Juridiskt världskrig

Målet i sal 15 vid Stockholms tingsrätt gick trögt från början. Chefsåklagaren Lage Carlström satt ensam mitt emot de åtalade Ericsson-direktörerna, hans bisittare Kim Andrew hade inte hunnit läsa in förundersökningen på 7 000 sidor och var därför inte till mycket hjälp. Poliserna som utrett satt bland åhörarna.

Sju av de åtalade männen var klädda i mörka kostymer och sammanlagt tolv advokater satt vid deras sida, däribland Hans Strandberg, Leif Gustavsson, Lars Göthlin och Lars-Olov Svensson. Hela gräddan av stjärn­advokater som tog sig an uppdrag där folk anklagats för ekonomiska brott var på plats – alla betalda av telekombolaget Ericsson, till betydligt högre taxor än vad statskassan erbjöd. Det var bara Leif Silbersky som fick hålla till godo med offentliga medel. Han företrädde Liss-Olof Nenzell, en trotjänare inom Ericsson som fallit i onåd. Han hade pratat med polisen och fick därför betala själv.

Processen pågick under flera månader och överklagades sedan till hovrätten där samma procedur upprepades. Något straff för mutbrott var redan från början uteslutet, åklagaren hade aldrig vågat yrka på det. Men inte heller hans anklagelse om ”försvårande av skattekontroll” gick hem. Ericssoncheferna blev friade på alla punkter. Och de välbetalda försvarsadvokaterna som suttit uppe på Ericssons kontor och samordnat försvaret, kunde kamma hem ännu en seger.

När Hans Strandberg senare i karriären porträtterades i Svenska Dagbladet under rubriken ”Han vet knappt hur det är att förlora ett mål” konstaterade han torrt att ”den som har råd att kraftfullt försvara sig har större möjligheter att komma ur det hela. Sedan är det inte rättvist, kan man tycka.” För åklagaren Lage Carlström blev Ericssonrättegångarna ett svidande nederlag. Han, liksom många andra, tvingades konstatera att fällande domar mot svenska storföretag misstänkta för ekobrott är ytterligt sällsynt i Sverige.

Starka ekonomiska resurser, täta band mellan affärslivet och det juridiska etablissemanget och ekonomiskt komplicerade och svårgenomträngliga upplägg är några av orsakerna.

I fallet Ericsson är det dock möjligt att bolaget tog ut segern i förskott. Liss-Olof Nenzell blev under resans gång rejält osams med sin tidigare arbetsgivare, och ville inte glömma oförrätten. Trots Ericssonchefernas order att bränna alla papper hade Nenzell sparat dem, och 2012 sökte han upp amerikanska finansinspektionen, SEC, och berättade vad han visste. Uppgifterna om Ericsson mottogs tacksamt. Department of Justice (DOJ) och SEC genomför nu en omfattande utredning. Dessutom pågår en rättegång om mutbrott i Grekland.

De amerikanska myndigheterna har på senare år trappat upp kampen mot korruption. Även juridik styrs av trender. Att muta sig fram kunde kanske accepteras förr, i dag anses det förkastligt.

– Korruption är ett otyg och det amerikanerna gör är något bra, säger skattejuristen Peter Utterström som arbetat med den amerikanska korruptionslagstiftningen i ett 20-tal år.

– Dessutom har processerna dragit in stora pengar till den amerikanska statskassan.

Av de tio största korruptionsfallen gäller två stämningar USA-bolag medan resten är utländska bolag som dragits inför rätta i USA. Svenska Telia fick förra året betala 7,7 miljarder kronor, och toppar därmed listan. Det kan tyckas orättvist att ett svenskt bolag ska betala miljardböter till USA för korruption som begåtts i Uzbekistan, men amerikanerna hävdar att jurisdiktionen för att utreda brott gäller så fort brottsplanerna gjorts upp på amerikansk mark, eller om infrastruktur som servrar och telefonnät i USA använts, eller där det amerikanska banksystemet och dollarn använts vid transaktioner. I dagens globala näringsliv har nästan alla företag sådana länkar till USA. Få vågar protestera, utan väljer i stället att samarbeta. Så även Ericsson.

