Kanonavkastning för den skrupelfria

LO-tidningen rapporterade häromveckan att AP-fonderna har innehav i 26 företag som tidningen menar bedriver oetisk verksamhet. Morgondagens svenska pensionärer berikas när det går bra för företag som tillverkar kärnvapen eller klusterbomber, orsakar miljöförstöring eller på annat sätt bidrar till att öka eländet i världen, konstaterar tidningen.

En intressant fråga är om AP-fonderna genom dessa investeringar trots allt har fullgjort sin huvuduppgift – att trygga svenskarnas pensioner – eller om investeringarna har varit inte bara moraliskt utan också ekonomiskt förkastliga. Affärsvärlden har därför granskat kursutvecklingen hos de bolag som AP-fonden köpt in sig i och som förekommer på någon eller flera av de mest erkända svarta listorna, bland annat den danska organisationen Danwatch. Vi har jämfört aktierna med MCSI:s världsindex. Slutsatsen är att de oetiska investeringarna är en lysande affär.

Oavsett om vi ser till utvecklingen under det senaste året, de senaste tre åren eller de senaste fem åren överträffar aktierna i de oetiska bolagen världsindex med marginal. Allra bäst har de oetiska aktierna gått under den längre perioden. På fem år har de ökat med i genomsnitt 70,4 procent, medan världsindex under samma period har sjunkit med 4,7 procent. Under det senaste året är ställningen 15,2 procent för den oetiska portföljen mot 3,6 procent för världsindex.

Att det skiljer så mycket mellan tidsperioderna förklaras av att de flesta av de oetiska bolagen verkar inom ickecykliska sektorer, som tobak och vapen. De har inte påverkats så mycket av den senaste börsuppgången som däremot gav ett stort genomslag i världsindex. Undantaget är de cykliska gruvbolagen som kvalar in på listan i de fall då de är grova miljöbovar.

Tycker du att det är stötande att de oetiska placeringarna slår de etiska? Då blir det inte bättre när vi berättar att Dongfeng Motor Group Co. Ltd är en av de absoluta högpresterarna i AP-fonderna. Bolaget levererar vapen till militärjuntan i Burma och är bland annat svartlistat av norska statens pensionsfond Utland. Aktien har stigit med 375,5 procent under de senaste två åren, så på den punkten har det gått bättre för svenskarna än för norrmännen – åtminstone i rent ekonomiska termer.

Och det finns fler exempel på att börsutvecklingen inte tar några moraliska hänsyn. Fondförvaltaren USA Mutual tar fasta just på de oetiska bolagens okänslighet för konjunktsvängningar i sin marknadsföring av Vice Fund (Syndafonden).

“Vice Fund letar efter aktier i bolag inom tobak, alkohol, spel och vapen/försvarsbolag eftersom vi anser att dessa industrier tenderar att utvecklas oberoende av ekonomin som helhet. I själva verket kan de ha potential att prestera bättre när tiderna är osäkra, och många ser en investering i ‘syndiga industrier’ som en solid strategi under lågkonjunktur.”.

Även Vice Fund slår sitt jämförelseindex, om än inte med lika mycket som AP-fondernas oetiska portfölj. Av Vice Funds senaste rapport framgår att förvaltarna ser försvarsindustrin som området med de “billigaste aktierna i universum”. Ett av de sämst presterande innehaven under senaste kvartalet var dock General Dynamics, som rasat på grund av farhågor om nedskärningar i den amerikanska statens vapeninköp i spåren av landets nedtrappning i Irak.

“Bolagen kanske har skärpt sig”

Är det mer lönsamt att investera i oetiska bolag?

– Nej, det skulle jag svara nej på, det är så många faktorer som spelar in, säger Ossian Ekdahl, chef kommunikation och ägarstyrning på Första AP-fonden.

Varför de oetiska innehaven går så bra säger han sig först inte ha någon förklaring till. Men efter en stunds fundering lägger han fram en teori.

– En möjlighet skulle kunna vara att en del av de här bolagen har haft problem men att de har börjat processen att förbättra sina rutiner vilket aktiemarknaden uppskattar.

Affärsvärlden har inte hittat information om att något av de kritiserade innehavens aktielyft skulle bero på förbättrad etik. Men i flera fall har den dialog som AP-fonden, tillsammans med andra investerare, fört med vissa oetiska bolag resulterat i förbättringsåtgärder.

Ett exempel är Grupo Ferrovial. Det spanska byggföretaget var svartlistat på grund av stora miljörisker i samband med ett vägbygge i ett naturskyddsområde i Polen. Efter att bolaget skärpt till sig vad gäller riskhanteringen avfördes bolaget från svarta listan förra året.