Kan Capio friskna till igen?

“Jag är livrädd för att låta för negativ.”

Egentligen är han ju så optimistisk, Capios vd Per Båtelson, men den senaste tiden har han drabbats av en rad bakslag. Halvårsrapporten häromveckan överraskade med svagare försäljning än väntat och ett kvartalsresultat som nästan halverats, och aktien föll direkt med 10 procent.

Många av Capios placerare hade uppenbarligen fått nog efter alla bakslag den senaste tiden. I april bommade den franska hälsomyndigheten igen en av Capios kliniker, och sedan i juni kliar sig analytiker i huvudet över företagets uppmärksammade återköp av brittiska sjukhusfastigheter. Därtill blev förv��rvsspecialisten Capio i somras blåst på den vackrast tänkbara franska bruden – vårdkedjan Générale de Santé som i ett slag skulle ha gjort Capio dubbelt så stort.

Som lök på liggsåret fortsätter den tröga svenska debatten om vinstdrivande sjukhus och privata vårdförsäkringar. Om orättvisa “gräddfiler” förbi vårdköer. Sjukhus AB är ett infekterat begrepp, men samtidigt något som politiker runt om i Europa måste ta ställning till, vare sig de vill det eller inte. Och det mesta tyder på att de måste börja gilla både vinstdrivande vårdinitiativ och privat finansiering.

Exempelvis Sveriges utgifter för sjukvård ökade med 2,1 procent per år under perioden 1990-2001. Samtidigt växte BNP med endast 1,5 procent per år. Likadant ser det ut i de flesta västländer, bland annat i Frankrike och Storbritannien som Capio är verksamt i.

På Capio är det precis denna trend man försöker slå mynt av.

– Det är lätt att överdriva fördelarna med outsourcing, men inte när det gäller vårdsektorn. Vi tror att den trenden håller i sig, och då är Capio ett av de bäst skickade bolagen att ta hand om det, säger Henrik Andersson, fondförvaltare på Handelsbanken Fonder som är en av Capios största ägare.

Outsourcing var ordet, och Capio är vårdens svar på Flextronics. Under det senaste decenniet har så gott som samtliga svenska kommuner och landsting lagt ut någon vård eller omsorg på entreprenad.
Capio är därmed ett av de bolag som lockar långsiktiga placerare som ser den demografiska trenden att västvärldens befolkning blir allt äldre och i allt större behov av vård, samtidigt som allt färre arbetar och betalar skatt. De gemensamma medlen räcker helt enkelt inte till.

Men kursutvecklingen i år är en besvikelse. Medan Stockholmsbörsens generalindex klättrat med 20 procent har Capio rasat med lika mycket.
Den utlösande faktorn var som sagt halvårsrapporten. Ett av Capios problem är att Stockholms läns landsting bestämt sig för att inte beställa fler tjänster i år, vilket hindrar Capios S:t Görans sjukhus från att expandera. Det är svårt att inte se paradoxen: De försvagade marginalerna i Sverige skylls på kommunernas och landstingens allt svagare ekonomi – precis den trend som skulle gynna Capio.

– Det går väldigt bra ihop, tycker dock Per Båtelson om motsägelsen.

– Politikerna sätter stopp för mer pengar nu tillfälligt, men det går inte att hålla tillbaka det här. Det blir tufft i ytterligare några kvartal, men i förlängningen kommer det att leda till ett lyft för oss.

Men frågan är hur snabbt det kommer att gå, debatten ligger fortfarande på en basal nivå. Även på kommun- och landstingsförbunden inser man att någonting måste göras – deras samlade underskott låg på 7 miljarder i fjol – men när deras respektive ordförande skriver om saken i DN upprepas hela tiden ursäkten “vi måste i alla fall få diskutera”. Och när en statlig utredning nyligen kom fram till att vinstmotiv i vården kan leda till felaktiga prioriteringar och bör begränsas, måste Capio och en rad andra remissinstanser svara med en grundläggande kurs om att vinst betyder att intäkterna överstiger kostnaderna, något som är en förutsättning för all verksamhet.

Men även om Capio vill tjäna pengar på vård så tänker man inte skylta med det – företaget har aldrig delat ut pengar till aktieägarna och har inte heller några planer på att göra det.

– Vi kommer att bli mer aggressiva i den svenska debatten, säger Per Båtelson med den verkställande direktörens inbyggda resultativer.

Men han slåss mot en ganska motsträvig regering. Förbudet för landsting att lämna ifrån sig driften av akutsjukhus har förlängts till mitten av 2004, och Capios tämligen negativa remissvar i frågan hade ingen större effekt. Frågan är hur länge Capio orkar. Och har råd, för den delen.

– Vi är hur uthålliga som helst, säger Roger Holtback, Capios styrelseordförande och den som drog i gång verksamheten för knappt tio år sedan.

– Men min prognos är att rätt så genomgripande reformer står för dörren. Oavsett om politikerna vill det eller inte så kommer det mer försäkringsalternativ och inslag av “self-pay”. Jag tror också att de har fått en större respekt för oss och ser att vi levererar kvalitet. Vi har blivit politikernas problemlösare.

Men Sverige står för bara en mindre del av Capios verksamhet, och utomlands har det gått desto snabbare att köpa sjukhus. I Storbritannien, Capios näst största marknad efter den nordiska, sjönk försäljningen under det andra kvartalet i år, något som förklaras med minskad efterfrågan från det offentliga. Samtidigt föll lönsamheten kraftigt, och på marknaden finns det en misstanke om att Capio utökat sin kapacitet för att smidigare kunna ta sig an de fyra enheter man har lagt in anbud på.