På en analytikerträff den 18 oktober i år kom därför Ericssons nye vd Börje Ekholm med det sensationella medgivandet att Ericsson verkligen brustit i sin efterlevnad av US Foreign Corrupt Practices Act, FCPA, den lag som de amerikanska korruptionsmålen bygger på.

– Vi har brustit i vår etiska kod och därför har vi rapporterat detta till myndigheterna, sa Börje Ekholm. Men han tillade snabbt att Ericsson samarbetar med de amerikanska myndigheterna i en ”pågående process” och därför inte kan redogöra för några detaljer.

Fortsättning lär följa.

USA mot EU

Det kan tyckas motsägelsefullt att det i den fria företagsamhetens förlovade land också finns en stark tradition av att statsmakterna ingriper i juridiska ärenden.

Under industrialismens barndom i slutet på 1800-talet skaffade sig ”rövarbaronerna” stor makt och enorma rikedomar. Främst av dem alla var John D Rockefeller, grundaren av Standard Oil. Oljans intåg i samhället innebar en smärre revolution, nu fick även fattiga möjligheter till belysning i sina hem. Framgångarna ledde till att Standard Oil skaffade sig monopol och använde sin makt alltmer hänsynslöst. ”Rockefeller och hans kompanjoner byggde knappast Standard Oil i styrelserummen på Wall Street”, skrev Ida Tarbell som blev berömd för sina grävande reportage som skakade Rockefeller. ”De erövrade sin kontroll genom rabatter och avdrag, mutor och utpressning, spioneri och prissänkningar, och kanske viktigast, genom hänsynslös effektivitet i organisationen.”

På initiativ från presidenten Theodore Roosevelt stämde justitiedepartementet 1906 Standard Oil för att ha missbrukat sin monopolställning. Detta blev starten på etablerandet av de amerikanska antitrust-lagarna för att bryta upp monopol och säkerställa konkurrens. USA:s högsta domstol beslöt att dela upp Standard Oil i 34 bolag.

Under årens lopp har sedan många bolag som skaffat sig monopolställning dragits inför amerikansk domstol. Aluminiumjätten Alcoa, Kodak och IBM är exempel på företag som genom åren har stämts. Om ett företag genom en alltför dominerande ställning kan ta död på sina konkurrenter, krävs enligt den amerikanska monopollagstiftningen en särskild återhållsamhet så att andra bolag får en chans.

Många anser att antitrustlagstiftningen i dag har spelat ut sin roll. Teknikutvecklingen går med rasande fart och marknaden är internationell. I synnerhet är det de stora teknikibolagen som anser att konkurrenslagstiftning inte längre behövs. Nya uppstickarbolag kan ändå lätt utmana stora etablerade företag med teknisk innovation. På många håll, inte minst i USA, blev det därför ramaskri när EU-kommissionen förra året bötfällde Google, våra dagars dominerande gigant, med 2,4 miljarder euro för att ha missbrukat sin ställning inom nätshopping, och i år med 4,34 miljarder euro för att ha stängt ute konkurrenter från operativsystemet Android. USA:s president Donald Trump lär ha utbrustit: ”Er skattekvinna, hon hatar verkligen USA.”

Kvinnan som Donald Trump inte lärt sig namnet på är danskan Margrethe Vestager, konkurrenskommissionär inom EU-kommissionen. ”Även om det är pinsamt att USA:s president inte kan referera till en av Bryssels topp-politiker med namn, eller åtminstone ge henne rätt titel”, skriver nättidningen Politico, ”har Trump rätt i denna fråga. Vestagers korståg mot Google är i bästa fall missriktat.”

