Jens Nylander: ”Inom två år har finansmarknaden förändrats helt”

”Det håller på att uppdagas en historia på Akademiska sjukhuset. De är stressade och då blir det sånt pådrag”.

En timme efter utsatt tid kommer entreprenören Jens Nylander inrusande med en rullväska efter sig till Bahnhofs bergrum på Söder i Stockholm. Han förklarar att intervjun får vänta ytterligare några minuter eftersom han först måste hantera en situation han rört upp på Uppsalasjukhuset.

Medan han reder ut saken per sms går vi in i ett runt glasrum som svävar mellan neonbelysta grottväggar ovanför och en stor serverhall under. Litet som att stå på kommandobryggan i Star Trek, eller besöka en James Bond-skurk. Vi möts här eftersom Nylander sitter i bredbandbolagets styrelse. Men normalt arbetar han ensam, hemifrån Hudiksvall.

Sci-fi-miljön är en bra inramning för Nylander. Så sent som i december offentliggjorde han skapelsen Ormeo, en AI-baserad databas som hittills granskat uppemot 50 miljoner leverantörsfakturor från kommuner, regioner och andra offentliga myndigheter. Ett system designat för att hitta ”konstigheter” i underlagen.

Redan på ett par månader har Ormeo vaskat fram 30 000 avvikelser som kan peka på alltifrån mänskliga misstag till regelrätta brott. Det har rönt uppmärksamhet. Många minns Nylander som grundare av MP3-varumärket Jens of Sweden, som tog landets skolgårdar med storm för runt 20 år sedan. Den sista tiden har han genom poddmedverkan, tidningsintervjuer och en aktiv social media-plattform, med besked klivit in i rampljuset igen.

Dagens flaggning på Akademiska sjukhuset visar sig handla om att man köpt system för strålbehandling för ett par miljoner kronor av ett misskött bolag med en chef som bland annat suttit i fängelse. Den typen av allvarliga fall som fångas upp av systemet väljer Nylander ofta att inte själv publicera.

”Jag är enskild ansvarig utgivare och när det handlar om tänkbar grov brottslighet måste jag fundera på om jag ska skriva om det själv, eller göra det till en upplysning. I det här fallet får regionen ta det vidare internt”, säger han.

Medborgarjournalisten

Att arbeta som grävande journalist av högsta kaliber är en ny roll för en man tidigare främst känd som serieentreprenör. I början av milleniet startade Nylander som nämnts MP3-spelarimportören Jens of Sweden. Ett par år senare grundade han hörlurstillverkaren Jays, och 2014 började han bygga mjukvaruföretaget Automile som han sålde 2020. En affär som värderade bolaget runt miljarden och lär ha inbringat Nylander omkring 70 miljoner kronor.

Men när nu är det alltså som idealistisk murvel han opererar. Informationen i databasen Ormeo är öppen för alla att använda på okommersiell basis. Genom Nylanders medienärvaro har allmänheten långsamt vaknar upp inför potentialen i hans ”databaserade medborgarjournalistik”.

Vilket bemötande får du från myndigheterna du granskar, är de tacksamma eller defensiva?

”Av 290 kommuner, elva regioner, 1777 kommunala bolag och massor av andra myndigheter har tre kommuner hört av sig och vill sitta ner och gå igenom exakt vad jag hittat”, säger han och tillägger:

”Men det här med Uppsala beror på att den som ansvarar för välfärdsbrottslighet i regionen sett mitt twitterinlägg och vill agera. Så långsamt händer det grejer.”

När man får grepp om vilken enorm sparpotential systemet identifierar, står det klart att Nylanders databas inte kommer en dag för tidigt: I Sverige görs offentliga inköp för runt 900 miljarder årligen. Nylander tror att slöseriet med skattemedel ligger runt 10%, vilket motsvarar hela försvarsbudgeten under 2023.

“Många typiska Affärsvärlden-läsare hör av sig och säger ‘det har vi inom näringslivet alltid sagt, men inte kunnat visa det'”, säger han.

