Kampen om den nya plånboken

Du kan redan betala på bussen, på bion och för parkeringen med mobiltelefonen. Och miljoner svenskar sms-röstar i Melodifestivalen, Idol och Let’s dance. Eller betalar för annonser på Blocket med mobilen. Enligt Dagens Nyheter omsatte Telia Sonera mellan 350 och 400 miljoner kronor 2008 bara på omröstningar i olika tv-program. Vinstmarginalen låg på mellan 25 och 30 procent.

Det är dock redan historia. De betalningar som förmedlas via teleoperatörerna ökar snabbt och blir lättförjänta intäkter för Telia Sonera, Tele 2, Telenor och 3. Det är fullt möjligt att Telia redan i år spräcker miljardvallen på mobila betalningar. Övriga teleoperatörer kopplar till Telias system, och har därför lägre intäkter, men det handlar om allt större pengar för dem också.

Men det är prognoserna för framtiden som får det att vattnas i munnen på operatörer och aktieanalytiker. Enligt en rapport utgiven gemensamt av Världsbanken och Harvard-universitetet beräknas operatörerna 2012 ha intäkter på nära 8 miljarder dollar via mobila betalningar genom att serva 364 miljoner kunder. Enligt samma rapport är operatörens medelintäkt för en “mobile money-kund”, alltså en sådan som använder mobilen för betalningar, 74 procent högre än för än vanlig kund. Dessutom uppges de vara mer trogna sin operatör, vilket kan hjälpa operatörerna att få ner sin “churn” – andelen som säger upp sitt abonnemang.

Frågan som allt fler funderar över, både hos operatörerna och på aktiemarknaden, är förstås om telebolagen kapar åt sig intäkter från kortföretag och banker och utvecklas till betalningsföretag. Ämnet är oväntat känsligt.

– I dag är vi en stor telekomoperatör, med en tydlig kärnaffär. Det är klart att om vi går in i andra stora affärer, både kring befintliga affärer och nya, så kan det vara känsligt, säger Johan Wickman, utvecklingschef på Telia Sonera.

Analytiker vittnar om att konkurrensen mellan banker och icke-banker har ökat det senaste året. Det pågår en kamp om vem som “äger” slutkunden, där bankerna gör vad de kan för att operatörerna ska fortsätta att begränsa sig till att tillhandahålla den elektroniska kommunikationskanalen och skicka fakturor.

– Jag har svårt att se mobila betalningar som ett hot. Du kommer som kund fortfarande ha kvar ditt konto i banken. Jag ser mobiltelefonen som ytterligare en kanal, via vilken bankerna kan erbjuda sina tjänster, säger Anne Sundqvist, projektledare för mobila betalningar på Bankföreningen.

Operatörerna låter inte heller särskilt konfrontatoriska. Fast de har klart större ambitioner än att bara fortsätta att sköta sina nät.

– Vi har inga planer på att driva eller agera bank och söka bankoktroj. Men vi är aktiva på området för mikrobetalningar via prepaid och sms, säger Johan Wickman på Telia Sonera.

***

DET STORA PROJEKTET

Telebolagen sätter stort hopp sätts till Pay-Buy-Mobile-projektet (PBM), ett globalt samarbete mellan 52 operatörer som tillsammans har över 1,7 miljarder kunder. Syftet är att mobiltelefonen ska fungera som ett betal- eller kreditkort. Tekniken bygger på så kallad Near Field Communication (NFC) eller korthållsradiolänk och innebär att om man håller fram telefonen nära en kortterminal så registreras transaktionen. Kostnaden kan bli så låg som några ören per betalning. Lanseringen av NFC var tänkt att äga rum förra året men har, enligt Johan Wickman, blivit försenad på grund av telefontillverkarna.

– Vi trodde att det skulle gå att köra 2010, men det har blivit förseningar på terminalsidan. Tekniken måste finnas integrerade i flera terminaler (telefoner) för att det ska ta fart. Den stora massan terminaler kommer nästa år, säger Johan Wickman.

Sandy Shen på analysföretaget Gartner Group är dock inte fullt lika övertygad om att det är hela bakgrunden till fördröjningen.

– Terminaltillverkarna kommer att bygga in tekniken när de ser att systemet tar fart. Jag tror att fördröjningen har att göra med att banker, operatörer och andra spelare söker efter en fungerande affärsmodell. Vem som ska vara med och dela på transaktionsavgifterna och hur mycket varje spelare ska få är fortfarande en öppen fråga, säger Sandy Shen.

Enligt samstämmiga uppgifter finns en konflikt mellan operatörerna och bankerna som gör det svårt för dem att enas. Båda bevakar stenhårt sina relationer till slutkunden, allt tal om samarbete till trots.

– Vi utgör inte ett hot mot någon. Vi vill möjliggöra mobila betalningar, och för att göra det löser vi problem snarare än konkurrerar. Sen är det klart att på vissa marknader, som i Japan, då går operatörerna in och blir banker. I vår del av världen tror jag snarare att mobilen blir ditt plastkort och i vår demolösning syns kortföretagens loggor, säger Johan Wickman.

