JP Morgan-ekonomen: Svenskarnas spariver kan ge Thedéen ny huvudvärk

Svenska hushåll går mot ljusare tider efter de senaste årens ränte- och inflationschock. Köpkraften väntas stärkas avsevärt under det närmaste året till följd av lägre räntor, reallöneökningar, skattesänkningar och en möjlig lättnad av amorteringskravet.

Vägen ligger därmed öppen för en ekonomisk återhämtning – förutsatt att svenskarna lägger extrapengarna på konsumtion och inte sparande. JP Morgans huvudscenario är att konsumtionen återhämtar sig, men den amerikanska investmentbanken varnar för att det finns en reell risk att hushållen fortsätter att hålla hårt i plånböckerna. De psykologiska effekterna skulle kunna dröja sig kvar efter att konsumenterna drabbats av den värsta chocken på årtionden, säger bankens chefsekonom i Skandinavien Morten Lund.

“Är de fortsatt oroliga för arbetslöshet och att inflationen ska ta fart igen? Då kanske de väljer att spara. Därutöver har vi det amerikanska valet och de geopolitiska spänningarna. Så de kanske tänker att det inte är läge för att ge sig ut på en stor shoppingrunda just nu.”

Konsumtionslyft uteblev

Han lyfter fram svenskarnas sparkvot som ett av de viktigaste måtten att hålla koll på framöver. Enligt JP Morgans analys ligger den nu långt över både pre-pandemiska nivåer och sparandet i jämförbara länder. Om trenden fortsätter uppåt skulle det kunna skapa nya bekymmer för Riksbanken.

“Det är något Riksbanken verkligen tittar noga på, vilket man kan se om man läser deras protokoll. Balansen mellan konsumtion och sparande är något de följer noggrant”, säger ekonomen.

Han tillägger att en liknande diskussion pågår i andra delar av Europa, där tillväxten inte har tagit fart trots att hushållens reallöner ökat.

“Alla förväntade sig en uppgång i konsumtionen under årets första halva, men det hände inte. Istället ökade sparkvoten.”

Riksbanken har tidigare uppmanat de högt belånade svenskarna att minska sin skuldsättning. Sedan pandemin har det hörsammats då skuldkvoten har minskat från cirka 200% till 170% av disponibel inkomst. Men enligt Lund finns det en tydlig baksida om svenskarna väljer att prioritera amortering framför konsumtion. Han säger att det ÄR var vad som skedde i Danmark efter finanskrisen 2008.

“Folk började då att minska sina skulder och betala av bolån, vilket är en form av sparande. Det ledde till att det tog fem år innan bostadsmarknaden och den privata konsumtionen återhämtade sig.”

Lund betonar samtidigt att finanskrisen var en annorlunda recession jämfört med dagens, och att Danmark inte har samma sorts oberoende centralbank som Sverige då den danska valutan är kopplad till euron.

“Men jag tycker ändå att jämförelsen är intressant. För vi har sett en liknande kollaps i lånetillväxten i Sverige nu.”

Varnar för tillväxtproblem

Chefekonomen understryker att varken ekonomin eller bostadsmarknaden kommer att återhämta sig om det inte spenderas pengar. Svenskarnas ökande spariver är därför något att hålla ögonen på.

“Det kan leda till ett tillväxtproblem och eventuellt till en djupare recession. I slutändan skulle det förmodligen innebära att Riksbanken behöver sänka räntorna ytterligare för att försöka stimulera ekonomin.”

I den positiva vågskålen lyfter han fram att KI:s färska barometer visar att hushållens optimism nu är på den högsta nivån sedan december 2021, efter att ha stigit 13 månader i rad.

“Förhoppningsvis innebär det att hushållen kommer känna sig lite mer trygga med att gå ut och spendera.”

Läs mer: Seniorekonomen efter BNP-siffran: ”Riksbanken bör vara extremt försiktig”