Framför allt inom tre områden ser Nylander ett omfattande svinn, vardera med runt 30 miljarder: Direktupphandlingar där det ofta bara finns en leverantör, alltså ingen konkurrens. Dåliga avtal som är till fördel för säljaren, ofta långa och inom IT. Och till sist rena fel- eller överinköp, där man kanske beställer licenser för 10 000 kronor när det skulle räckt att spendera en tiondel.

Vem tjänar storkovan på de här blinda fläckarna?

”Felköp och överköp göder många stora leverantörer. Det slår direkt igenom positivt i deras resultaträkningar. När det gäller rent fusk handlar det oftare om små bolag, de stora kan inte hålla på med sånt.”

Ny AI-teknologi har möjliggjort Nylanders mass-analys av miljontals underlag, men för en lekman förblir det svårbegripligt hur pass i framkant systemet verkligen ligger. Det vill säga det han sitter hemma och knåpar ihop på egen hand.

”Det är tekniskt komplicerat. Svar, ja”, säger han med god intuition för att det inte skulle löna sig att förklara vidare för just den här journalisten.

Han har inte heller svängt ihop databasen på en vecka hemma i källaren. Han började samla information redan 2020, bland annat om Sveriges ICA-handlare och deras – som det visade sig – dolda vinster.

“När det gäller kod och logik så var det bara jag, men precis nu har två till givit sig in i matchen. Sen finns en liten grupp av jurister, ekonomer och revisorer som hjälper till ideellt. Jag har aldrig fått någon enda faktura”, säger Jens Nylander om hur han arbetar med den offentliga databasen Ormeo.

Det högre syftet

ICA-granskningen har fått en hel del uppmärksamhet, men för Nylander var ingången egentligen inte att analysera prisbilden inom livsmedel. Han ville träna upp sitt verktyg på affärsdata och tyckte årsredovisningar från handlarna var en fin munsbit för systemet.

På samma sätt har Ormeo lärt sig hantera oändliga variationer av fakturor genom kommungranskningen.

Det råder ingen tvivel om att Nylander brinner för att offentliggöra information på ideell basis. Under intervjun tänker han flera gånger högt kring hur det ska organiseras på ett säkert sätt, utan att någon får idén att tjäna pengar på allmänhetens data. Det han byggt upp ska på inga villkor kidnappas av politiska eller kommersiella intressen och just nu utvärderar han stiftelseformens för- och nackdelar. Mellan intervju och fotografering pratar han kort med en jurist om saken per telefon.

”Journalister tror att den fria informationen är ett jippo. Men licensen till Ormeo är fri för evigt, den kan jag inte dra tillbaka”, säger han.

NYLANDERS TIDIGARE BOLAG

2003 – Jens of Sweden

• Importerade en av Sveriges första MP3-spelare från Sydkorea
• Blev ett hett varumärke särskilt bland ungdomar
• Nådde omsättning på 80 miljoner kronor
• Konkurs 2005 p g a ”inre och yttre omständigheter”. Ex tull- och kvalitetsproblem
• I de juridiska efterdyningarna stod Nylander anklagad för smuggling men friades

2006 – Jays

• Ljudteknikföretag (främst hörlurar) grundat tillsammans med Johan Tervald
• 2008 sålde Nylander sin aktiepost till investorer och anställda för 140 000 kronor, efter konflikter med huvudägaren Creandum
• Ägs idag av First North-noterade Northbaze Group, där märket Jays omsatte 32 Mkr 2022.

2014 – Automile

• Utvecklar och säljer fleet-management tjänster för företag med fordonsflottor
• Tog in 280 miljoner kronor av bl a Insight Venture Partners, till en värdering av runt 870 miljoner kronor
• 2020 såldes bolaget till norska ABAX, till en värdering runt 1 miljard kronor. Nylander sålde sitt 7%-iga ägande, med en stor del av betalningen i aktier

Lika uppenbart som det ideella engagemanget är dock de trådar som löper samman i bakgrunden, med enorm affärsmässig potential för hans egen del. Utan att göra något väsen av det har han till exempel redan analyserat stora mängder börsdata. En inte alltför vågad gissning är att det är där hans kommersiella entreprenörskap kommer att blomma ut denna gång.

