Kampen om begåvningarna

Den stora utmaningen för konsulterna är inte i första hand hur de ska locka kunder utan hur de ska rekrytera begåvningarna.

I vintras kom ett överraskande besked från Arthur Andersens högsta ledning: kostymtvång gäller inte längre på jobbet. Det kan verka obetydligt i sammanhanget, men det slopade kostymtvånget är bara ett av många tecken på att kampen om talangerna hårdnat väsentligt de senaste åren. Managementkonsulterna tvingas anpassa sig till en yngre, mer kreativ kultur.

Brist på kvalificerad arbetskraft är det största hotet mot branschens tillväxt. Alltså blir rekryteringen mer och mer aggressiv. På managementfirmorna har en personalomsättning på högst 15-20 procent om året varit det normala. I somliga fall har siffran nu hunnit stiga till 30 procent. Och de som inte trott att internetbranschens lockrop utgjort något egentligt hot, fick något att tänka på i höstas när Andersen Consultings VD George Shaheen lämnade miljardföretaget där han jobbat i närmare 30 år för nätbutiken Webvan. Om han kunde hoppa av till en “dotcom” – då kan vem som helst göra det.

Så hur ska slaget om talangerna vinnas? Dels handlar det om pengar. Enligt en undersökning från ADD Resources, ett brittiskt rekryteringsföretag som specialiserat sig på managementkonsulter, har startlönerna stigit kraftigt det senaste året. ADD har undersökt 18 stora managementkonsultfirmor i Europas största länder och kommit fram till att en analytiker, som de yngsta ofta får vara på högprofilfirmorna de första åren, kan tjäna nästan 50.000 pund om året, vilket motsvarar en månadslön på cirka 58.000 kronor. För yngre som går direkt in i en konsultroll steg snittlönen från 700.000 kronor om året till drygt 800.000 kronor. Med eventuell prestationsbonus och andra förmåner kan hela ersättningen närma sig 1,4 miljoner om året.

Normen för vad en konsult på de här firmorna ska dra in är drygt fyra miljoner kronor per man. Bara under förra året fanns exempel på firmor som höjde ingångslönerna med 10-15 procent. De svenska managementkonsulterna ligger i snitt något under dessa nivåer, men ingångslöner på 35.000 kronor för en nyanställd är inte ovanligt.

Problemet blir dock att lönerna drivs upp över lag, eftersom arbetsgivaren måste behålla gapet upp till de mer erfarna konsulterna. Det är ett problem för dem; risken finns att löneökningarna också leder till att de tvingas debitera klienterna mer. Det är bland annat på grund av detta som det framstår som mer och mer attraktivt att belöna i form av optionsprogram och ägarandelar i stället.

Tipspengar

De nystartade internetkonsultfirmorna måste också hålla en konkurrenskraftig ersättningsnivå, trots att de oftast inte fått upp lönsamheten än. För dem har valet fallit på att erbjuda ägarandelar i såväl moderföretaget som i de klientföretag konsulten jobbar med. Connecta har till exempel haft ett ersättningssystem som fungerar så att konsulterna har 20.000 kronor i fast lön upp till en debitering på 40.000 kronor i månaden. Allt därutöver delas lika mellan konsulten och Connecta. Det kan resultera i att en konsult tjänar i snitt 80.000-90.000 kronor i månaden, enligt uppgift till Affärsvärlden.

Modellen att ge de anställda pengar om de tipsar om nya medarbetare håller också på att bli vanlig. Redan nu har Ernst & Young, Deloitte & Touche och Information Highway/Connecta så kallade rekryteringspremier. Ju högre position kandidaten får, desto mer betalt till tipsaren. Summor på upp till 40.000 kronor är inte ovanligt.

Men allt handlar inte om pengar. Det handlar om image också. Managementkonsulter har traditionellt värvat med argumentet att några lärorika år hos dem kan bli en rejäl språngbräda i karriären. Men tryggheten i de gamla konsultstrukturerna är inte lika positiv längre. Därför anstränger sig firmorna för att skaffa rätt image av risktagande, kreativitet och spännande jobb. Det är i det ljuset man ska se de reklamkampanjer som konsulterna börjat med de senaste åren. Fokus ligger inte på att skaffa fler kunder, utan på att kommunicera rätt image för att locka begåvningarna.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från SciBase