Kina förlorare i handelskrig

Kina är inte bara mer beroende av den amerikanska marknaden för såväl handelsöverskott som andel av BNP. De har också färre valmöjligheter för att komma över produkter tillverkade i USA.”

Det säger Christopher Balding, professor vid Fullbright University i Vietnam, till Affärsvärlden. Balding har tidigare undervisat vid HSBC Business School of Peking University i nio år och följer handelskriget noga. Han menar att den mesta forskningen tyder på att Kina har mer att förlora på den pågående konflikten.

Han nämner företaget Foxconn, Apples största leverantör, som ett exempel. Företaget kan enkelt sätta upp fabriker för tillverkning i många länder utanför Kina. Men det är mycket svårare för Kina att få tag på produkter som mikrochip och kretskort som tillverkas i USA.

Vidare finns farhågor att tullarna ska minska aptiten för utländska företag att investera i Kina, vilket skulle innebära förlorade jobbtillfällen. Balding nämner att Foxconn numera tillverkar allt fler av sina telefoner i Indien.

Nikkei Asian Review rapporterade mycket riktigt i mitten av maj att inte bara Foxconn och Apple utan även företag som Samsung och kinesiska Xiaomi ökar sina investeringar i Indien. En trend som tidningen kopplar samman med det pågående handelskriget.

Samtidigt påminner Balding om att multinationella företag i regel verkar i Kina, främst med den inhemska marknaden i sikte, och med export blott som en extra möjlighet. Företag som Apple – som exporterar till USA – är mindre vanliga än exempelvis General Motors som säljer i princip allt man tillverkar i Kina till lokala kunder.

Detta återspeglades i en årlig medlems­enkät som europeiska handelskammaren i Kina presenterade i maj. Visserligen uppgav 53 procent av de 585 svarande medlemsföretagen att det blivit svårare att verka i Kina under det senaste året. Men handelskriget var bara den fjärde största källan till oro.

De europeiska företagen var mer besvärade av Kinas stagnerande tillväxt, följt av en global ekonomisk stagnation och stigande arbetskostnader i Kina. Bara en tredjedel av företagen sa sig påverkas av handelskriget, eftersom en majoritet av dem alltså vänder sig till den kinesiska marknaden.

Blott 6 procent uppgav att de har flyttat eller överväger att flytta produktion från Kina. Enkäten gav dock vid handen att eskalerande spänningar kan få stora konsekvenser för affärshumöret och leda till minskade investeringar bland medlemmarna.

En liknande stämning råder bland svenska företag. Det berättar David Hallgren, handelskommissionär för Business Sweden i Kina, som tidigare i våras sammanställde en enkätundersökning med drygt 100 svenska företag. Business Sweden är en sammanslagning av tidigare Exportrådet och Invest Sweden, och ägs gemensamt av staten och näringslivet.

– Drygt 50 procent uppger att de inte påverkats alls [av handelskriget], medan knappt hälften säger att de påverkas, säger David Hallgren.

Av dem som har påverkats är det vidare en knapp tredjedel som har påverkats positivt, då konflikten inneburit att konkurrenter i Kina eller på andra platser har drabbats ännu värre. Och av de svenska företag som påverkas negativt är det sällan själva tul­larna som är problemet.

– Det kan exempelvis handla om att kunder skjuter upp investeringar på grund av osäkerhet och sjunkande efterfrågan, säg­er Hallberg.

I stället är det faktorer som generell osäkerhet för Kinas ekonomi och tillväxt, eller för tilltagande protektionism.

Så även om svenska företag fortfarande växer och planerar framtida investeringar i Kina, så är det tydligt att just osäkerheten redan påverkar.

– Man investerar inte lika mycket [i Kina] som man hade gjort om det inte pågått ett handelskrig. Men troligen är det oron över tillväxten som dämpar detta mer än själva tullarna, säger David Hallgren.

Han tillägger att effekten givetvis är mycket värre för amerikanska företag, samt att undersökningar från amerikanska handelskammaren visar att omkring hälften av medlemmarna funderar på att investera utanför Kina.

Christopher Balding understryker att Kinas exportindustri till stor del består av små eller mellanstora företag; kontrakterade leverantörer som förser en rad större utländska märken med exempelvis tyger eller möbler.

Vid ett långdraget handelskrig med höga tullar vore det enkelt och logiskt att flytta denna produktion till andra länder i regionen.

– På många platser utanför Kina och USA jublar man över handelskriget. I Vietnam märks flera sidoeffekter av utvecklingen som landet tjänar på markant, säger Balding.

Rekordstort utflöde

Kinas aktiemarknad drabbades av ett rekordstort utflöde av utländskt kapital i april och maj, uppger Financial Times. Sammanlagt cirka 12 miljarder dollar lämnade marknaden under de två vårmånaderna, enligt uppgifter från ekonomidataföretaget CEIC och Morgan Stanley. Det är det största utflödet sedan lanseringen av stock connectprogram för fem år sedan, ett program som ger globala investerare tillgång till kinesiska aktier via Hongkong.