Professor: ”Penningpolitiken måste stramas åt”

Jesper Rangvid, professor i finansiell ekonomi på Copenhagen Business School. Ledde på uppdrag av den danska regeringen utredningen av finanskrisen i ”Rangvidrapporten” 2012.

Ekonomin ser ju ut att ta fart när pandemin verkar lätta upp, men vad är du mest oroad över just nu?

“Den höga inflationen och de höga tillgångspriserna (aktier, fastigheter etc.) som drivits upp av den expansiva penningpolitiken under pandemin. Penningpolitiken måste stramas åt. Men risken om penningpolitiken stramas är åt tillgångspriserna faller, och med dem hushållens förmögenheter, vilket kan få negativa konsekvenser för den reala ekonomin.”

Går vi mot högre inflation eller kommer saker snart återgå till det normala?

“Inflationen just nu är en blandning av flaskhalsproblem relaterade till störningar i försörjningskedjorna, en mycket hög ekonomisk tillväxt när pandemirestriktionerna lättar och en mycket expansiv penningpolitik. Tillväxten kommer tyvärr inte vara i all evighet. Penningpolitiken kommer troligen stramas åt ganska snart och flaskhalsproblemen komma till rätta efterhand. Så flera av de inflationsdrivande krafterna kommer avta. Min oro är mer på kort sikt där den höga inflationen kan leda till penningpolitiska åtstramningar med effekter jag beskrivit ovan.”

Hög skuldsättningen en utmaning

Har coronakrisen hart några strukturella effekter på ekonomin? Är det en risk att vi kommer tillbaka till 1970-talet?

“På ett överordnat plan tror jag inte det. Mitt huvudargument är att vi inte längre har den ‘trade-off’ mellan inflation och sysselsättning som man trodde fanns på 1970-talet. Vi vet idag att man inte kan hålla nere arbetslösheten genom att ha hög inflation. Skulle inflationstendenserna hålla i sig tror jag därför att centralbankerna kommer höja styrräntorna för att få ned inflationen till målet igen.”

När du utredde finanskrisen för den danska regeringen lyfte du fram den höga skuldsättningen som ett av de största problemen. Hur ser du på utvecklingen nu när rekordstimulanser satts in och skuldsättningen har ökat rejält i många länder?

“Den höga skuldsättningen är naturligtvis en utmaning. Ta ett land som Italien exempelvis. De har en mycket hög skuld och inte ens under goda tillväxtår lyckades de får ner den. Under pandemin har skulden vuxit rejält. Samtidigt köper ECB våldsamt mycket statsobligationer från eurozonen och håller därmed nere räntorna i Italien. De italienska politikerna tänker då att ‘det här går ju bra, marknaderna litar på Italien’, men det beror ju bara på ECB:s politik. Här finns ett dilemma, för vad gör ECB om inflationen fortsätter att vara hög? Kommer banken sluta köpa obligationer med de negativa konsekvenser det kommer ha för Italiens statsfinanser? Det blir en osund situation. Italien är bara ett exempel. Det finns fler. Ett annat är det aktuella Evergrande. Skuldberget kan kanske hanteras när räntorna är låga, men om de går upp? Det kan bli problematiskt.”

Om vi fokuserar på din hemmaplan. Hur tycker du att Danmark har klarat pandemin?

“Ekonomiskt sett har Danmark gått bra genom krisen. Den ekonomiska aktiviteten har fallit ganska beskedligt i jämförelse med andra länder och den offentliga skulden har bara stigit måttligt. Och sysselsättningen är redan tillbaka på nivån som rådde innan pandemin.”

Om du skulle välja en eller ett par indikatorer som du skulle följa extra noga den närmaste tiden, vilka skulle det vara?

“I dessa tider är det inflationsutvecklingen. Både själva inflationen men också inflationsförväntningarna.”

ALLA DELAR I AFFÄRSVÄRLDENS ARTIKELSERIE

I en serie på temat inflation intervjuar Afv en rad stora namn och tänkare. Intervjun med Jesper Rangvid är den sjätte delen. Här hittar du alla tidigare delar:

Del 1: Centralbanksgurun: ”Inflationen på väg mot ett 70-talsscenario” 

Del 2: Klas Eklund: ”Det är dags för Sverige att investera”

Del 3: Lars Calmfors om finanspolitiken: ”Risken är att man tappar alla hämningar”

Del 4: Heidi Schauman: Finlands industri har inte drabbats lika hårt av halvledarkrisen

Del 5: Ekonom sågar höjda räntan i Norge: ”Snart kanske vi bara kan sälja lax”