Kartläggning: Ståljätten skakar – så går SSAB-utmanarnas gröna megasatsningar

ThyssenKrupp överväger att avbryta sin satsning på grön stålproduktion, rapporterar tyska Handelsblatt med hänvisning till källor. Den tyska ståljätten har planerat för en anläggning för direktreduktion av stål med vätgas, vilket är samma teknik som Harald Mix-bolaget Stegra och SSAB:s samriskbolag Hybrit ska använda. Men ser nu alltså över alternativen.

”I det långa loppet ser vi ingen möjlighet att komma runt kravet att stål måste tillverkas utan utsläpp av koldioxid”, har en talespersonen kommenterat uppgifterna för Handelsblatt.

”ThyssenKrupp står oförändrat vid sin bekännelse till den gröna omställningen och till klimatneutral stålproduktion”, säger talespersonen vidare.

För ThyssenKrupp handlar det således inte att man överger grönt stål som affärsidé utan hur man finansiellt ska klara den som man ser nödvändiga omställningen. Stålkoncernen är finansiellt hårt pressad med hotande stora personalnedskärningar och behov av nytt rörelsekapital.

Tjeckiska miljardären förhandlar

Den tjeckiske finansmannen Daniel Kretinsky har en överenskommelse att förvärva 20% av stålrörelsen och förhandlar om att ta över ytterligare 30%. Enligt avtal kommer ett av hans tjeckiska bolag att leverera nödvändig el för den vätgas stålrörelsen behöver för att göra fossilfritt stål.

Med 9% av världens koldioxidutsläpp från stålindustrin är omställningen till fossilfritt stål oundviklig. Enligt en sammanställning av Fortune Business Insight såldes det i fjol grönt stål till ett värde av 2,6 miljarder dollar. Den summan väntas växa med drygt 55% (CAGR) årligen för att nå 129 miljarder dollar 2032.

Gigantiska belopp

För alla ståltillverkare handlar omställningen om gigantiska belopp för nya ljusbågsugnar och vätgasproduktion. Varken moderbolaget ThyssenKrupp eller dess stålbolag har finansiell kraft att klara omställningen trots utlovat statligt tyskt stöd på två miljarder euro (knappt 23 mdr kr).

Inget annat av de stora internationella stålbolagen som aviserat satsningar på grönt stål och som Affärsvärlden skrev om i januari 2023 har tänkt om vad gäller satsningen på fossilfritt stål. Den gröna strategin ligger fast, men tidplanen för några har fått skjutas fram något år oftast på grund av tröga tillståndsprocesser.

Ståljätten först i världen

Världens största stålbolag, ArcelorMittal, med 10% av världens stålproduktion, har börjat omställningen mot grönt stål i sin Europadel. Bara här beräknas omställningskostnaden till drygt 400 miljarder kronor.

Det första verket, det i spanska Sestao, är i slutfasen på sin omställning. Anläggningen kommer nästa år att börja producera 1,6 miljoner årston fossilfritt stål och blir därmed första anläggning med kommersiell produktion. Kunderna återfinns i bil- och byggindustrin.

Salzgitter står fast vid planer

Också för den stora tyska ståltillverkaren Salzgitter rullar omställningen till fossilfritt stål fram med god fart. Omställningsprojektet SALCOS räknar med att hela stålproduktionen ska vara fossilfri 2033 med de första kommersiella 1,9 miljoner tonen leveransklara vid utgången av 2026. Övergången till grönt stål beräknas kosta 25 miljarder kronor.

Österrikiska Voestalpine investerar drygt 15 miljarder kronor i sin första ljusbågsugn för fossilfritt stål enligt en process som liknar SSAB:s. Produktionsstart 2027.

Stegra har skjutit på produktionsstart

För svenska Stegra, nyligen namnändrat från H2 Green Steel, går byggnationen vidare av världens första stålverk helt planerat för grönt stål. Produktionsstarten har dock fått flyttas fram. Bland annat beroende på utdragna processer vad gäller råvaruförsörjningen av järn och el.

Kommersiell produktion av 2,5 miljoner årston beräknas nu kunna vara igång 2026 efter investeringar på drygt 70 miljarder kronor.

Koreanerna utmanar Hybrit – med Hyrex

I Asien leds den gröna stålomställningen av koreanska POSCO som utvecklat en egen metod, Hyrex, i konkurrens med SSAB:s Hybrit.

I POSCO:s Hyrex kan finmalt järnpulver med låg järnhalt användas, en process som skräddarsytts för importerad australisk järnmalm. POSCO satsar cirka 600 miljarder kronor på att ha nio stålverk ombyggda till 2030.

I beloppet ingår att utbyggd vätgasproduktion för 50 miljoner ton vätgas per år. Det kan jämföras med att LKAB planeras göra 1 miljon årston vätgas 2050.

SSAB långt ifrån ensamma

SSAB är således inte ensamma om att satsa miljardbelopp på att ställa om till fossilfritt stål. Enligt planerna ska omställningen i Oxelösund vara klara 2025 så att kommersiell drift kan starta 2026. För de drygt 6 miljarder kronor SSAB investerar här kommer man kunna producera 1,7 miljoner ton fossilfritt stål per år.

”Den kommande investeringen i Luleå är mycket bredare än att ‘bara’ ta bort koldioxidutsläpp. Vi investerar för en betydligt bättre kostnadsposition samt för att kunna förbättra produktmixen med mer vidareförädling. Total Capex har vi bedömt till cirka 52 miljarder kronor”, säger SSAB:s presschef Gunilla Hjalmarson till Affärsvärlden.

Uppstart i Luleå beräknas till slutet av 2028, kapacitet (råstål) med två ljusbågsugnar blir ca 2,5 miljoner ton.

Efter Luleå väntas det finska stålverket i Brahestad ställas om för fossilfritt stål. I dag är produktionskapaciteten där 2,6 miljoner ton, vilket betyder en omställning i nivå med den i Luleå.

Anläggningen i Brahestad är dock modernare än den i Luleå, vilket var en av anledningarna till att omställningen i Luleå görs före den i Brahestad.

Åtta gröna stålsatsningar

Läs också: SSAB har tappat gröna ledartröjan: ”Utmanarna har en klar fördel”

Läs också: Analytiker hyllar SSAB:s megainvestering: ”Djärvt drag”

Läs också: Analytiker sågar SSAB:s miljardsatsning: ”Gröna omställningen går inte på rosa moln”