Kartläggning: Män från medelklass styr på börsen

Peter “Pirre” Wallenberg ska ha föredragit VD:ar med en arbetarbakgrund, personer som inte fått saker serverade på silverfat och därför hade ett starkare driv. Kanske hade det också något att göra med hans egen ställning som något av en underdog i familjen. Han sågs ju som totalt oduglig av sin far, Marcus Wallenberg, men fick med tiden sin revansch. Fakta är i alla fall att flera av de tyngsta direktörerna i Wallenbergsfären under “Pirres” tid (han tog över 1982 efter faderns död ) kom från så kallad “enkel bakgrund”. Här fanns Astrachefen Håkan Mogren, snickarson från Nacka, gruvarbetarsonen Lars Ramqvist, VD på Ericsson och Lars-Åke Helgesson, VD på Stora, vars pappa var fiskare. Konstrasten mot tidigare var så stor att Affärsvärlden 1998 hade rubriken “Folkhemmets söner har tagit över”. Man jämförde med 1968, då toppcheferna präglades av namn som Kurt-Allan Belfrage, VD för Atlas Copco och son till en börschef, Volvo-chefen Gunnar Engellau, fadern advokat, och jägmästarsonen Curt Nicolin, VD på Asea.

JämställdhetArtikel

Rapport: Rekordmånga kvinnor är börs-VD:ar – stor variation mellan branscher

När Affärsvärlden 23 år senare granskar social bakgrund hos cheferna i OMXS 30 (29 bolag, Atlas Copco har A- och B-aktier med) så ligger rubriken “Medelklassen styr” närmast. En annan möjlig slutsats är att behovet av integritet har ökat, 22 VD:ar (76% av populationen) finns med i form av pappa och mammas yrken. Några av dessa under förutsättning att resultatet bara redovisas på aggregerad nivå. Hälften av 22 kan kategoriseras som medelklass. En disparat medelklass. Här ryms till exempel SEB-chefen Johan Torgeby, uppväxt i skånska Åhus med en pappa som var pastor och mamma som var barnmorska.

I andra landsänden finns SCA:s VD Ulf Larsson, uppväxt i Vuollerim i Lappland, där både pappa och mamma jobbade på Vattenfall. Pappan som byggnadsingenjör på olika kraftstationer. På norra sidan finns också Getinges Mattias Perjos, uppväxt i Hudiksvall (och Gävle) med en pappa som var sjökapten och lots, och en mamma som var låg- och mellanstadielärare. En mer intellektuell del av medelklassen representerar Jens Henriksson, VD på Swedbank. Han är uppväxt i universitetsstaden Lund med en mamma som var hälsoskyddsinspektör och pappa universitetslärare – enligt uppgift var båda VPK:are.

Affärsvärldens undersökningar visar alltså en pendelrörelse bland toppcheferna från överklassbakgrund över arbetarbakgrund till medelklass. Det resultatet stämmer ganska bra överens med den vetenskapliga studien “The Social Background of Elite Executives. The Swedish Case”. I studien kartläggs pappans yrke för börsens 30 största bolag från 1945 till 2014. En av slutsatserna är att arbetarklass kulminerar med 40-talisterna, som dominerade VD-posterna i slutet av 1990-talet. 40% i den åldersgruppen kom från socialgrupp 3. Bland 50-taliserna och 60-talisterna är bara en av nio från arbetarklass, medan socialgrupp 1 och 2 ökar.

Knytnävsslagsmål

Bland dagens 22 kartlagda är det en större andel, sex stycken, som tillhör det som traditionellt benämns “arbetarklass”. Ett exempel är Sandviks 70-talist VD Stefan Widing, med en pappa som var rörmokare och en mamma i äldrevården i Uppsala. HM:s Helena Helmersson, också 70-talist, får också räknas in här. Pappa körde timmerbil på vägarna i Västerbotten och mamma var operationssköterska i barndomens Skellefteå. Lite mer förvånande är att två av de tyngsta utländska VD:arna på Stockholmsbörsen hör hit. Telias VD Allison Kirkbys föräldrar var fabriksarbetare i Glasgow. Astra Zenecas Pascal Soriot växte upp i en betongförort i norra Paris, där hans pappa enligt Financial Times var “tax collector”.

“Jag växte upp i förort som verkligen inte var rik…jag hade en ganska tuff tid, där måste du slåss för dig själv”, sade Soriot i en av sina sällsynta intervjuer med Afv. Med slåss menade han då knytnävsslagsmål som utspelade sig mellan olika gäng som försvarade sina “territorier” i Paris förorter.

