Kammarkollegiets miss: Miljardfonden -29% från det egna avkastningsmålet

Kammarkollegiet är en för marknaden okänd kapitalförvaltare, men har stora summor i spel genom aktie-, ränte- och fastighetsfonder. Myndigheten delar in förvaltningen i olika “konsortier”. Kunderna är stiftelser och fonder med statlig eller kyrklig anknytning, enligt Kammarkollegiet, som dock inte vill ange några konkreta exempel på vilka deras kunder är.

Tittar man specifikt på deras aktieförvaltning är den uppdelad på fyra olika konsortier som tillsammans förvaltar totalt ca 14 miljarder kronor. Av dessa konsortier är det bara den största, Spiran, aktivt förvaltas.

Spirans resultat: -29% mot jämförelseindex

Kammarkollegiet beskriver sig som en myndighet utöver det vanliga. Men ett område där de befinner sig långt under medel är i avkastningen på sexmiljardersfonden Spiran.

Målet för Spiran är att överavkasta mot sitt jämförelseindex över tid. Detta är något myndigheten misslyckats med. Enligt Kammarkollegiets hemsida har Spiran underpresterat stort mot sitt jämförelseindex sett över fem år.

Medan Kammarkollegiets jämförelseindex har avkastat 72% över en femårsperiod, har Spiran avkastat 42,5%. Det ger en skillnad mot index på -29,1%, eller -5,8% som genomsnitt för de åren.

Detta menar Katarina Ahlstedt, chef för Kapitalförvaltningen på Kammarkollegiet, beror på en gammal strategi som lades om 2021 efter att den gamla inte presterade som myndigheten önskade.

“Det är exakt samma påse med pengar, men den förvaltas helt annorlunda de senaste två åren”, säger hon och fortsätter:

“Det är också två sammanslagna konsortier. Underavkastningen var för ett antal år sedan och hade med den strategin att göra. Den portföljen hade en mer långsiktig fundamental värdetilt. Samtidigt var det mycket tillväxtbolag och magnificent seven som styrde mycket av kursutvecklingarna”.

Att underavkastningen enbart skulle gälla för ett par år sedan är en sanning med modifikation. Enligt Kammarkollegiets hemsida har Spiran underpresterat mot sitt jämförelseindex sett över nämnda fem år. Men Spiran har även underavkastat sett till tre år tillbaka, eller ett år tillbaka. Ser man ett år tillbaka ligger förvaltningen på -0,71% ställt mot jämförelseindex.

I samtal med Afv uppger Katarina Ahlstedt att underavkastningen sedan omläggningen av fondens strategi uppgår till -0,18%.

En statlig högriskfond

På Kammarkollegiets hemsida finns det ett produktblad för Spiran som klargör att risknivån för fonden är 6 av 7, alltså att den har en hög risk. Detta kan exempelvis jämföras med den aktivt förvaltade Nordea Småbolagsfond Norden som har en risknivå på 4 av 7.

Enligt Katarina Ahlstedt skulle deras egen fonds risknivå även kunna beskrivas som 5 av 7. Varför den i sådana fall inte gör det är dock oklart.

Kammarkollegiet misslyckas även med att uppfylla ett annat av sina mål: att ha en informationskvot på rullande fem år som ska ligga på 0,2. I stället är Spirans informationskvot negativ sett till en femårsperiod.

Trots den omlagda strategin är informationskvoten även negativ sett till det senaste året, enligt Kammarkollegiets Q4-rapport för 2023.

Att Spiran förvaltas aktivt beror på stadgarna hos Kammarkollegiet och dess kunder. Det framstår därför som osannolikt att det går att göra om förvaltningen till en passiv dito.

“Vilka kunder vi får ha styrs av förordning och kundbasen är förhållandevis snäv. De måste ha en statlig eller kyrklig koppling där vissa har inskrivet i sina stadgar att det ska vara aktiv förvaltning. Därför behöver vi ha den formen av produkt”, uppger Ahlstedt.

Riksrevisionen: Avveckla Allmänna Arvsfonden

Det har inte rått snålblåst runt Kammarkollegiet i år. I mars kom Riksrevisionen med en granskning av Allmänna arvsfonden, som förvaltas av Kammarkollegiet. Granskningen framhöll att arvsfonden får in mer pengar än den förmår dela ut. Dessutom fanns omfattande brister i kontrollen av utbetalningar. I samarbete med Säpo och polisen hade Riksrevisionen gjort slagningar på personer som fått pengar utbetalt via arvsfonden. Resultatet visade tydliga kopplingar mellan arvsfondens utbetalningar och organiserad brottslighet.

Förslaget var att Allmänna Arvsfonden, med sina 12 miljarder kronor i marknadsvärde, borde avvecklas.