Charles Duhigg från New York Times är däremot positiv. Han konstaterar att Google en gång själva etablerade sig med hjälp av en antitrust-dom. Den gången var det Microsoft som stämdes för sin monopolställning. Monopolanklagelserna gjorde att Microsofts chefer blev försiktigare och övergav sina planer på att krossa en ny framväxande konkurrent – Google. Även Microsoft gynnades en gång av juridiska ingripanden på marknaden. Justitiedepartementen inledde 1969 en antitrustprocess mot IBM. Ett resultat blev att IBM övergav metoden att kombinera (”bundle”) sin hårdvara med egen mjukvara. Ett skifte som i praktiken blev startskottet för hela mjukvaruindustrin. ”Plötsligt kunde nya startup-bolag få in en fot genom att bara skriva program i stället för att även behöva bygga hårdvaran”, skriver Charles Duhigg. Hans slutsats är att antitrust-åklagarna bör hyllas, ”därför att det finns ingen bättre metod att upprätthålla en konstruktiv och kreativ marknad än genom ett legalt system som blandar sig i så fort ett företag, hur älskat det än är, växer sig för stort och börjar skymma solen. Om man gillar Google är det bara att hoppas att myndigheterna stämmer Google för anti­trust-brott.”

Svenskar riskerar böter

I Sverige kan ett företag inte dömas för brott, men lagstiftningen medger en företagsbot på som högst 10 miljoner kronor när brott begåtts. I dag anses detta vara alldeles för lite pengar, förslag finns att höja till 100 miljoner kronor. Men i det svenska rättssystemet är det alltså de fysiska personerna som i första hand kan straffas. I andra länder som USA, England och Frankrike är det däremot möjligt att straffa såväl fysiska som juridiska personer för begångna brott. Bötesbeloppen mot ett företag kan därmed bli betydligt högre utomlands, konstaterar advokaten Biörn Riese som tidigt anlitades av Telia för att utreda korruptionsanklagelserna i Uzbekistan. Rieses utredning tog tre månader, men för de svenska åklagarna har det dock tagit fem år att komma fram till rättegång, som pågår nu.

– Det är alltid olyckligt när rättssystemets utredningar pågår så länge, säger han och ser även en fördel med USA:s möjligheter att göra upp utanför rätten.

– Dels drabbas enskilda individer under lång tid, dels hindras företag att rätta till bristerna och sedan gå vidare i sin utveckling.

Ett exempel på extremt lång utredningstid är internationella åklagarkammarens nio år långa utredning om Lundin Petroleum och Ian Lundin, som misstänks för folkrättsbrott. Biörn Riese företräder där Lundin Petroleum och rättegången dröjer antagligen till år 2020.

I fallet Telia hann de amerikanska myndigheterna före de svenska. Hösten 2017 slöts ett avtal där Telia erkänner sig skyldigt till korruption och är villigt att betala 7,7 miljarder kronor i böter och förverkande.

– I avtalet finns en överenskommelse att svenska staten ska få en del av beloppet om åklagaren vinner den pågående svenska processen, säger Biörn Riese.

Även om svensk domstol har begränsade möjligheter att bötfälla företag kan vinsterna från ett mutbrott förverkas. Om domstolen beslutar att vinster ska förverkas, dras summan från det belopp som Telia annars har att betala till den amerikanska staten.

I avtal med de amerikanska myndigheterna påtar sig bolagen även en rad åtgärder för att förebygga fortsatt korruption. Skulle dessa åtaganden inte fullföljas kan DOJ och SEC ta frågan vidare till domstol.

– Och eftersom bolaget redan erkänt sig skyldigt till mutbrott, är det en enkel sak för en domstol att få en fällande dom, säger Peter Utterström.

– Skulle Teliacheferna frias i Sverige kan en domstol i USA mycket väl tycka att då åtalar vi dem här i stället, tillägger Utterström.

Medborgarnas rätt

I Sverige är det ofta lite skamligt att hamna i en rättsprocess, i USA däremot är juridiska tvister närmast en del av affärslivet. Man stämmer varandra i domstol men gör sedan oftast upp genom förlikning. Detta juridiska maskineri löser ofta tvister mellan bolag på marknaden, men kan naturligtvis också användas som påtryckningsmedel.

