Kärleksbrev från folket

Gustav Möller, socialminister under flera perioder åren 1924–1951, påstås ha fått brev ibland från människor som skrev och tackade för folkpensionen. Jag vet ju inte, men misstänker att Annika Strandhäll, som sitter på hans taburett i dag, inte mottar så många liknande skrivelser. Om det fortfarande trillar in kuvert till regeringskansliet med adress i fin piktur, är nog risken stor att de snarare kommer från folk som har nekats någon bidragshöjning.

”Den som vill bli älskad ska inte hålla på med politik. Respekt, inte kärlek, är politikens bekräftelsevaluta”, konstaterar Affärsvärldens nye krönikör, den tidigare statssekreteraren och S-politikern Jan Larsson på sidan 11. Detta med anledning av regeringens prekära läge i opinionsmätningarna. Larsson skriver vidare att sådan respekt möter politiker som lyckas bemästra svåra problem. Så pekar han ut flyktingkrisen som en fråga som, rätt hanterad, skulle kunna skänka ära och berömmelse.

Om regeringen Löfven håller med om analysen så rekommenderar jag att den börjar med att närstudera ­Malmö. I rikets tredje största stad tornar nämligen flyktingkrisen upp sig, tillsammans med två andra av landets stora utmaningar: skolkrisen och bostadskrisen. Ingen annan större stad i Sverige är i närheten av en lika beklämmande socioekonomisk utveckling (se sid 14). Färre än två av tre malmöbor i arbetsför ålder förvärvs­arbetar i dag.

Fast om Stefan Löfven räddar Malmö är han inte bara värd respekt. Då har han även gjort sig förtjänt av vår kärlek. Tackbrev från allmänheten också, för den delen.

Välkomna, Lena och Jan!

Ytterligare en krönikör har premiär i Affärsvärlden i dag. På sid 13 förklarar Lena Hagman intressant och initierat varför Riksbanken inte kommer i närheten av sitt inflationsmål. Och varför det borde göras om till ett intervall. Välkomna både Lena och Jan!