KI-chefen vill se mer stimulanser

Hur djup lågkonjunkturen som skapas av coronavirusets effekter blir är svårt att avgöra, enligt Urban Hansson Brusewitz. Men KI-chefen räknar med att den prognossänkning som regeringen gjorde i förra veckan kommer att följas av nya nedjusteringar.

– Vi är inga epidemiologer. Och att sedan översätta detta till samhällsekonomin är inte helt lätt, säger han.

– Men i dagsläget tror jag att effekten blir större, tillägger han.

Sannolikt i lågkonjunktur

Regeringen justerade prognosbedömning från förra veckan, där finansminister Magdalena Andersson drog ned Finansdepartementets prognos för 2020 års tillväxt med 0,3 procentenheter till 0,8 procent.

Hon utfärdade samtidigt en varning för att det kan bli större negativa effekter på ekonomin än så av viruset, en varning som upprepades när hon tillsammans med företrädare för MP, C och L presenterade ett förslag till extra ändringsbudget i onsdags.

Hansson Brusewitz och hans stab är i dagarna på väg att ta fram en ny konjunkturrapport, som ska presenteras den 1 april. Och till saken hör att KI redan i december låg någon tiondels procentenhet lägre än regeringen i sin tillväxtprognos för 2020 och 2021.

– Vi var ju tidigare på väg in i en konjunkturavmattning och touchade väl det vi kallar lågkonjunktur, men inte riktigt. Så det här kommer med all sannolikhet leda till att vi hamnar i en lågkonjunktur, med tydligt högre arbetslöshet än normalt, säger han.

– Sedan är det en fråga hur varaktigt det kommer att vara. Blir det långt eller kort och hur djupt blir det? Det är svårt att svara på, tillägger han.

Han beskriver åtgärderna som föreslagits – slopad karensdag, extra pengar till sjukvård och myndigheter som hanterar coronaviruset, skattelättnader för företag samt så kallade korttidsjobb – som träffsäkra.

Men han anser att det kommer att behövas mer med den utveckling som vi har sett i omvärlden och Sverige de senaste dagarna för att ta det säkra för det osäkra.

Riksbankens utrymme begränsat

– I ett sådant här skede är mer pengar till kommunsektorn ett bra instrument. Det är det man gör i liten grad nu, riktat till vården. Det är något man bör överväga, säger han.

– Det kan förhindra uppsägningar eller skattehöjningar i kommunsektorn eller till och med leda till skattesänkningar i vissa kommuner, tillägger han.

Han ser Riksbankens utrymme att stimulera ekonomin som begränsad av att styrräntan redan är på noll.

Centralbankerna i USA, Kanada, Australien och Storbritannien har redan sänkt styrränta med anledning av coronaviruset. Många bedömare tror även att Europeiska centralbanken (ECB) kommer att följa efter på torsdagen.

TT: Är det inte ett huvudscenario att Riksbanken följer efter?

– Vi funderar på det. Men jag vet inte om det är vårt huvudscenario ännu. Vi har ändå tolkat Riksbanken som att det ska väldigt mycket till innan de går ned till minusränta igen. Men jag vill inte alls utesluta att de gör det om ECB sänker sin styrränta.

– Riksbanken kan möjligen gå vidare med en del kvantitativa lättnader. Det är väl det som de i första hand kommer att göra, tillägger han.

Detta ligger i linje med beskeden från riksbankschefen Stefan Ingves, som när han frågades ut i riksdagens finansutskott tidigare i veckan sade att obligationsköp eller lån till företag via affärsbanker är det som känns rimligast just nu.

Vice riksbankschef Anna Breman sade i samma utfrågning att hon kunde tänka sig att Riksbanken vid sidan av stödköp av statsobligationer även började köpa kommun- eller företagsobligationer om läget skulle förvärras.