John Hassler: Rätt att Sverige satsar på fossilfritt stål

För ett tag sedan aviserade statliga LKAB att man skjuter en väsentlig del av Hybrit-satsningen på fossilfritt stål längre in i framtiden. Det stora elbehovet har varit en betydande osäkerhetsfaktor som debatterats. När LKAB så drog i bromsen minskade man elbehovet från 70 terawattimmar till 25. 70 motsvarar nästan lika mycket el som hela Finlands elbehov i dagsläget.

John Hassler är professor i nationalekonomi vid Stockholms Universitet. Hans expertis handlar om miljöekonomi och makroekonomi. Under åren 2022-2023 var han regeringens utredare avseende klimatpolitiken. För drygt ett år sedan lämnade han över rapporten “Sveriges klimatstratregi – 46 förslag för klimatomställningen i ljuset av fit for 55″ till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

“Det kanske blev lite för mycket”

John Hasslar är trots LKAB:s inbromsning optimistisk till stålproduktionen i Sverige.

“Jag är ganska övertygad om att det kommer efterfrågas stål i framtiden. EU ETS1 (EU:s nuvarande utsläppshandelssystem, reds. anm.) kommer förmodligen att vara kvar, vilket skulle betyda att stålproduktionen måste vara fossilfri”, säger han.

Vilka fördelar har Sverige som gör landet lämpligt för stålproduktion?

“Det finns flera goda skäl att stålproduktion allokeras till Sverige. Här finns både energi, malm och utskeppningshamnar.”

Varför har LKAB då dragit i bromsen gällande produktionen av järnsvamp med hjälp av vätgas?

“Det kanske blev lite för mycket. Nu vill man fokusera på den här stora malmkroppen”, resonerar John Hassler.

Ser du några problem med hur bolaget hanterat Hybrit och de frågor som rests avseende elförsörjningen?

”Det är ett bekymmer att allmänheten inte riktigt fått insyn i affärsplanerna. Ska det satsas en massa pengar så behöver allmänheten vara mer upplyst.”

Skeptisk till “EU-projekten”

Kan man se LKAB:s inbromsning av Hybrit som ett exempel på de problem som finns med storskalig grön industripolitik? 

”Man ska sträva efter att vara så teknikneutral som möjligt. Men i slutändan hanterar inte marknaden detta helt själv. Det finns aspekter av infrastruktur med mera som måste läggas över på det offentliga. För att elektrifieringen ska bli verklighet behöver laddinfrastrukturen komma på plats”, säger John Hassler och fortsätter:

“Då behöver staten också säga detta, vilket innebär ett avsteg från teknikneutralitet.”

Men finns det inte risk att staten förvränger såväl konkurrens som riskkalkyler och marknadens val av teknik?

“Flera av de stora EU-projekten kommer inte att fungera. Men även om industrin ska ta ett större ansvar så behöver staten också ta ställning”, replikerar professorn.

Hur kan i sådana fall riskerna med reducerad teknikneutralitet hanteras?

“Genom att göra så lite avsteg som möjligt från teknikneutraliteten och fokusera på långsiktiga inriktningsbeslut. Det gäller att hålla flera alternativa vägar öppna så länge som möjligt, men man kan inte heller ha total valfrihet”, säger John Hassler.

“Inte taliban”

På senare tid har frågor om elförsörjningen också adresserats med planer på byggnation av gaskraft i södra Sverige, främst för att hantera den effektbrist som stundtals råder i Skåne.

Är det rimligt att börja bygga gaskraft i södra Sverige?

”Jag är inte en taliban. Det är hyfsat billigt att bygga. Man kan inte av principiella skäl säga nej idag”, avslutar Hassler.