I USA har även ”den lilla människan” möjligheter att använda rättssystemet. Medan vi i Sverige ofta förlitar oss på myndigheternas kontroll, kan amerikanarna dra i gång så kallade class actions för att främja konsumenternas intressen.

– En liknande möjlighet finns även i Sverige, men begränsas bland annat av att Advokatsamfundet inte tillåter att advokater tar betalt genom en så kallad success fee, säger Biörn Riese.

I USA finns en hel advokatbransch som är ute och sniffar efter lämpliga fall, i folkmun kallade Ambulance Chasers. Vid olyckor och katastrofer är advokaterna snabbt där och erbjuder sina tjänster. De ansvariga stäms mot 30–40 procent av eventuella skadestånd i ersättning. Kritikerna menar att dessa processer gör det dyrt och riskabelt att verka på den amerikanska marknaden. Ett företag som nyligen drabbats är svenska Getinge AB. Problemen började när Getinges huvudägare Carl Bennet åkte till USA och köpte medicinteknikbolaget Atrium Medical, i dag ett dotterbolag till Getinge. Över 900 patienter har nu stämt Getinge för påstådda komplikationer från så kallade nät­implantat.

– Denna produkt är bara en liten del av Atrium Medicals verksamhet, säger Lars Sandström, Getinges finanschef.

– Vi är en liten tillverkare, många av våra konkurrenter är mycket större och har också stämts.

Enligt Lars Sandström gjordes först framgångsrika class actions mot implantat i underlivet.

– Advokaterna letade sedan efter liknande fall, säger han.

Getinge-implantaten skyddar mot bråck i buken, men påstås ha givit besvärliga biverkningar. Rättsprocessen kommer att pågå under flera år. Domstolsförhandlingarna kan komma först under 2020 – om man inte väljer att göra upp och betala skadestånd dessförinnan.

– Vi har avsatt 1,8 miljarder kronor, men utfallet kan bli högre eller lägre, säger Lars Sandström.

Det är ett besked som aktiemarknaden ogillar, vilket fick Getinges börskurs att rasa nästan 10 procent.

Trassel i bankerna

Att USA har makten att utdöma rekordböter mot utländska bolag kan naturligtvis ses som både positivt och negativt. Att USA påtar sig rollen som ”världspolis” uppskattas av många. Mer problematiskt blir det förstås om amerikanska ingripanden visar sig gynna amerikanska bolag eller påverka den ekonomiska stabiliteten i andra länder.

Just nu är Danmark i fokus. Danske Bank är en av Danmarks dominerande banker, och avslöjandet att omfattande penningtvätt pågått under lång tid i Estland är illavarslande. Att banken under lång tid tycks ha sett mellan fingrarna när oligarker – dessutom ryssar – tvättat pengar, har självfallet väckt de amerikanska myndigheternas intresse.

– Jag är säker på att de redan har inlett sin undersökning, säger skattejuristen Peter Utterström.

Skulle USA straffa Danske bank genom att stänga av banken från det amerikanska banksystemet, skulle Danske Bank knappast överleva. Å andra sidan är banken ”systemkritisk”, vilket antagligen gör att USA skonar den från undergång.

– Men det kommer att bli oerhört dyrt, tror Peter Utterström.

De åtgärder som Danske Bank hittills vidtagit är troligen otillräckliga för att övertyga amerikanerna. Att bara vd:n fick gå medan styrelsen sitter kvar, imponerar knappast. Det gör heller inte styrelsens val av en dansk advokatbyrå, i princip okänd i USA, för att göra granskningen av affärerna.

Även Nordea och SEB är indragna i misstänkt illegala bankaffärer. För aktieägare blir det allt viktigare att hålla uppsikt på sådana överträdelser, eftersom de kan kosta bolagen miljardbelopp – och snabbt fallande aktiekurser – om Department of Justice hör av sig.