Redan i dag kan faktiskt mobiltelefonen sägas fungera som kreditkort, något som har uppmärksammats av Konsumentverkets insynsråd. Allt fler produkter och tjänster kan köpas och betalas i efterhand via mobilräkningen utan att det görs någon kreditprövning. Hittills har detta knappast varit något större problem i praktiken. Mobilköpen är nästan bara på småsummor, i allmänhet någon tia eller två. Men både beloppen och antalet transaktioner ökar och var gränsen går mellan små och stora köp är inte självklart. Helt klart är att många telebolag sneglar på att kunna erbjuda även större betalningar.

– Operatörerna tittar på att flytta in plastkortet i mobilen. Det är klart att om de vågar kan de mångdubbla sin omsättning, men det innebär en helt annan kreditrisk, säger Magnus Rehle, vd på strategifirman Greenwich Consulting.

***

OPERATÖRER SOM BLIR BANKER

För en dryg månad sedan kom beskedet att China Mobile, Kinas största mobiloperatör, har köpt 20 procent av Shanghai Pudong Developement Bank för 5,8 miljarder dollar. Syftet är att utveckla mobila betalningar. Tillsammans har de för avsikt att lansera mobila bankkort och betalningstjänster till sina 527 miljoner kunder. I stället för att söka samarbeten och sitta i eviga förhandlingar, väljer alltså China Mobile att bli bank.

I Asien är det ingen ny tanke. Redan 2000 var den ledande japanska spelaren NTT Docomo med och startade Japans första nätbaserade bank, Net Japan, och gav sig därmed in och konkurrereade med traditionella banker. Tillsammans har NTT Docomo och Net Japan erövrat en stor del av den japanska marknaden för mobila betalningar. I augusti 2009 meddelade NTT Docomo att bolagets kreditkortstjänst hade nått över tio miljoner användare. Vid halvårsskiftet samma år fanns cirka 420 000 betalningsterminaler för mobilkort i allt från klädbutiker och mataffärer till restauranger och taxibilar.

Under 2009 köpte sydkoreanska SK Telecom in sig i Hana Financial Groups kreditkortsverksamhet, och redan för fyra år sedan, 2006, handlade sydkoreanerna för över 1 miljard dollar via mobilräkningen. Nu ska China Mobile in och konkurrera på liknande sätt.

En skillnad mellan Asien och väst är att de asiatiska operatörerna har en långt mer dominerande ställning på sina hemmamarknader. Det gör att det i västvärlden är mycket svårare att knyta betalningar till en specifik operatör. I Japan underlättades NTT Docomos framgångar dessutom av en struktur där banker tidigare inte hade möjlighet att ge ut betalkort.

De flesta analytiker verkar eniga om att mobilbetalningar i väst kommer att bygga på samarbeten mellan de etablerade spelarna, vilket i alla fall inledningsvis kommer att leda till en fragmenterad marknad. Det i sin tur banar väg även för nya spelare.

***

BANKERNA MOBILISERAR

Den 24 mars i år skickade Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank ut ett pressmeddelande om att de inlett ett samarbete för att utveckla en enkel tjänst för mobila betalningar. Målet är att erbjuda betalningar mellan privatpersoner och för vissa typer av produkter och tjänster, som Blocket.

Projektet är ett samarbete på nationell nivå. Det pågår parallellt med att samtal förs på europeisk nivå, men en sådan internationell process med många parter involverade tar tid, enligt Anne Sundqvist på Bankföreningen. Genom att lansera en fungerande plattform i Sverige ser bankerna i Sverige till att ligga i framkant.

– Jag skulle säga att det är något alldeles unikt att många banker i ett land går ut och deklarerar ett samarbete kring mobila betalningar. Ett samarbete där alla banker kommer ha möjlighet att ansluta, säger Anne Sundqvist. Målet är att alla bankers kunder ska kunna nyttja tjänsten, säger Anne Sundqvist.

Bankernas hoppas primärt att mobila betalningar ska ersätta kontanter som är en dyr hantering och dessutom problematisk ur säkerhetssynpunkt. Under hela 2000-talet har det samlade uttaget ur bankomaterna legat ganska konstant runt 275 miljarder kronor per år. Med mobiltelefonen kan trenden komma att förändras. Tanken är att vi ska kunna köpa en liter lättmjölk eller en dagstidning med mobiltelefonen.

Vilken teknik som ska användas är ännu inte klart. Samarbetet är nytt och upphandling av it-leverantör ska nu ske. Bankernas tjänst är tänkt att lanseras om ett år. Magnus Rehle på Greenwich Consulting tycker att det andas defensiv åtgärd. I värsta fall ett panikartat utspel från några som är rädda att bli frånseglade.

– Det låter lite för bra för att vara sant. Jag är glad om bankerna enats kring något, men jag blir orolig när jag ser att de ska börja sin upphandling nu. Det är ett jättelikt teknikprojekt, men vad kommer att nå ut till kunderna i år? Frågan är om aktionen egentligen bara är ett försök att visa att de är att räkna med, säger Magnus Rehle på Greenwich Consulting.

