”Kampen mot terrorismen tar tio år”

Det är brittiska The Times källor som uppger att USA och Storbritannien håller på att ta fram en ny så kallad doktrin, anpassad för vad som antas bli en helt ny typ av krig.

En regelrätt invasion av Afghanistan, där den huvudmisstänkte Osama bin Laden amtas befinna sig, är uteslutet, och det “nya kriget” handlar inte heller enkom om att få fast och ställa den skyldige till terrordåden inför rätta.

“Vi tror att det här kommer att vara fem till tio år”, säger en försvarskälla till The Times.

Att USA håller på att förstärka sin truppnärvaro i Mellanöstern, senast genom att skicka dit ett tredje hangarfartyg, ska tolkas mer som en “styrkedemonstration” än en signal om att en invasion planeras. Det finns inga planer på “en snabb lösning”.

För att möta det så kallade assymetriska kriget, där David faktiskt har en chans att slå till mot Goliat, håller USA och Storbritannien på att ta fram en doktrin som inbegriper inte bara krigsmakten, utan också diplomatiska, politiska och ekonomiska åtgärder.

“Målet är inte att gå mot fiendens starka punkter, utan mot dess svaga”, säger en källa om skillnaden mot tidigare krig där tanks och infanteri radades upp mot varandra.

Samtidigt är president Bush högst medveten om att det amerikanska folket kräver en regelrätt hämnd för dåden den 11 september, och det är mycket möjligt att USA därför gör ett militärt tillslag någonstans. Men endast om det finns säkra underrättelseuppgifter som garanterar en lyckad utgång.

“Det finns ingen anledning att skicka iväg en massa missiler mot bin Laden om de missar sitt mål, eller att skicka iväg Tomahawk-missiler mot bin Ladens träningsläger om de är tomma”, säger en källa till The Times.

Enligt källorna anses man redan nu ha nått vissa framgångar. Israeler och palestinier har tvingats till eld upphör, och i Afghanistans huvudstad Kabul ska landets ledare träffas för att diskutera bin Ladens öde. I början av oktober ska också Rysslands president Vladimir Putin, som länge manat till kamp mot terrorism, komma till Natos högkvarter i Bryssel.

En historisk parallell till kriget mot terrorismen kan vara kampanjen mot före detta Jugoslavien 1999. När USA och Nato slutligen gick in med militär blev de starkt kritiserade, men samtidigt hjälpte man till att bygga flyktingläger i Albanien. Så småningom föll Serbiens Slobodan Milosevic, och den nya regeringen lämnade över honom till Haagtribunalen.

Ett annat historiskt exempel, som dock inte anses vara ett föredömme för “Operation Noble Eagle”, är Irak. Det militära målet att driva ut Saddam Hussein ur Kuwait lyckades, men ambitionen att det irakiska folket på egen hand skulle störta sin diktator misslyckades kapitalt.

Att Storbritannien förutom USA är den mest engegerade Natomedlemmen i frågan är inte så konstigt. Förutom att de historiska banden mellan USA och Storbritannien är mycket starka, led också det brittiska folket stora förluster i terrorattacken mot USA. 200 britter dog, och 800 saknas.