John Hassler
John Hassler: Fel att FI bestämmer hur mycket svenskar ska spara och amortera
Moderaterna gick till val med löftet att slopa amorteringskravet – ett löfte som fått mothugg från både Finansinspektionen och Riksbanken då det riskerar att vara inflationsdrivande och dessutom öka svenskarnas skuldsättning. Men tidigt i våras tillsatte regeringen en kommitté som ska utreda amorteringskravet, bestående av nationalekonomerna John Hassler, Peter Englund och Susanne Ackum. Utredningen ska presenteras först nästa höst.
Hassler är en känd motståndare till amorteringskravet – precis som Peter Englund. Men just nu är det knappast läge att pausa amorteringskravet, enligt Hassler.
“Det beror på hur man ser det. Ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv har ju syftet med politiken varit att strama åt efterfrågan. Så stabiliseringspolitiskt för den aggregerade ekonomin så är det inte någon poäng att man börjar amortera mindre. Det är tvärt om”, säger han.
Svårt att omvandla i siffror
I det längre perspektivet står han dock kvar stadigt. Han tror att det högsta amorteringskravet på 3% för de hushåll med höga lån och relativt låga inkomster får stora negativa konsekvenser för många.
“Jag har tidigare sagt att det är tveksamt om de stora kostnaderna för hushållen vägs upp av att amorteringskravet bidrar till finansiell stabilitet. Men det är just det påståendet som vi håller på att utreda. Så det får vi väl se”, säger John Hassler.
Han säger att det är svårt att omvandla amorteringskravets för- och nackdelar till rena exakta siffror och att man istället kommer behöva göra bedömningar av ungefärliga storlekar.
“Jag tror kanske inte att man kommer kunna säga att de samhällsekonomiska kostnaderna och vinsterna är si och så många miljarder fördel eller nackdel. Det vi ska göra är att ta reda på om den finansiella stabiliteten förbättras så mycket av den här typen av regler att det är värt de individuella kostnader som många hushåll får ta. Vi har ifrågasatt det.”
“Daniel Barr ska inte bestämma”
Generellt är han skeptisk till att Finansinspektionen detaljreglerar hur mycket låntagaren ska amortera, och att det används som ett stabiliseringspolitiskt instrument.
“Det sa jag till FI redan när det här infördes att ‘nu tar ni på er ansvar för stabiliseringspolitiken i den meningen att ni kommer behöva bedöma om det är det konjunkturmässigt rätt att sänka eller öka amorteringstakten’. Det är inte Finansinspektionens uppgift. Jag tycker man ska försöka undvika att ha den här typen av regler som ett sätt att styra efterfrågan i ekonomin.”
Hassler anser att det i en marknadsekonomi istället borde vara en angelägenhet mellan låntagaren och banken.
“Det är inte Daniel Barr (generaldirektör på FI red. anm.) som ska bestämma hur mycket man ska spara och amortera. Det tycker jag är en viktig grundprincip, men sedan kan man inte alltid vara hundraprocentigt ideologisk och säga att marknaden sköter allt.”
Om man inte använder amorteringskravet, vad finns det för andra verktyg? Fastighetsskatt?
“Det är klart att det vore en poäng att ha en högre fastighetsskatt, men det ligger inte på vårt bord i den här utredningen. Och inte heller andra åtgärder som kan påverka den finansiella stabiliteten, som kapitalkrav på bankerna. Eller för den del regler som ökar rörligheten på bostadsmarknaden”, säger han och fortsätter:
“Däremot kan vi säga att de problemen vi fokuserar på skulle kunna vara betydligt mindre om man till exempel hade en fastighetsskatt på en normal internationell nivå.”
Hassler: Ingen bostadsbubbla
Vidare berättar Hassler att han inte är övertygad om att svenskarna är överdrivet skuldsatta eller att fastighetspriserna är överdrivet höga.
“Givet den situation vi har att det är dyrt att bygga i Sverige, det är dålig konkurrens på produktionsmarknaden och att vi har en tilldelning av mark som fungerar dåligt. Och att räntorna dessutom är betydligt mycket lägre nu jämfört med 25 år sedan och förmodligen kommer att vara det”, säger han och fortsätter:
“Då är de höga fastighetspriserna och hushållens höga skulder faktiskt inte ett uttryck för en obalans. Hade det varit en bubbla hade den ju kraschat och det har vi ju inte sett. Det måste tolkas som att vi inte hade någon bubbla innan.”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.