Sandy Shen har på telefon från Kina ingenting att säga om just de svenska bankernas samarbete, men menar att bankerna generellt har varit sena i starten. De har helt enkelt mindre att vinna och mer att förlora.

– Jag tror att banker och andra finansiella företag är mer försiktiga. De har regelverk att följa. För de som kommer från mobilsidan finns ännu inte väl definierade regler. De vill ofta agera snabbare än bankerna, säger hon.

***

SYSTEMETS RYGGRAD

I dag är det företag som Visa och Mastercard som är själva stommen när man handlar med kredit- och betalkort. De fungerar som länken mellan tiotusentals finansiella institutioner, miljontals butiker och affärsverksamheter och hundratals miljoner kortinnehavare. Bankerna och andra kortutgivare köper lösningar av Visa och Mastercard och sätter sedan kortföretagens logga bredvid sin egen på de plastkort som de utfärdar.

Visa och Mastercard är i dag så stora och väletablerade att de är svåra att hota, även om flera av de lösningar som kommer nu exkluderar jättarna, framför allt i tredje världen.

– Vi har på kortsidan en välfungerande lösning som står för säkerhet och trygghet. När systemen för mobila betalningar tar fart, tillhandahåller vi ryggraden, som behövs för att de nya systemen ska fungera lika effektivt som kontokorten fungerar i dag, säger Timothy Murphy, ansvarig för kärnprodukter på Mastercard.

Mastercard omsatte 2008 fyra miljarder dollar och gjorde en rörelsevinst på knappt 2,3 miljarder, motsvarande en rörelsemarginal på 44,3 procent. SEB Kort hade samma år en nettoomsättning på 1,7 miljarder kronor och en vinst på en halv miljard, alltså en rörelsemarginal på närmare 30 procent. De nya aktörerna vill naturligtvis vara med och slåss om de pengarna.

***

NYA MARKNADER

Det finns 4,6 miljarder mobiltelefoner i världen, men bara 1,8 miljarder bankkonton. Den insikten räckte för att mobiltelefontillverkare skulle se sin möjlighet att vara med och slåss på marknaden för mobila betalningar.

De senaste tre åren har flera spelare riktat sina blickar mot tredje världen. Där är bankväsendet inte lika utbrett som mobiltelefonin, inte heller är kontokortssystemen lika etablerade. Det öppnar för nya aktörer.

I februari i år lanserades Nokia Money, en tjänst som möjliggör överföring av pengar från privatperson till privatperson, liksom från privatperson till butik. Kunden eller handlaren sätter in pengar antingen direkt på ett bankkonto eller på ett “Nokia-account”. Nokia samarbetar i sin tur med lokala banker.

Lanseringen gjordes i Pune, i Indien. Än så länge är det för tidigt att säga hur det går, men förhoppningarna är stora.

– Projektet är ännu i ett tidigt skede, men vi har fått positiv feedback och potentialen är enorm, säger Hannu Markus på Nokias kommunikationsavdelning.

I Kenya har operatören Safari.com tillsammans med brittiska Vodaphone sedan länge tillhandahållit en liknande lösning, M-Pesa. Tjänsten utvecklades för att kunna erbjuda mikrolån, men problem i inledningsskedet gjorde att man i stället satsade på att föra över pengar från en part till en annan. Numera har det visat sig att mer än 30 procent av M-Pesas användare också sparar på sitt mobilkonto. M-Pesa har exporterats till Tanzania och Afghanistan och är på gång i fler länder.

– De nuvarande systemen begränsar sig till en operatör. Så vitt jag vet finns inga konkurrerande system som är öppna. Det gör att du inte kan föra över pengar från en användare med en operatör till någon med en annan operatör. Vi välkomnar alla operatörer, alla banker, säger Hannu Markus som sätter stor tilltro till Nokias egen lösning.

Avsikten är också att Nokia Money-mjukvaran ska kunna laddas ned till alla mobiltelefoner framöver, inte bara Nokias.

Utöver de etablerade operatörerna och finansföretagen finns en myriad av uppstickare, som kan komma att bli framtidens vinnare. Paypal är ett exempel. Bolaget är verksamt på över 190 marknader och har 81 miljoner aktiva användare. Bolaget köptes 2002 av Ebay. Liknande exempel är svenska Payex och Nokias amerikanska samarbetspartner Obopay. Företag som Google, Amazon och Apple har också existerande betalningslösningar som kan komma att användas i bredare skala i framtiden. Vad är det egentligen som hindrar att du handlar mat på ditt i-tunes-konto?

Det är lite för tidigt att utropa vinnare och förlorare i kriget om betalningarna. Men helt klart är att teleoperatörernas intäkter ökar i snabb takt. Och att bankerna känner sig hotade.

– Det finns möjligheter för bankerna, men det är klart att de, såväl som clearingföretagen, ser att om mobiltelefonen blir det nya betalningsmedlet så måste de dela med sig av de existerande transaktionsintäkterna, säger Sandy Shan, analytiker för mobila betalningar på Gartner Group.

Dela med sig. Hmm. Knappast bankernas bästa disciplin.