”Jag blev tidigt intresserad av Nasdaqs program TotalView, som ger full insyn i orderboken. Om man kombinerar den med sentimentdata kan man få fram affärsinformation som inte funnits tidigare”, säger han och hintar åt att marknadsledande Dun & Bradstreet är det han siktar på att utmana.

Tripple J

Sentimentdata får man genom att matcha positiva och negativa ord i till exempel nyhetsreleaser med kursrörelser.

”Om en release skickas ut klockan 10 vet man hur orderboken såg ut när börsen öppnade klockan 9. Man måste köpa all nyhetsinformation och matcha. Den logiken har ingen använts fullskaligt tidigare”, säger Nylander.

Det kan också handla om att upptäcka oegentligheter. Idag kommer de ”stora fiskarna” undan eftersom man saknar vettiga verktyg, anser han.

”Inom två år tror jag vi nått en insyn och förståelse som förändrat marknaden. Nu är det i princip tipsbaserat, eller så tar man uppenbara fall, som det löjliga jagandet av enpetare”, säger han.

Inom näringslivet finns inga 10% att spara på inköp, enligt Nylander. Han tror inte ens det är lönt att göra en studie på det. Det största hålet i det privata är istället att möjligheterna idag är begränsade att kontrollera leverantörer och partners.

Och här kommer vi till Jens Nylanders verkliga affärsidé.

”Trippel-A ratingsystemet säger nåt om bolagets finanser. Men man vet inget om kvalitet på leverans, produktens värde eller om det finns oegentligheter bakom. AI kan skapa ett helt annat typ av betygssystem”, säger han.

Inte tripple-A utan tripple-J, alltså. Det är vad vi har att vänta.

Dra bort mattan under fötterna på blankarna

Att inte bara ha bättre information om andra utan även det egna bolaget är också ett sätt att tackla blankare.

”Företag ska inte bemöta blankarnas argument utan själva hitta felen i tid istället”, säger han.

Det låter som om du tycker blankning är ett fungerande flaggningssystem idag?

”Om du inte vågar öppna upp boxen om ditt eget bolag så blir det så”, säger han.

Man blankning som koncept gillar han inte och har aldrig ägnat sig åt det själv. Han tycker att blankning faller inom ramen för spekulation eftersom man söker något kritiskt för att tjäna pengar på det. Ingen blankare hittar ett problem och påpekar det gratis till bolaget, utan vill slå mynt av svagheten.

Blankarattacker är dock ett tecken på att ”någonting är trasigt” i bolaget, tycker Nylander. Frågan är bara hur trasigt, och vad man gör med den vetskapen.

”Ska bolaget överleva måste de göra samma jobb som blankarna, bara snabbare.”

Nylander berättar att han själv som aktieägare i Sinch, ett bolag som länge varit högt blankat, var i kontakt med IR-avdelningen efter köpen av Pathwire och Intelliqent 2021. Han tipsade om att bakgrundskolla alla amerikanska anställda.

”Deras säkerhetsexpert frågade ’vad menar du?’ ’Jamen kolla bara, sa jag. Gör det som är jobbigt nu. Innan nån annan gör det’”, säger han, och tycks inte helt nöjd med bolagets självkännedom.

Han menar att blankare är bra på att kombinera äkta problem med mindre allvarliga. Om de till exempel hittar anställda som varit dömda för brott – ett reellt problem – paketerar de gärna den informationen med något mindre frågetecken kring balansräkningen.

”Det där med balansräkningen kanske är skit, men tillsammans med ett brott blir det ett case som kan blåsas upp. Sånt är de experter på”, säger han.

Genom att skanna sin verksamhet i detalj kan företagen ta vinden ur blankarnas segel och reducera diskussionen till de verkliga oklarheterna, tror Nylander.

