nivån på asbestreserveringen borde annars inte komma som någon överraskning. Fram till och med 2000 hade ABB reserverat 590 miljoner dollar. Uppskattningar från Deutsche Bank har talat om ett ytterligare reserveringsbehov på mellan 750 miljoner dollar och en miljard dollar.

Det är ett belopp som stämmer väl med amerikanska försäkringskonsulters uppreviderade prognoser för hela asbestbranchens reserveringsbehov. Jörgen Centerman vill dock inte själv kommentera nya framtida krav.

Självfallet är det ofattbart att ABB betalade 10 miljarder kronor för amerikanska Combustion Engineering i slutet av 1980-talet. Förvärvet var inte bara en usel affär från början, nu är det dessutom på väg att kosta bolaget över 15 miljarder kronor. ABBs eget kapital låg som jämförelse på 29 miljarder kronor i september.

Men det börjar bli lika ofattbart att Ekonomi24 kunde komma härvan på spåren genom att läsa en fotnot i årsredovisningen i mars 2001. Och det skulle ta ytterligare tid innan ABB offentligt accepterade att det blivit ett ohyggligt problem. Att reserveringarna för 2001 skulle uppgå till ett antal hundra miljoner dollar måste självfallet bolaget ha känt till långt tidigare än den 28 januari.

Det senaste året har ABB bytt ordförande, VD och finanschef. Det verkar inte längre tillräckligt för att ABB ska börja kommunicera trovärdigt med omvärlden. Så länge det inte går blir det helt enkelt ganska meningslöst för Jörgen Centerman att tala om resultatförbättringar och rörelsemarginaler.

Det är i sammanhanget en klen tröst att branschkollegor som General Electric och Westinghouse sannolikt tvingas reservera högre belopp för asbest än ABB. På presskonferensen frågade en utländsk journalist om asbesten riskerade att bli slutet för ABB.

Bara att frågan ställs är illavarslande. Även om det inte behöver gå så illa verkar frågan som fler utförsäljningar, slopad utdelning och annat som hör misslyckade företagsbyggen till, stå fortsatt högt upp på ABBs dagordning.