I den andra änden finns då VD:arna som kommer från socialgrupp 1. Men inte heller här har äpplet fallit särskilt nära trädet. Varken ABB:s VD Björn Rosengren (pappa överläkare, mamma skolsköterska), eller Essitys Magnus Groth (pappa transplantationskirurg, mamma förskollärare) har gått i föräldrarnas fotspår. Undantaget är Kinneviks VD Georg Ganev, vars pappa Tsviatko Ganev under slutet av 90-talet var VD för då börsnoterade ElektronikGruppen. Ganev, som växte upp i Uppsala, är ett undantag också i ett annat avseende. Med en pappa från Bulgarien är han ensam om att ha invandrarbakgrund. Till det övre samhällsskicket räknar Afv också in Ola Rollén. Hans mamma Berit Rollén var statssekreterare (S) i Olof Palmes regering och pappa Jarl-Erik Rollén ägde en färgfabrik i Flen. De bodde dock i Enskede i södra Stockholm. Ola Rollén är också den VD som suttit överlägset längst bland OMXS30, han tillträdde redan år 2000. Annars är det påfallande kortvariga chefer bland börsens största bolag. Nästan hälften, 14 stycken, tillträdde VD-posten 2018 eller senare.

Två djursholmare

För uppväxtort finns uppgifter för samtliga OMXS30-bolagen. Stockholmarna är något överrepresenterade. 7 av de 24 som är födda i Sverige kommer från Storstockholm, där totalt 23% av landets befolkning bor. Två, Magnus Groth och Swedish Matchs Lars Dahlgren, är från Djursholm. Det är en fler än hela Stormalmö, 7% av Sveriges invånare. Bara Jens Henriksson kommer från den regionen.

Affärsvärlden har också tittat på börsens VD:ar i ett antal andra avseenden. Här är är urvalet Stockholmsbörsens Large cap, totalt 109 bolag, som tagits fram tillsammans med databasföretaget Most.500. En tyvärr föga överraskande del är könsfördelningen, endast 12 stycken, motsvarande 11% är kvinnor. Utbildningen följer också till stor del gamla traditioner. När Affärsvärlden tittade på toppcheferna 1968 och 1998 var slutsatsen att ekonomerna har tagit över efter KTH-ingenjörerna. Kriserna på 70- och 80-talet ställde nya krav på företagsledare. Juristerna har också tappat mark.

År 1968 var en femtedel av toppcheferna jurister, något som Afv förklarade med en “administrativt och intellektuellt orienterad syn på företagande”. Ekonomerna dominerar 2021, precis som 1998. Av 109 har 60 en ekonomutbildning på universitetsnivå, 47 är civilingenjörer. I siffrorna ingår då också de som har dubbla examina (14 VD:ar är både ekonomer och civilingenjörer). Juristerna är numera få, bara fem har läst juridik och fyra av dessa har dessutom en ekonomexamen. Till de mer udda utbildningarna hör Pascal Soriot som är doktor i veterinärmedicin och SCA:s VD Ulf Larsson som är jägmästare. Tre av 109 har endast en gymnasieutbildning, mest känd av dessa är miljardären och fastighetsmagnaten Erik Selin som är gymnasieekonom.

“VD-linjen” uppstickare

Även när man tittar på var toppcheferna är utbildade är traditionens makt stark. Det är dött lopp mellan Handelshögskolan i Stockholm och KTH som båda har 18  representanter var bland VD:arna i Large cap-bolagen. Det var för övrigt helt jämnt mellan Handels och KTH även när Veckans Affärer gjorde motsvarande kartläggning 2006. Uppstickaren bland utbildningsorter är Linköping, hela 12 VD:ar är civilingenjörer i industriell ekonomi. Utbildningen kallas ju också i studentmun för “VD-linjen”.

När Affärsvärlden tittade på toppcheferna 1968 var de äldsta födda tre år efter att 1800-talet tog slut. I 2021-års kartläggning kan man konstatera att 80-talisterna gjort sitt intåg också på Large cap. Yngst är Truecallers VD Alan Mamedi, född 1984. Annars dominerar 60-talisterna, drygt hälften av cheferna är födda under årtiondet. Endast en 40-talist biter sig fortfarande fast i toppen – legendaren Sven-Olof Johansson på Fastpartner.