Kinaanalytikern om elbilsmarknaden: ”Hunger Games-stadiet av kapitalism”

På bara några år har Kina passerat både Tyskland och Japan med antalet exporterade bilar. Idag är landet världens största exportör av fordonet.

När analyshuset Gavekals VD Louis-Vincent Gave flyttade till Hongkong för 20 år sedan minns han hur det tyska Volkswagen-ägda bilmärket Audi sågs som förstklassigt. En lyx som signalerades av de fyra ringarna på bilarnas grill.

Men strax efter att märket i fjol inledde ett samarbete med kinesiskt statligt ägda SAIC Motor, meddelade man att de ikoniska ringarna ska bort.

“Det som förr sågs som en fördel och en lyx har blivit något av en nackdel. Något man vill dölja. Kineser vill inte längre köpa bilar från väst, och det är egentligen inte så konstigt”, säger Louis-Vincent Gave till Affärsvärlden under ett besök i Stockholm i början av året.

“Hunger Games-stadiet av kapitalism”

Utländska biltillverkare dominerade länge den kinesiska marknaden, men de senaste åren har landets egen industri växt hastigt –  särskilt inom fältet el- och hybridbilar.

Det var för fem år sedan som landets statsråd presenterade en strategi för så kallade NEV-bilar. Det vill säga el- och hybridbilar och bilar som drivs av bränslecellsteknik. Målet var att göra banbrytande tekniska framsteg och utgöra upp mot en fjärdedel av den globala försäljningen inom sektorn.

Färska siffror från kinesiska fordonsorganisationen CPCA visar att landets produktion nu står för 70% av försäljningen av el- och hybridbilar globalt, och IEA (International Energy Agency) beräknar att var tredje bil som är såld i Kina är elektrisk.

“När president Xi Jinping efterfrågar en produkt vill alla provinser vara den första som tillgodoser behovet. Säger presidenten att det behövs elbilar så ser provinserna snabbt till att det lånas pengar till deras lokala biltillverkare”, säger Louis-Vincent Gave och fortsätter:

“Innan du vet ordet av det så har du över 100 elbilstillverkare.”

Tror inte Tesla har en chans

När många biltillverkare blir välfinansierade pressas priserna ner och gör det billigare för konsumenter, enligt Gave.

“Jag kallar det för Hunger Games-stadiet av kapitalism.”

Den absoluta bjässen i industrin är kinesiska Build Your Dreams, förkortat BYD. Frågar man Gave är det den uppenbara vinnaren på den globala elbilsmarknaden.

Och nej, han tror inte att Elon Musks amerikanska Tesla har en chans och målar upp sin poäng genom att lista konkurrenternas antal anställda:

• I somras beräknades Tesla ha omkring 121 000 anställda efter ett antal uppsägningar.
• BYD har omkring 110 000 anställda enbart i sitt teknik- och forskningsteam. Totalt har bolaget över hela 900 000 anställda, skrev Reuters i september förra året.

“BYD släpper ständigt nya bilmodeller som får mig att tappa hakan”, säger Gavekal-grundaren och medger samtidigt att han är en bilfantast. En Land Rover och “ett par” Fords står i det egna garaget.

“Men jag borde nog ta och köpa en BYD.”

Gavekal: Älskade Hongkong från början

Under andra halvan av 1990-talet arbetade Louis-Vincent Gave på vad som då var investmentbanken Paribas, innan den slogs ihop med banken BNP.

På sitt CV stod en kandidatexamen från amerikanska Duke University, i historia och kinesiska, och en officersgrad som underlöjtnant från sin tjänstgöring i det franska bergsinfanteriet.

Vid det här laget hade Paribas nyligen tagit över en aktiemäklare i Kina och för att hjälpa till med dess integrering var Louis-Vincent Gaves på väg till Hongkong.

Kort därpå lämnade han banken, men valde att stanna i “den doftande hamnen”.

Idag har han bott i staden i snart halva sitt liv, där han numera driver analyshuset Gavekal. Det grundade han 1999 tillsammans med sin pappa Charles Gave, en välkänd investerare i Frankrike, och The Times dåvarande ekonomiredaktör Anatole Kaletsky.

Grunden till analyshuset

Företagets huvudsakliga verksamhet består av två grenar: en investmentverksamhet och en analytisk verksamhet. Allra mest är Gavekal känd som just analysfirma och för sin expertis inom Asien, med ett helt forskningsteam i Peking.

”Redan under mitt första besök älskade jag Hongkong”, säger han.

”Jag kände på mig att Kinas tillväxt skulle innebära stora förändringar för hela världen, vilket inte många lade märke till. Det blev själva grunden på vilken vi startade Gavekal.”