”Jag tycker synd om techbolagen, framför allt, som fått stå ut med dessa blankare så länge. Men de skulle kunna städa upp. Det skulle aktieägarna må bra av.”

Och det behöver man ditt framtida verktyg till…?

”Nej, man behöver mest tänka. I USA är till exempel bakgrundschecker helt okontroversiellt”, säger han.

Du låter som städar-typen?

”Jag gillar ordning och reda. På papper och grejer. Arbetsrummet är välstädat hemma”, säger han och återkommer till något han redan sagt ett par gånger under intervjun. Med en självkritisk huvudskakning säger han: ”Och så kom jag inte ens hit i tid!”

Han är verkligen besvärad att tåget var försenat från Hudiksvall, där han växte upp och fortfarande bor med fru Cecilia, tvillingar som är 11, och en 13-åring.

Vi kommer in på Jens som person. Att han har mest flow i arbetet när han kodar, förvånar inte, det lyser igenom allt han säger och det är välkänt att han började använda flera programmeringsspråk redan i sjuårsåldern.

”Allt handlar om kreativitet, om det är MP3-spelare, hörlurar eller körjournaler. Man hittar nåt som konkurrenterna inte gör och det gör jag uppenbarligen”, säger han.

Krånglar runt i snön

Vad förstår man om dig om man lever med dig en vecka?

”Jo. Jag sitter ju inte framför TV:n. Jag gör grejer. Sen är det barnen. Och så åker jag mycket skoter, som extremsport. Inget köra ut och grilla alltså”, säger han på en norrländska som gärna låter tanken placera honom på snöiga vidder.

Nyss kom han hem ifrån Kanada där ett gäng extremskotrare gav sig ut klockan åtta på morgonen med lössnömaskiner, som är lättare och ”ser helt annorlunda ut” än de vanliga fjällskotrarna. Efter två-tre timmars transportsträcka kom de till något orört område där det typiskt sett är lavinfarligt.

”Man tänker, här har det aldrig varit nån! Hit kommer man inte ens på sommar’n. Sen drar det igång och man är där och krånglar. Sen åker man hem”, säger han.

Vad är det härliga med att krångla i snön?

”Det är som att åka skidor fast XXL-format. Utmaningar både uppför och nerför, faktiskt är det mycket roligare uppför. Skotern faller över en, det händer hela tiden. Såna grejer.” Han skrattar och gestikulerar vid minnen av att brottas med maskiner i snön.

I Sverige är södra Lappland det bästa skoterområdet, platser som Saxnäs och Blåsjön.

”Det är som en sekt som ger sig ut varje helg. Man möter samma människor. Inga femstjärniga hotell precis”, säger han.

Prylarna är lika viktiga som i rally. Vilken skoter som gäller för året och vilka kläder. Nylander har bara en skoter och mekar inte runt hemma i garaget som många andra. Däremot kan han räkna upp de klädmärken som gäller i på tur: Klim, Scott…

”Det som kanske påminner litet om mig i den här kulturen är det här med ’ordning och reda, upp på morgonen och ut’.” Han sänker tonläget i rösten och rör händerna i raka linjer för att understryka ordningen.

”Sen kör man tills alla är slut. Men man tar ansvar för varandra”, säger han.

Modell Musk

Kreativt men strukturerat ska det vara i business också. Han säger att han tjatat i 20 år om att folk ska vara i tid till jobbet och att det ”inte funkar med att man stapplar in vid 9, 10”. Det är svårt att få nåt gjort då, brukar han säga. Fördröjningseffekter.

Själv sitter han vid skrivbordet klockan 6.30 och lägger sig vid halv tio på kvällen.

”Elon Musk skulle nog resonera likadant.”

Han har redan nämnt Tesla ett par gånger tidigare i samtalet, bland annat att företaget förmodligen har “stenkoll” internt.

Är Musk en cool kille, tycker du?

”Ideologiskt kanske han inte stämmer in på mig i alla delar. Men hur han tänker kring att bygga bolag och verksamheter har vi nog likheter.”