Ovan nämnda Ericsson, som just hämtar sig från dryga förlustår, kan nu få bötesbelopp som raderar ut framtida vinster. Processen i Sverige 2006 rörde ett belopp på 3,4 miljarder kronor. Man kan nog lugnt räkna med att de amerikanska myndigheternas krav kommer att bli betydligt högre än så.

USA bestämmer

När EU-kommissionen stämmer de amerikanska it-bolagen på miljardbelopp, svarar USA med att stämma de europeiska bilbolagen för utsläppsfusk. Frågan är om juridiska processer mer och mer utnyttjas i politiska och nationella syften?

– Juridik och politik hänger ofta samman, konstaterar Biörn Riese.

Sedan Donald Trump sagt upp kärnteknikavtalet med Iran – av uppenbart politiska orsaker – pågår en kamp mellan USA och Europa, Kina och Ryssland om vilka sanktioner som ska gälla. Trump hotar bolagen: de som handlar med Iran är inte välkomna att göra affärer i USA. Multinationella företag tvingas därför göra en kalkyl: har de råd att missa den amerikanska marknaden för att fortsätta i Iran?

– Det är bara att gilla läget, säger Hans-Åke Danielsson, presstalesperson på Scania i Södertälje.

Scania fick flera stora beställningar från Iran och var under 2017 Scanias största bussmarknad. Om det inte vore för sanktionerna kunde försäljningen av lastbilar och bussar till Iran ha nått 5 procent av de 100 000 fordon Scania producerar.

– Vi fick fullfölja tidigare beställningar fram till början av augusti i år. Men nu är det slut.

Scania har också stora problem med att få betalt från Iran. De svenska storbankerna har slutat göra affärer med iranska banker. I praktiken är det närmast omöjligt att överföra pengar från Iran till väst – eller tvärtom. Scania kan fortsätta leverera reservdelar, men inga rederier vill längre frakta gods till Iran.

– När sanktionerna infördes vägrade rederierna köra våra chassin till Iran, säger Danielsson.

Förutom stämningar för brott mot de amerikanska Iran-sanktionerna, riskerar bolagen att missgynnas på den amerikanska marknaden eller få problem i det internationella banksystemet som kontrolleras av USA.

Mycket tyder på att ett stort skifte i världshandeln är under uppsegling.

– När det är sämre tider går affärerna inte längre lika lätt och då ligger det nära till hands att börja tvista i domstol, säger Peter Utterström.

– Det är farliga tider, eftersom små åtgärder snabbt kan urarta till allvarliga konflikter eller i värsta fall krig.

I september skrev New York Times: ”De tariffer som USA införde i slutet av förra månaden har resulterat i en våg av stämningar från andra länder, bland annat Kanada och Kina, vilket ökar riskerna för att Trumps aggressiva handelspolitik kan försämra de internationella relationerna och förorsaka motaktioner mot amerikanska varor utomlands.”

Den juridiska batalj som pågår mellan USA och stora delar av den övriga världen är kostsamt för en del bolag, men framför allt är det ett tecken på allt frostigare globala relationer. Allra hårdast ton är det mellan USA och Kina, men även vänskapen mellan USA och Europa utmans av bötfällningar på båda sidor av Atlanten.

Böter i USA

n I september 2017 fick Telia böta 7,7 miljarder kronor för muthärvan i Uzbekistan.

n Volkswagen fick under 2018 betala 38,6 miljarder kronor för sitt fusk med utsläppstester.

n I augusti i år ansåg en domstol i Kalifornien att kemibolaget Monsantos bekämpningsmedel Roundup var orsaken till att en man drabbats av cancer, företaget fick därför böta 2 miljarder kronor.

n Det brasilianska oljebolaget Petrobras gick tidigare i år med på att betala drygt 7,5 miljarder kronor i böter i en uppgörelse för att avsluta FBI:s utredning om mutbrott och på så vis undvika eventuella åtal i USA.

n Société Générale, en av Europas största banker, förväntas få betala närmare 12 miljarder kronor för sina övertramp kring internationella sanktioner. Förlikning väntas i dagarna.