Kartläggning: SEB och Handelsbanken utesluter försvarssektorn trots krigshot

I takt med att säkerhetsläget i Europa har försämrats har kritiken ökat mot fonder som väljer bort försvarssektorn som investering. I en ledare i Svenska Dagbladet frågar sig Peter Wennblad vilka “hållbara” försvarsmetoder Swedbank Robur tycker att ”Ukraina, eller Sverige för den delen, ska använda mot ett flygangrepp eller en pansarbataljon. Kanske vita flaggor av ekologisk bomull?”.

Även från politiskt håll ifrågasätts investerares hållbarhetsstrategi. Jörgen Berglund (M), ledamot i riksdagens försvarsutskott skriver i en debattartikel i SvD att ”genom att oreflekterat betrakta verksamhet som har med försvar och vapen att göra som ohållbar skjuter vi bara oss själva i foten och lämnar ytterst walk-over till just de länder som vill den fria världen illa” Berglund framhåller också vikten av att Sverige har en egen försvarsindustri och att stora kapitalförvaltare har ett delansvar för att vi ska kunna försvara oss.

Affärsvärlden har kartlagt inställningen till försvarssektorn hos de fyra största fondförvaltarna i Sverige – Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank Robur. Vi har också frågat om det ökade krigshotet i Europa föranleder någon förändring av hållbarhetspolicyn.

Handelsbanken ratar försvarssektorn

Handelsbanken utmärker sig genom att helt välja bort försvarssektorn.

”Vi har som grundpolicy att välja bort bolag vars omsättning till mer än 5% (vilket är förenligt med Fondbolagens förenings riktlinjer för Välja bort) härrör från vapen och krigsmateriel. Vi väljer dessutom helt bort investeringar i klusterbomber, personminor, kemiska vapen, biologiska vapen och kärnvapen(…)det gäller såväl indexfonder som inte aktivt analyserar bolag, såväl som aktiva fonder”, säger Karin Askelöf, hållbarhetschef på Handelsbanken Fonder.

Som motiv anger Askelöf bland annat att det ur ett kapitalförvaltningsperspektiv finns “uppenbara hållbarhetsrisker i vapen- och försvarsindustrin, till exempel när det gäller mänskliga rättigheter och korruption, som är svåra och resurskrävande att kontrollera och övervaka löpande.”

Någon förändring av Handelsbankens policy är inte aktuell trots det försämrade säkerhetsläget i Europa. Karin Askelöf säger att man löpande ser över hela sitt hållbarhetsramverk och att “det här är en process som måste få ta tid. Vi är inte beredda att kompromissa i vårt hållbarhetsarbete – eller med det förtroende våra kunder gett oss i förvaltningen av deras pengar”.

Känner ni att ni har stöd bland fondspararna för att välja bort krigsmaterial?

”Vi är trygga i att en majoritet av våra fondsparare, privata och institutionella investerare, vill ha den här typen av exkludering på sitt kapital. Vi upplever också att våra kunder har en stor förståelse för komplexiteten i frågan”, säger Karin Askelöf.

Även SEB har en strikt linje. Banken förvaltar 1 000 miljarder kronor men har inga försvarsaktier, inklusive Saab, i sina 140 fonder.

”Vår grundpolicy är att våra fonder inte investerar i företag vars omsättning till mer än 5% kommer från krigsmateriel. I motiverade fall kan avsteg göras från policyn. Detta gäller för alla våra fonder”, säger Elisabet Jamal Bergström,  chef för Sustainability, Governance and Staff på SEB.

Den hårda inställningen motiverar hon med att policyn ”reflekterar kundpreferenser och möjligheten att ge långsiktigt god avkastning. Det är vår uppfattning att våra kunder i hög utsträckning efterfrågar fonder som utesluter krigsmateriel.”

SEB kan ompröva efter krigshot

Jamal Bergström öppnar dock för en möjlig förändring för SEB på grund av Rysslands hot och det upptrappade säkerhetsläget.

”Säkerhetsläget har onekligen aktualiserat denna fråga och den kan vara relevant att diskutera utifrån ett policyperspektiv”, säger Elisabet Jamal Bergström.

Swedbank Robur, som fått stå i skottlinjen mest, säger dock inte helt nej till försvarssektorn och man har idag aktier i krigsmaterielindustrin i vissa fonder, dock ej i Saab.

”Enligt vår policy investerar Swedbank Robur inte i följande: kontroversiella vapen (klusterbomber, personminor, kemiska- eller biologiska vapen) samt kärnvapen. Utöver det har vi fonder som investerar i vapen och krigsmateriel, och fonder som inte investerar i vapen och krigsmateriel. Gällande den sista kategorin kan det exempelvis vara så att vapen och krigsmateriel väljs bort på grund av kundönskemål eller att fondernas inriktning helt enkelt har ett annat investeringsunivers”, säger Pia Gisgård, chef hållbarhet och ägarstyrning på Swedbank Robur.

Nordea säger ja till vapen

Nordea är den av bankerna som har liberalast inställning till försvarssektorn. Grundprincipen är att Nordea kan investera i krigsmateriel om det inte rör illegala vapen samt kärnvapen.

”Vi har fonder som i enlighet med investeringsriktlinjerna tillämpar sektorscreening där vapen är en av sektorerna som utesluts (5-procentsregeln), till exempel Swedish Stars och Nordeas generationsfonder. Cirka 30 % av Nordeas hela fondutbud har någon form av utökad screening av vapen och krigsmateriel”, säger David Henriksson, presskomunikatör på Nordea.

Nordea Fonder är också den enda av de större fondbolagen som äger aktier i Saab.

”Det är viktigt att komma ihåg att enligt FN:s principer har länder rätt till självförsvar vilket betyder rätt till ett försvar”, säger David Henriksson.

Jörgen Berglund, moderat ledamot i försvarsutskottet, säger till Afv att han inte vill recensera bankernas hållbarhetsstrategier, men att de kan få konsekvenser som man inte har tänkt sig.

“Alla svenska medborgare har intresse av att Sveriges säkerhet är stark. Välstånd och handel bygger på att det finns en säkerhetspolitisk stabilitet. Skulle man fråga fondspararna om de tycker att det är okej att investera i Saab tror jag också att de flesta skulle säga ja”.