Musk anlitar de bästa, med energi och vilja att arbeta mycket åt honom. Vad de kostar är en senare fråga, menar Nylander. Och kreativiteten ska komma från alla gemensamt.

Pappa viker inte kläderna

Jens Nylanders egen bakgrund har få entreprenöriella inslag. Han växte upp i stadsdelen Håstaby i Hudiksvall på 70-talet, där alla hus såg exakt likadana ut. Pappa arbetade för staten hela sitt liv, på dagens Elsäkerhetsverk, och mamma var bland annat lärare. Där startades inga bolag precis, säger han.

Fru Cecilia kommer tvärtom från en familj full av entreprenörer.

”Så hon är van vid strul”, säger han.

Hur är man en bra pappa mitt i företagsbyggandet?

”Det är litet tudelat med en entreprenörpappa… Barnen får del av kreativiteten och jag finns alltid där även om jag jobbar mest hela tiden. Jag är tillgänglig, svarar direkt på TikTok och Messenger. Ibland blir de förvånade hur snabbt”, säger han.

Men rutiner som många andra har, där man läser läxor och städar upp efter barnen, är inte pappa Jens grej.

”Jag kräver ordning och reda. ’Bygg din klädhög du, om du vill, men jag kommer inte att ta upp den. Jag vill visa tidigt att de kan mer än de själva tror”, säger han.

När han själv var gick i skolan var matte bästa ämnet. Energin och arbetsetiken har också funnits där hela tiden. Han börjar räkna på hur många arbetstimmar man normalt har per år och säger han att om man dubblar det så kommer man upp i några tusen.

Du jobbar dubbelt, menar du?

”Ja precis. 2x.”

”Jag är en person som startar upp och får saker gjorda. Men jag lämnar inte skeppet för tidigt. Allting ska funka och vara väloljat, som Automile fortfarande är”, säger han.

Det första skeppet hann dock sjunka innan han lämnade. Jens of Sweden gick i konkurs efter 3 år, bland annat på grund av att MP3-spelarna omkategoriserades och tullpåslaget höjdes från 2% till 10%, vilket åt upp vinstmarginalen. Nylander har även sagt att han “kunde varit en bättre ledare”.

Brandmärket av konkursen fick han leva med “i säkert 10 år”. Något han ser som typiskt svenskt.

“I USA är det mer ‘gör vad du vill, we don’t care’, liksom. Man är ingen, men man kan bli nån. Entreprenörer får tjäna pengar”, säger han.

Nylander vet eftersom familjen bodde i Silicon Valley i 3,5 år och han saknar frihetstanken som genomsyrar nybyggarlandet. I Sverige betalar man ett pris för att skapa förändring.

“Man måste tänka på vad man gör i varje steg, efterdom det följer ens hela karriär. I Sverige har alla åsikter om allt”, säger han.

Det gäller även kommunkartläggningen, som inte bara skördar lov.

“Jag tar till mig kritik, lyssnar och skärper till mig om jag gjort nåt dåligt. Men kraven kan gå för långt ibland på vilken service folk väntar sig.”

Sånt är svårare än att skriva själva AI-plattformen, tycker han. Likaså kämpar han med att inte bli indragen i politik.

“Jag hade ett möte med Mikael Damberg och så har jag pratat med Socialdemokraterna. När pratar man med för många, och vad vill de?” frågar han uppriktigt osäker.

Du säger att AI-biten är lätt, men hur håller man sig i framkant idag när utvecklingen fullkomligt exploderar?

Nylander förstår nästan inte frågan, ser litet förvirrad ut. Det är ju han som är med och skapar fronten.

“Ja. Nej. Alltså. Jag har ju varit i det här hela tiden. Innan jag slutade på Automile hade vi skrivit om plattformen tre gånger. Man gör om och man gör om och man gör om.”

Databasen Ormeo har han döpt efter italienskans orma som betyder fotavtryck. Jens Nylander tycks göra sig redo att efterlämna ett rejält digitalt sådant.