Tajmingen visade sig vara perfekt.

Inte långt efter att Gavekal startades blev Kina medlem i Världshandelsorganisationen och under åren som följde sköt landets export i höjden, medan dess BNP växte med cirka 10 till 12% per år fram till den globala finanskrisen 2007.

Kina vs USA: Ett teknikkrig

Sedan dess har Kinas tillväxttakt mattats av en aning, mycket på grund av landets minskande födelsetal som i sig lett till minskad arbetskraft – men också en kraftigt skuldsatt fastighetssektor som lett till den fastighetskris som landet nu befinner sig i. Detta enligt bland annat Nationellt kunskapscentrum för Kina som är en del av Utrikespolitiska institutet.

Ändå kom fjolårets BNP in på 5% vilket är i linje med det kinesiska kommunistpartiets mål. Det kan dock vara bra att ha i åtanke att landets ekonomiska data flera gånger ifrågasatts av ekonomer utanför landet, på grund av svårigheter att få tillgång till detaljerad data.

Men landets tillväxt har stärkts tack vare sin industri, som växt med stormsteg, och handelsexport som nådde rekordnivåer 2024.

Något som fått inte minst USA att oroa sig, säger Louis-Vincent Gave och tar upp ett exempel från Donald Trumps första ämbetsperiod i slutet av 2010-talet.

Då begränsades amerikanska företag från att sälja viss mjukvara och teknik till den kinesiska chiptillverkaren Fujian Jinhua.

”Ett sätt för USA att säga: Vi är egentligen oroliga för att ni växer för snabbt, blir för starka och för stora, så vi ska försöka att begränsa er tillväxt”, säger Gave.

Han tror att Trumps beslut skrämde den kinesiska centralregeringen och så småningom ledde till att Peking i slutet av 2020 införde ”tre röda linjer” för att få bukt på landets högt skuldsatta fastighetsmarknad, vilket gjorde finansiering för utvecklare och hushåll svårare.

Mycket pekar på att regeringen i samma veva beslutade att öka utlåningen till landets egna industri, enligt Gave. Detta för att bli hundraprocentigt självförsörjande.

Bilar, solpaneler, batterier; allt skulle framöver produceras av kinesiska bolag.

”Det som tidigare var ett handelskrig mellan de två stormakterna utvecklades därmed också till ett teknikkrig.”

Läser mest om fastighetskrisen – “borde lyfta blicken”

Efter att Joe Biden tog över stafettpinnen 2020 har åtgärderna mot Kina fortsatt.

I somras höjde Biden-administrationen tullar på kinesiska varor till ett värde om 18 mrd USD. Där ingick bland annat varor som stål, aluminium och halvledare. Och som en av sina sista åtgärder i Vita Huset förbereddes ett förbud mot all kinesisk teknik som används i bilar på USA:s vägar.

”Ändå tycker jag att det man läser mest om i The Economist eller Financial Times är Kinas fastighetskris. Något väst väljer att fokusera på, medan man egentligen borde lyfta blicken och titta mer noggrant på landets industriella boom”, säger Louis-Vincent Gave och fortsätter:

“Om fastighetspriserna i Shanghai stiger eller faller 10% så kommer det inte ha någon större påverkan på västvärlden.”

Samtidigt som landet går om resten av världen i industrier som elbilar, finns fortfarande ett ämne som får många utländska och ESG-vänliga investerare att rygga tillbaka: den om kinesiska regimens brist på mänskliga rättigheter.

Produktionen börjar flytta

Senast anklagade brasilianska myndigheter BYD för “slavliknande” arbetsförhållanden med orimligt långa arbetstimmar på en arbetsplats där biljätten bygger en framtida elbilsfabrik i Brasilien.

“Arbetsförhållandena i kinesiska fabriker är tuffa. Men de blir bättre. Vid det här laget är de mycket bättre än exempelvis i Vietnam, Bangladesh, Indonesien eller andra länder dit produktionen av varor med lågt förädlingsvärde börjar migrera”, säger Louis-Vincent Gave.

Den utveckling man sett i västvärlden sedan den industriella revolutionen, tror han sig se i Kina.

“Under 1920- och 1930-talet var arbetsförhållandena i fabriker i väst förfärliga. Sedan började människor förflytta sig till städer, skaffa färre barn. I takt med att demografiska påfrestningarna minskar förbättras arbetsförhållandena.”

Läs också:
Jojje Olsson: Mörk framtid för kinesisk AI – Deepseek ligger efter väst

Strategen: Sektorerna som kan vända 2025