Kampen om bolånekunderna: Swedbank tappar mest – uppstickare tar mark

Trots ett uttalat mål om att ta bolånekunder går kurvan för de största aktörerna åt fel håll. Den långsiktiga trenden är att de mindre aktörerna är på gång. För storbankerna som tjänar miljarder på sina bolånekunder är utvecklingen en sten i skon. Bolånemarknaden är trögrörlig och få kunder byter bank när de väl tagit sitt bolån. Och bolånen är en central affär för bankerna. Faktum är att räntenettot – skillnaden mellan ränteintäkter från utlåning och räntekostnader för in- och upplåning i mångt och mycket är deras största inkomstkälla. Så även till synes små tapp blir stora pengar över tid.

De senaste fem åren har Swedbank som länge varit den största aktören tappat 1,5%, visar siffror som Affärsvärlden tagit del av att.

“Våra marknadsandelar kan variera över tid”, säger Love Liman Jacobsson presskommunikatör på Swedbank.

Inte heller SEB har lyckats behålla sin position utan har på fem år tappat nästan 0,7%. Handelsbanken har å sin sida fått se sin del av kakan krympa med 1,4%. Tidigare har banken framhållit att man lyckats behålla sina marknadsandelar. Nu vill man hellre tala om kundnöjdhet än marknadsandelar. Men Handelsbankens presschef Mats Olsson konstaterar ändå:

“Det är en hård konkurrens på bolånemarknaden just nu.”

Nordea vinner terräng

Av storbankerna är det bara Nordea som tagit mark. Banken ökar med 0,3%.

“Vi vill attrahera nya och behålla våra nuvarande kunder genom att vara lätta att ha göra med, ha digitala tjänster i världsklass och samtidigt vara prisvärda och relevanta”, säger Nordeas bolånechef Pia Tverin.

Fortfarande står dock Swedbank och Handelsbanken för nästan hälften av bolånestocken. Tillsammans har de nästan 43% av marknaden.

Danske Bank lyckas inte bryta igenom

Danske Bank som ofta lyfter fram låga bolåneräntor som ett vinnande koncept verkar inte ha lyckats övertyga svenskarna om sin förträfflighet. På fem år har banken tappat 0,6% av den svenska bolånemarknaden. Kapacitetsbrist, hävdar banken.

”Det handlar till viss del om att vi har varit tvungna att ta fram bättre digitala system för att kunna agera snabbare. Samtidigt har vi under en tid haft kapacitetsbrist och det, i kombination med tuff konkurrens om bolånekunderna, har gjort att vi tappat något på bolånemarknaden”, säger Anneli Adler, privatmarknadschef på Danske Bank Sverige.

SBAB släpar efter

Statliga SBAB, som fått en hel del kritik för att inte ta ledartröjan och erbjuda de lägsta bolåneräntorna, har bara ökat med ynka 0,1% på fem år.

“Under det senaste året har vi tagit 25% av bolånemarknadens totala tillväxt, så nog utmanar vi konkurrenterna”, säger SBAB:s presschef Catharina Henriksson. Att facit de senaste åren är så dystert för den statliga banken förklarar hon med Sparbanken Syd ifjol utnyttjade sin rätt att lösa ut sin bolånestock.

Att den totala bolånemarknaden har visat en svag volymtillväxt i takt med att räntorna har klättrat uppåt är ingen hemlighet, men det finns vinnare på den svagare marknaden.

Sett över fem år är det två mindre aktörer som sticker ut: Länsförsäkringar Bank och Skandiabanken plockar andelar. Skandiabanken har sedan 2019 i kronor räknat nästan dubblat sin bolånestock, från 60 till 106 miljarder kronor.

“Grunden till Skandiabankens tillväxt stavas ett transparent och kundvänligt bolån i kombination med en prisledande strategi. Exempelvis har Skandiabanken haft lägst snittränta 13 av de senaste 20 månaderna”, säger Skandiabankens affärschef Johan Bauhn.

Länsförsäkringar Banks VD Sven Eggefalk ser lokal närvaro som ett vinnande koncept.

“Vi ser en trend att kunderna vill vara digitala i mycket stor utsträckning, men när det gäller stora och för hushållet viktiga beslut så vill man ha en mänsklig kontakt”, säger han.

Avanzas bolån slut

Avanza som är just digital, tror att bolåneaffären skulle kunna växa mer. Men inte så länge banken bara lånar ut en mindre del av inlåningen. Dessutom riktar sig Avanzas bolån enbart till kunder inom Private Banking.

“Det finns därmed en tydlig begränsning i hur mycket vi kan låna ut och vårt bolån är ofta slutsålt”, säger Sofia Svavar, kommunikationsansvarig på Avanza.

På fem år har hushållens totala bolån ökat med 649 miljarder till 4094 miljarder kronor. De senaste två åren har ökningen däremot varit blygsam.

“Förändringen kan se ut att gå långsamt men för enskilda år kan andelen av nyutlåningen variera avsevärt”, säger Bankföreningens chefsekonom Johan Hansing.

Läs mer: Macéus: Privatekonomerna och politikerna har fel om bolånen

100 000 fel i färska årsredovisningar: ”Bolagsverket tar emot vilket skräp som helst”

Svårförklarliga skillnader i fastighetsbolagens avkastningstal