JP Morgan-experten: ”Oljepriset ska ner”

I juni handlades ett fat brentolja för 72 dollar. Under fredagen stod priset för det svarta guldet kring 93 dollar per fat.

Anledningen till att oljepriset stigit över sommaren är att OPEC+, med framförallt Ryssland och Saudiarabien i spetsen, bestämt sig för att skära ned på produktionen.

“Det landar därför i en simpel utbud- och efterfrågandynamik. Efterfrågan på energi generellt sett är fortsatt väldigt väldigt hög”, säger Madison Faller, chef för omvärldsanalys på den amerikanska investmenbanken JP Morgans Private Banking-avdelning.

Hon och kollegorna tror inte att oljepriset kommer att hålla sig över 100 amerikanska dollar per fat någon längre tid.

“Det kan såklart potentiellt komma några tillfälliga uppgångar över 100 dollar. Men så länge inga större geopolitiska händelser inträffar, är vår syn att oljepriset framöver rör sig runt 85 dollar per fat eftersom utbud och efterfrågan hittar en bättre balans”, säger Madison Faller.

Iransk olja till marknaden

När oljan ligger så pass högt som över 90 dollar fatet är det fler oljeproducenter som vrider på kranarna och gör att utbudet därför ökar och pressar tillbaka priserna. Även att den globala ekonomin svalnar och att sommarens turism med resande är över är faktorer som påverkar efterfrågan.

“Amerikanska och kanadensiska oljeproducenter verkar mer villiga att utöka produktionen. Sedan är de tinande relationerna mellan Iran och USA något som kan komma att leda till att iransk olja ökar på marknaden”, säger Madison Faller.

Hon lyfter också fram vädrets påverkan. I år är det en så kallad El Niño-vinter i Stilla havet, vilket brukar leda till varmare vintrar i USA och därmed sänker efterfrågan på olja.

Olja i inflationsmaskineriet

Däremot ser Madison Faller hur oljepriset påverkar inflationen.

“I den senaste inflationsrapporten för USA visar det sig att högre bensinpriser stod för en större andel av KPI som pågått månad för månad”, säger hon men poängterar att det finns fler faktorer som kan komma att påverka inflationen framöver.

Ekonomin kyls av

Hon lyfter fram att hyresmarknaden i USA signalerat att det kommer bli en deflationsutveckling framöver där indikationer visar att priserna sjunker de närmsta sex månaderna. Amerikanska centralbanken Federal Reserve är också oroliga för att löneökningar inom sektorer som kräver mycket humankapital, såsom hälsovården och restaurang, hotell och andra serviceyrken, och centralbanken kommer därför att bevaka just de sektorerna mer noggrant framöver. Feds prognos är att arbetslösheten kommer gå upp till 4,1% jämfört med dagens 3,8%, vilket också är ett tecken på att centralbanken tror på en svalare ekonomi framöver.

“Vi ser att arbetsmarknaden dock kyls av till viss del. Det kommer ta tid, men att det inte är lika mycket konkurrens om arbetskraften är positivt för att få ned inflationen”, säger Madison Faller.

I veckan har det kommit räntebesked från flera centralbanker. Har någon av dem förvånat dig?

“När Federal Reserve kom med sina senaste prognoser var det stort fokus på att räntebanan ändrats till en högre nivå även för 2024 och 2025. Många hade väntat sig att de högre räntorna skulle vara kvar ett tag, men inte fullt så länge”, säger Madison Faller och fortsätter:

“Bank of England kom med ett överraskande besked när de valde att inte höja räntan. Jag tror att centralbankerna i Storbritannien och euroområdet har större bekymmer med risken för stagflation i ekonomin än amerikanska Fed. I Storbritannien och euroområdet avtar tillväxten även om inflationen är fortsatt ganska hög”, säger hon.