Aktivistblankare
Jurister om högljudda blankarna: ”FI kliar sig i huvudet”
Under året har en annan typ av blankare gjort sig kända på de svenska börserna. Det handlar om aktivistblankare, på engelska kallat short-selling activists, som agerar som aktivister genom att ta en kort position i ett bolag och sedan generöst delar med sig av egenproducerade negativa rapporter kring de aktuella bolaget.
Några som märkt av den här trenden är advokaterna Rikard Stenberg och Johan Thiman, båda partners på affärsjuristbyrån White & Case och specialiserade på kapitalmarknad. De ser hur ett fenomen som tidigare varit starkt i framför allt USA och Storbritannien nu blivit vanligare i Sverige.
”Det är skillnad på vanliga blankare och den här typen av aktivistblankare. De senare publicerar ofta en rapport med sina teser till varför aktien är övervärderad då kan många andra i marknaden kanske haka på”, säger Rikard Stenberg till Affärsvärlden.
”Det är ett besvärligt område rent juridiskt, eftersom rapporterna ofta innehåller information som är sann och bekräftad av bolaget på ett eller annat sätt, liksom information som kan framstå som ’sannolikt korrekt’ men inte är bekräftad av bolaget, och även information som är spekulativ till sin karaktär eller som bolaget kan klassificera som direkt felaktig. Bolag som utsätts för det här har svårt att veta hur de ska bemöta angreppet”, fortsätter han.
Johan Thiman fyller i:
”Det kan vara blankarfirmor som är okända här i Sverige, men som opererar globalt eller regionalt och är välkända i andra delar av Europa eller USA. Men att de har den här aktivistiska karaktären är ett förhållandevis nytt fenomen i Sverige”, säger han.
“Besvärligt område rent juridiskt”
Under året har flera fall av aktivistblankning dykt upp bland svenska bolag.
I januari publicerade blankarfirman The Analyst en rapport om att Evolution var övervärderade och hänvisade till att 62% av bolagets intäkter kom från oreglerade marknader.
I februari inledde Viceroy sin blankarattack mot SBB genom att publicera en rapport som pekade ut påstådda felaktigheter i bolagets redovisning. Samma blankarfirma gjorde en ny rapport i september som menade att Truecaller blankats på grund av regulatoriska risker, frågetecken kring redovisning och skatt.
Under sommaren kom även Ningi Research med en rapport som hävdade att Sinch övervärderat bolagets verksamheter i Indien och Australien. Alla dessa exempel har Rikard Stenberg och Johan Thiman också lyft fram i en ny rapport.
”Det är ett besvärligt område rent juridiskt. För i ena änden av skalan har vi tryck- och yttrandefriheten som är väldigt starkt skyddad, medan det i andra änden finns lagar om till exempel marknadsmanipulation”, säger Rikard Stenberg.
Aktivistblankarna är professionella
De båda White & Case-advokaterna konstaterar också att lagstiftningen är relativt trubbig och tillsynsmyndigheter som Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten inte prioriterar att utreda den här typen av blankare.
”Det finns så klart en frustration bland de drabbade bolagen över att regelverket är så otydligt. Ser man det från ett regulatoriskt perspektiv är det också svårt att avgöra om detta fenomen endast är av ondo, då det i vissa fall kan finnas problem i bolagen som marknaden kan må bra av att uppmärksammas på. Det tyska bolaget Wirecard kan vara ett sådant exempel”, säger Rikard Stenberg.
”Regelverket är inte särskilt anpassat efter de här specifika situationerna då lagstiftningen sannolikt inte haft dem i åtanke. Man ska också komma ihåg att de här blankarfirmorna är professionella, de vet ofta mycket väl hur en rapport ska skrivas för att inte överträda lagen. Man kan förstå att FI och EBM kliar sig i huvudet”, säger Johan Thiman.
Rådet: Håll känslorna i schack
För de bolag som utsätts för aktivistblankning har Johan Thiman och Rikard Stenberg två råd: ha en bra kriskommunikationsstrategi och ta hjälp av externa rådgivare.
”Det ägnas kanske inte tillräckligt mycket tid åt att ha en kommunikationsplan för den här typen av händelser, och de förberedelser man har på plats är ofta mera inriktade på operationellt relaterad kommunikation. De situationer vi haft i Sverige visar också att det är en vit fläck för många bolagsledningar, där de kanske inte vetat hur de ska svara och gått i polemik med angriparen”, säger Johan Thiman.
”Är man upprörd och arg som bolagsrepresentant är det lätt hänt att man kastar ur sig någonting som inte präglas av den objektivitet som börsbolag ska ha i sin kommunikation. Därför kan det vara bra att ta hjälp av externa rådgivare så att svaret inte leder till ytterligare påhopp som trycker ned aktiekursen ännu mer”, säger Rikard Stenberg.
Att några av bolagen som utsatts för blankarattacker haft kommunikativa utmaningar eller väldigt högt tonläge är något som Affärsvärlden skrivit om tidigare. Bland annat hade Sinch problem med att nå ut till investerarna när de skulle bemöta kritiken, Truecaller väntade fem dagar med att svara på blankarrapporten och SBB:s VD Ilija Batljan menade i en intervju i höstas att blankarattackerna “handlar om väldigt organiserad verksamhet som verkar innehålla kriminella inslag“.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