– Skulle vi vinna alla fyra så får vi ytterligare ett halvt Capio Storbritannien. Vi får besked i september, säger en hoppfull Per Båtelson.

Capio har vuxit fantastiskt fort, från några miljoner 1994 till runt 9 miljarder kronor i dag. Den senaste kvartalsrapportens problem indikerar att det kanske har gått lite väl fort, att lönsamheten fått stå tillbaka för tillväxt.

Men mycket tyder alltså på att Storbritannien snart är Capios största marknad. Tidigare var det Frankrike som var på god väg att bli det. För ett år sedan köpte Capio Clininvest, Frankrikes näst största privata vårdgivare, och i somras var det som sagt meningen att Capio skulle gå samman med Générale de Santé, den överlägset största privata aktören. Men till Capios och många betraktares förvåning tackade den franska styrelsen nej till budet, och de 7 miljoner kronor Capio lagt ned på sitt anbud blev rätt så värdelösa.

– Det är väldigt synd att den affären inte blev av, den hade inneburit mycket stora möjligheter. Vi lade ner stora resurser på Générale de Santé, men nu måste vi återgå till den affär vi har, säger Roger Holtback.

Ett köp av Générale de Santé skulle ha gjort Capio dubbelt så stort och Frankrike till den överlägset största marknaden. Det var inte den första franska motgången. Ett par månader innan hade det franska hälsoministeriet tvingat Capio att stänga en av sina kliniker. Myndigheterna riktade kritik mot inhyrda läkare, och hela klinikens verksamhet låg nere i en månad. Capio väntar fortfarande på ersättning för de 11 miljoner man förlorat på stängningen och på att klinikens beläggningsgrad ska komma upp på normal nivå.

Men dessa problem får man kanske räkna med. Det är en del av den politiska risken i en så känslig verksamhet som vård.

Ett mer självförvållat problem dök upp i somras, då brittiska sjukvårdsfastigheter som sålts så sent som i fjol (“vi vill frigöra kapital och fokusera på sjukvård”) köptes tillbaka. Många undrar fortfarande varför, och Per Båtelson suckar när han än en gång får förklara att “det här snacket om att vi skulle ha bytt strategi, det stämmer inte”.

Förklaringen till återköpen är helt enkelt, enligt Capio, att det är en lönsam affär. Capio ägde tidigare 20 procent av de brittiska fastigheterna, men sedan banker och kreditvärderingsinstitut ändrat sin syn på sådana innehav, så lönade det sig för Capio att ta in hela posten i balansräkningen.

Årets alla motgångar har dock tryckt ned Capios aktiekurs mot samma nivå som vid börsnoteringen för tre år sedan.

– Just nu har vi en kurssituation som inbjuder till att titta närmare på bolaget, och jag har varit lite förvånad över att ingen industriell ägare intresserat sig. Kanske finns det en okunskap om verksamheten, säger Roger Holtback.SJUKDOMSFÖRLOPPET

22 april Enheten Polyclinique Marzet stängs i en månad av franska myndigheter utan förklaring. Capio förlorar miljonbelopp.

17 juni Capio köper brittiska fastigheter för över 3 miljarder kronor. Förvåningen är total då samma fastigheter såldes i en “fokusering på kärnverksamheten” bara ett år tidigare.

23 juni Helt oväntat avslås Capios bud på det franska vårdbolaget Générale de Santé. Mycket kraft och kapital går förlorad.

14 augusti Halvårsrapporten presenteras, med svagare tillväxt och resultat än väntat. Aktien rasar.v22 april Enheten Polyclinique Marzet stängs i en månad av franska myndigheter utan förklaring. Capio förlorar miljonbelopp.

__________________________

CAPIOS UTMANINGAR

Se över Strukturen Efter nio år av ytterst snabb tillväxt börjar det bli dags för fokusering. I somras lämnade man Polen genom försäljningen av en laboratorieverksamhet. Liknande drag är att vänta de närmaste åren. Arbetshälsovård är på väg ut ur Capio helt. Samma sak gäller äldrevård, som visat sig svår att få fart på då kommuner hellre satsar på den billigare hemtjänsten.

Reparera förtroendet De brittiska fastighetsaffärerna må vara historia, men en sådan kovändning får inte upprepas. Om inte politikernas inställning till privat vård är förutsägbar så ska åtminstone Capios affärsidé vara det.

Locka långsiktiga ägare Capios större ägare är enbart fonder, och den största är Merrill Lynchs med 10 procent av aktierna. Att inte Capio har lyckats övertyga någon långsiktig “industriell” ägare, typ Industrivärden, om den privata vårdens storartade framtid av tillväxt, är ett misslyckande. Vad är de rädda för?

Höj Marginalerna Tillväxten i Storbritannien och i Norden är inte vad den varit, och för ett vanligtvis snabbväxande bolag som Capio slår det hårt mot lönsamheten. Något lyft väntas inte snart, och de närmaste kvartalen krävs klassiskt besparingsarbete.

Hitta Förvärv Samtidigt som de redan köpta vårdinrättningarna kräver ytterligare genomgång letar Capio nya objekt att köpa. I Storbritannien har man lagt bud på fyra diagnostik- och vårdcentrum, och det finns ytterligare projekt på övriga marknader. v